Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geulinex, Arnold - Geum - Geusner - Gevaërt, François Auguste - Gevaldiger - Gevalt - Gewandhauskonserterna - Gevelsberg - Gevär - Gevärsfaktori el. Gevärsfabrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Geum—Gevärsfaktori
628
liga företeelser tänka sig ett ingripande av
Guds vilja. G:s uppfattning om detta är dock
ej fullt klar. Av vissa uttalanden tyckes
framgå, att han anser Gud ständigt ingripa,
t. ex. efter ett beslut att röra armen
frambringar Gud denna rörelse. Enligt andra tyckes
G. mena, att Gud en gång för alla ordnat
orsakskedjorna så, att de överensstämma. I
varje fall bli de tidliga företeelserna
cau-sae occasionales (föranledande orsaker), varför
hans och andra därmed befryndade system
kallas ockasionalistiska. Av denna
teori drog sedan Leibniz konsekvenserna i
sin lära om den prestabilierade harmonien.
I sin etik hävdar G., att det goda måste ligga
i människans vilja och dennas motiv och ej i
det yttre, varöver hon icke har någon makt.
G:s förnämsta verk är »Gnöthi seautön, sive
Ethica» (utg. 1675). J. Land har utgivit G:s
»Opera philosophica» (3 bd, 1891—93) och en
monogr. över honom (1895). C. H-m.
Geum rivale.
Ge’um, växtsläkte av fam. Rosaceae, med
bortåt 40 arter, fleråriga örter i tempererade
länder (på både n. och s. halvklotet). De nedre
bladen äro parbladiga med stort uddblad,
frukterna håriga med krokuddigt spröt.
Fodret har vanl. ytterfoder. Allmänna i Sverige
äro humleblomster el. fårkummer
(G. rivale), som växer på fuktiga ängar och
har lutande blommor med klockformigt, vanl.
rödbrunt foder och slutligen blekröda
kronblad, samt nejlikrot (G. urbanum), som
växer i lundar och vid gårdar samt har
upprätta blommor med tillbakaböjda gröna
fo
derblad och gula kronblad. Som
prydnadsväxt odlas i trädgårdar den rödblommiga G.
coccineum. G. M e.
Geuser [go’s-], nederländskt politiskt parti
(från 1566) i opposition mot Filip II av
Spanien. Om namnets uppkomst seBrederode,
H. van. Vatten- el. havsgeuser
kallades de g., som till sjöss bekämpade Spanien;
de blevo namnkunniga genom överrumplingen
av Briel 1572. — I modern tid användes g.
ibland i Belgien som namn på liberala
politiker. — Litt.: F. Rachfahl, »Wilhelm von
Oranien», bd 2—3 (1908—24). B. H-d.
Gevaert [ge’fart], F r a n 5 o i s August e,
belgisk musikförfattare och tonsättare (1828
—1908). Framträdde först med operor, bl. a.
»Quentin Durward» (1858; 1865 uppf. i Sthlm),
och blev 1871 Fétis’ efterträdare som dir. för
konservatoriet i Bryssel. G. utgav flera högt
skattade musikteoretiska arbeten
(instrumen-tationslära 1885—90, harmonilära 1905—07)
samt de betydande historiska skrifterna
»His-toire et théorie de la musique de 1’antiquité»
(1875—81) och »La mélopée antique dans le
chant de 1’église latine» (1895). T. N.
Geva’ldiger (av ty. Gewaltiger, profoss). 1
Före 1850 namn på poliskonstapel. — 2
(Fånggevaldiger.) Se Fångtransport.
Geva’lt [ge-] (ty. Gewalt), våld, makt. —
Med all g., ovillkorligen, utan hänsyn.
Gewandhauskonserterna [geva’nt-], berömt
konsertinstitut i Leipzig, grundlagt 1763. Till
dess mest berömda ledare höra Mendelssohn
och Nikisch. T. N.
Gevelsberg [gèTolsbärk], stad i preuss. prov.
Westfalen, vid Enneper Strasse (se d. o.);
20,512 inv. (1925). Järn- och stålvaruindustri.
Gevär (ty. Gewehr, vapen), urspr. namn på
fotfolkets långa, med flintlås och bajonett
försedda handeldvapen, sedan på fotfolkets
eldvapen i allm. och (mestadels i
kommandoord) även på huggare och sablar (»sidogevär»).
Jfr Handeldvapen.
Gevärsfaktori (se Faktori) el. Gevärs
fabrik. Rörsmeder och harneskmakare
fun-nos redan under Erik XIV:s tid på landsbyg
den i Västmanland och Hälsingland samt i
Arboga. Sedan åtgärder 1620—40 vidtagits för
att förmå rörsmederna att inflytta till
städerna, funnos vid 1600-talets mitt faktorier
i Örebro, Arboga, Västerås, Uppsala,
Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och Jönköping
(Huskvarna). Sedan riksdagen 1756 överlåtit
gevärstillverkningen åt enskilda, övergingo
1757 faktorierna i Örebro, Norrtälje,
Söderhamn, Norrköping och Huskvarna i privat
ägo. I slutet av 1700- och början av
1800-talet nedlades den privata faktorirörelsen,
utom i Huskvarna, och för att trygga behovet
av inhemsk tillverkning anlade staten 1814
Carl Gustafs stads g. i Eskilstuna. Det äger
fortfarande bestånd och förestås numera av
en artilleriofficer. I Huskvarna utgör
gevärstillverkningen nu blott en del av pro
duktionen. G. af W-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
