- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
613-614

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gessner, Salomon - Gesso - Gessopainting - Gest - Gestad - Gesta pontificum romanorum - Gesta romanorum - Gestikulation, Gestikulera - Gestilren - Gestrikland - Gestrinius, Martinus Erici - Gesundaberget - Gesunden, Gesundsjön - Gesäll - Gesällbrev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

613

Gesso—Gesällbrev

614

(1773 och 1800), »Lavaters lefnadsteckning»
(1811) o. s. v. 1795 trycktes i Uppsala G:s
»Schriften» (3 bd). G:s raderingar (336 blad)
utgåvos 1823. Se monogr. av F. Bergemann
(1913) och H. Borelius, »G:s inflytande på
svenska litteraturen» (i Samlaren 1901). R-n B.

Gesso [d^ä’så], it., gips; se K r’eder in g.

Gessopainting [d^såupéintiij], eng. (av it.
gesso, gips), låg relief i gips, där vissa
upphöjda delar äro förgyllda eller färglagda, t. ex.
glorior och smycken. Denna metod brukades i
egyptisk och i medeltida konst, även i
målningar (i helgonbilders glorior) och har någon
gång upptagits av moderna konstnärer i
England. Stundom betecknas med gesso själva
grunderingen, när däri ingår gips. Se K r
e-dering. G-g N.; A-e K-n.

Gest [Jast] (av fr. geste), åtbörd; rörelse
som uttryck för känsla; skenbart erbjudande.
— Gestikulatiön, åtbördsspel, later. —
Verb: Gestikulera.

Gestad, socken i s. Dalsland, Sundals
härad, Älvsborgs län, vid Vänern; 60,16 kvkm,
1,407 inv. (1928). Tillhör den bördiga, i ö. G.
delvis skogiga och småbergiga Dalboslätten.
3,829 har åker, 2,090 har skogs- och hagmark.
Ingår i Bolstads, Grinstads, G:s och
Erik-stads pastorat i Karlstads stift, S. Dals kontr.

Ge’sta pontiTicum romanörum, se Liber
pontificalis.

Ge’sta romanörum, lat. (Romarnas
bedrifter), titel på en under 1300- och 1400-talet
vida spridd samling av korta anekdoter,
sagor och legender på latin. Kärnan utgöres
av berättelser ur romerska historien med
tillägg av moraliserande förklaringar.
Författaren är okänd. Arbetet blev en
älsklings-läsning inom alla kretsar och översattes till
flera moderna språk. Fabeldiktare och
novellister ha ofta tagit motiv därur. R. G.*

Gestikulatiön, Gestikulera, se Gest.

GestiTren, ort nära Kungslena, i Varvs
socken, Västergötland. 1210 stod där ett slag
mellan konung Erik Knutsson och Sverker
d. y. Karlsson, varvid Sverker stupade. Nära
Ekedalens station avtäcktes 17 juli 1910 en
bautasten till minne av slaget.

Gestrikland, se Gästrikland.

Gestrlnius, Martinus Eric i,
matematiker (1594—1648). Blev 1618 fil. mag. i
Greifswald och tre år senare prof, i
matematik vid Uppsala univ. Genom rik
produktivitet och intresseväckande föreläsningar
utövade han ett icke ringa inflytande på de
matematiska vetenskapernas utveckling i
Sverige, även om han ej bidragit med egna
självständiga forskningsresultat. T. B.

Gésundaberget, berg i Dalarna, Solleröns
socken, nära Siljans v. strand; 501 m ö. h.
Berömd utsikt mot gränsfjällen i n. v. och
Hälsinglandsbergen i n. ö.

Gésunden, Gesundsjön, sjö i ö.
Jämtland, Stuguns och Ragunda socknar ; 36 kvkm,
55 m djup, 203 m ö. h. Genomflytes av
Indalsälven, som nedanför G. bildar Krångede-

forsarna. Kring G. Stadsberget (480 m) m. fl.
höga berg.

Gesäll. Sedan medeltiden voro de
hantverks-idkande i städerna delade i lärlingar, gesäller
och mästare. Efter vissa års lärotid hos en
mästare fick ynglingen avlägga ett enklare
prov på sin skicklighet, och om detta utföll
till belåtenhet, utskrevs han som g. eller, som
det i Sverige i äldre tider hette, s v e n.
Därefter utfärdades för honom gesällbrev.
Vanl. stannade han sedan ännu ett år i
lära hos den mästare, där han utlärts.
Ge-sällblivandet var den första större händelsen
i ynglingens liv. Han inskrevs i ge
sällskap e t och mottogs i detta med vissa
ceremonier, som en gång i tiden tydligen varit
rätt råa. Kort därefter skulle han hålla sitt
gesällbier, i vilket utom gesällskapet
även mästarna och andra deltogo. I många
fall slogo sig flera nyblivna g. tillsammans,
och kostnaderna täcktes i förmögnare yrken
åtm. delvis av de mästare, hos vilka de lärt
ut. Vid detta »bier» lämnades som gåva till
gesällskapet av den förmögnare g. en »skylt»
av silver, och denna, försedd med gesällens
namn, hängdes på välkomman. Hade en g;
försummat att hålla sitt gesällbier, kunda
han trakasseras därför i hela sitt liv.

Efter någon tid skulle g. fortsätta sin
utbildning genom att vandra ett antal år. Denna
vandringstid ansågs obligatorisk. På orter,
dit många g. kommo, hade yrken med många
utövare en väl genomförd organisation för att
mottaga dessa vandrande g. och en ordnad
arbetsförmedling (se Ge sällskap). Om g.
efter vandringsåren kom tillbaka till
hemorten, tog han vanl. åtm. för en tid plats hos
den mästare, där han utlärts. Efter några år
borde han göra ett »mästerstycke» och söka
bli mästare. Alla blevo dock ej mästare. Det
kringvandrande livet gjorde mången oskicklig
att slå sig ned någonstädes. Dessa vandrande
g. voro ofta en landsplåga. I somliga yrken
hindrade hantverksämbetena g. från att bli
mästare genom att uppställa vissa regler,
enl. vilka det ej fick finnas för många
mästare i yrket i samma stad. Somliga g. blevo
arbetare hos furstarna och adeln eller
frimästare och kommo därigenom i konflikt med
skråmästarna. Andra g. rekryterade
bönha-sarnas föraktade klass (se B ö n h a s).

Rent personliga slitningar förekommo
givetvis mellan mästare och g. av olika anledningar.
Slarviga g. kunde av ämbetena i samråd med
gesällskapen förföljas land och rike runt
genom »skymfbrev». Organisationen inom sk rån a.
var dock så stark, att den, som en gång
in-skrivits som g. i ett yrke, kunde, förutsatt
att han skötte sig, påräkna sin anständiga,
utkomst till sin död. -a-i.

Gesällbrev utfärdades, när lärlingen
utskrevs som gesäll efter slutad lärotid, av
ämbetet i det yrke, i vilket lärlingen utlärts.
eller för vissa yrken av hallrätterna och för
brukssmederna av bergstingen. -a-i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free