Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Getingar
620
Murargeting, Eumenes coarctatus.
Getingar, Ve’spidae, fam. av underordn.
gaddsteklar (se d. o.), som utmärkes genom
att framvingarna under vila äro hoplagda
efter ett längsgående veck. Härigenom
skyddas vingarna från att nötas eller stötas, när
djuren krypa omkring i de trånga bon, vari
de vistas. Fasettögonen äro stora och
njur-formade; hjässan bär tre punktögon.
Antennerna äro brutna, hos hanarna 13-, hos
honorna 12-ledade. Färgen är hos de flesta
svart, med gula eller rödaktiga teckningar,
ofta i form av tvärband på bakkroppen. De
fullvuxna g. leva huvudsakligen av växtsafter,
men larverna matas av föräldrarna med
ämnen från djurriket. G. indelas i två underfam.,
solitära g. (Eumeninae) och sociala g.
(Vespinae).
1. De solitära g. bo ej i samhällen,
utan en ensam hona utför alla arbeten, som
äro förbundna med bobyggandet och
anskaffandet av mat åt avkomman. Bona grävas
antingen i sand eller i lerig mark eller
anläggas inuti växtdelar eller i håligheter i
murket trä o. dyl. eller muras mera
fristående på klippor och stenar samt äro ofta
mycket konstrikt byggda. Murandet tillgår
så, att g. fylla sin kräva med vatten (i brist
därpå med spottstritens vätska) och därmed
fukta och bearbeta fin lera, så att ett slags
murbruk erhålles. Uti boet upphänges ägget
på en fin tråd från taket, varefter det pro-
Bo hos murargeting, Eumenes coarctatus.
Honor av bålgeting, Vespa
crabro.
vianteras med föda,
som utgöres av
larver av vivlar och
bladätare eller av
fjärilslarver, vilka
mer el. mindre
fullständigt förlamas
medelst styng av
getingens gadd. Till
Sveriges fauna höra
omkr. 30 arter,
vilka fördela sig på
flera släkten. Dit
höra de s. k.
mu-rargetingar na,
Eumenes, vilka av
lera bygga en
halvklotformig cell med
trång öppning,
om
given av en liten trattformig, sirligt
utåt-böjd kant, varigenom cellen får en viss
likhet med ett antikt lerkärl. Cellen fylles
med små fjärilslarver till föda åt larven, var
efter den tillslutes. Några arter, tillhörande
undersläktet Hoplomerus, gnaga ut märgen
ur torra björnbärsstjälkar och anlägga i dem
rader av celler, skilda av lerväggar. Andra
arter bygga bon i torra vassrör. Solitära
g. hemsökas mycket av parasiter, t. ex. guld
steklar (se d. o.), som insmuggla sina »gökägg»
i deras bon.
2. De s o c i a 1 a g. leva i samhällen, vari
förekomma två slags honor: större, försedda
med väl utvecklade könsorgan, och mindre,
s. k. arbetare, med mer eller mindre för
krympta könsorgan; de senare lägga obe
fruktade ägg, ur vilka blott hanar utveckla
sig. Både honor och arbetare äro utrustade
med en giftgadd. Vid bobyggandet använda
de sig av ett slags pappersmassa, som de er
hålla genom att med käkarna skava av fibrer
på gamla trädstubbar o. dyl. och älta dem med
saliv. Cellerna sammanfogas till kakor, som
i motsats till binas äro bildade av ett enkelt
lager av celler med åt samma sida riktade
mynningar; hos vissa släkten, t. ex. hos Vespa,
omges de då i flera våningar byggda kakorna
av koncentriska skyddande höljen. De
fullvuxna djuren tycka mycket om söta safter
men äro därjämte rovdjur och mata larverna
med söndertuggade bollar av insekter, särskilt
flugor; själva förtära de dock endast flytande
föda. — I de tempererade länderna äro
samhällena sommarsamhällen, vilka grundas på
våren av övervintrande, befruktade honor
men upplösas vid sommarens slut, då övriga
samhällsmedlemmar duka under. Under hela
den tid, som åtgår, innan de av
stammodern lagda äggen utvecklat sig till fullvuxna
g., åligger henne ensam allt arbete med att
bygga och mata larverna. Men så snart de
första arbetarna efter omkr. 2 mån. äro
kläckta, övertaga de allt arbetet utom
äggläggningen. Ej förrän på hösten visa sig först
hanarna, sedan honorna, och samhället har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
