Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gevärsgalleri - Gevärsgranat - Gevärshantverkare - Gevärspost - Gex - Geyger, Ernst Moritz - Geysir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Gevärsgalleri—Geysir
630
Gevärsgalleri, se Galleri.
Gevärsgranat, en med handgranaten
besläktad cylindrisk hålprojektil, som anbringas
framför mynningen av ett infanterigevär
(vanl. medelst ett därpå fäst
utskjutnings-rör) och vid skottlossningen, som i regel
sker med vanlig skarp gevärsammunition,
utslungas genom krutgasens tryck mot
granatens botten. Gevärskulan passerar genom den
för detta ändamål med en central urborrning
försedda granaten och påverkar därvid en
tändanordning, så att en brännsats antändes,
i det ögonblick granaten utslungas.
Brännsatsen har bestämd bränntid, t. ex. 8 sek.,
efter vars förlopp elden når granatens
sprängladdning, som då detonerar. G. kommo i bruk
under världskriget och ha sedan allmänt
införts i infanteriets beväpning. Den svenska
g. har en vikt av 330 g, en sprängladdning
av 90 g och uppnår vid 45° elevation på
geväret en skottvidd av 180 m. G. af W-dt.
Gevärshantverkare, se
Vapenhantverkare.
Gevärspost, militär postkarl, som har sitt
postställe vid själva vakten, vid gevären, eller
(särskilt i fält) i vaktens omedelbara närhet.
Gex [$äks], stad i fr. dep. Ain, vid foten
av Col de la Faucille (Jura); 2,030 inv. (1921).
Vacker utsikt över Genèvesjön. G. var förr
huvudstad i Pays de Gex, som än
tillhörde Genève, än Savojen och 1601 kom till
Frankrike.
Geyger [gäl’gar], Ernst Moritz, tysk
konstnär (f. 1861). G. blev en av den
moderna tyska koppargravyrens främsta
målsmän, originell bl. a. i sina satiriska
djurframställningar (»Marabu», »Darwinistisk
disputation» o. a.), är även en kraftfull skulptör
(»Apfontän» i Breslau, den monumentala
tjuren i marmor i Berlins Tiergarten,
»Bågskytt» i Sanssouci). Har även utfört
plaket-ter, medaljer och smycken. G-g N.
Geysir [gäl’ser], isl. (av isl. geysa, rasa, fara
våldsamt fram), el. Gejser, urspr. namnet på
en intermittent varm springkälla på s. v.
Island vid Laugarfjall, n. v. om vulkanen Hekla
(»Stora Geysir»). Sedermera har g. blivit
allmän benämning på dylika källor.
Geysirkäl-lor (g e j s r a r) finnas i vitt skilda trakter av
jordklotet, främst på Island, Nya Zeeland och
i Yellowstonedistriktet i Nordamerika men
även i Japan och Kalifornien, överallt i
trakter, där vulkanisk verksamhet ännu är eller
för kort tid sedan varit rådande.
Geysirkällor ha med mer el. mindre
regelbundna mellantider, från några minuter till
flera veckor, utbrott av sjudande vatten och
rikliga mängder av vattenånga, så att en
vattenpelare slungas i höjden, ofta flera
tiotal m, stundom ett par hundra m.
Förklaringen till detta fenomen är, att det vatten,
som i ett rörformigt tillopp kommer från
djupet, blir uppvärmt av de omgivande lagren,
varvid det under trycket av den ovan varande
vattenpelaren får en värmegrad av över 100° C
med mot djupet stigande temp. När denna
nått den grad, som svarar mot kokpunkten vid
detta tryck och djup, övergår någon del av
vattnet i gasform, och vattenångan, som
stiger upp till ytan, bringar vattnet i rörets
mynning och bassängen omkring denna att
flyta över. Därvid minskas trycket i
vattenpelaren, vattnet kommer i kokning, och
en stråle sjudande vatten och vattenånga
slungas i höjden. Genom att i källan
nedkasta sand eller stenar kan man i många
gejsrar rubba jämvikten och framkalla en
eruption. Samma resultat erhåller man genom att
i källan lägga tvål eller såpa. Ovan anförda
förklaring av fenomenet framställdes 1846 för
Islands g. av Bunsen och Des Cloizeaux samt
är i stort sett ännu giltig; dock förbisåg den
en viktig omständighet, näml, att, om
geysir-röret är regelbundet cylindriskt, genom
kon-vektionsströmmar temp. i detsamma skulle
bli så utjämnad och regelbundet fördelad, att
explosioner ej skulle äga rum utan i stället
en ganska konstant kokning; g. skulle övergå
till en mer eller mindre kokande varmkälla.
Ett villkor för geysirverksamheten är sålunda,
att källans rör har en oregelbunden form, då
antingen ett knä eller en förträngning i
dess övre del förorsakar oregelbundenheten i
gasbildningen. Tills, m. vattnet utströmmar
även i stor mängd kolsyra, härrörande från
den i trakten rådande gamla vulkanismen.
Det kolsyrehaltiga vattnet har naturligtvis
en stor förmåga att lösa mineralämnen, så att
g:s vatten, liksom andra varma källors,
medför rikligt med lösta ämnen, vilka avsätta
Geysirkälla i Yellowstone national park.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
