Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geysir - Geysirit - Géza - Gezelius, släkt - Gezelius, Georg - Gezelius, Johannes, d. ä. - Gezelius, Johannes, d. y. - Gezelius, Johannes, den yngste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Geysirit—Gezelius
632
Sinteravlagringar kring en geysirkälla i Yellowstone
national park.
sig omkring källans mynning såsom
sinter-artade bildningar, väsentligen av kolsyrad
kalk och kiselsyra. Den här bildade
kisel-sintern får stundom namnet geysirit.
Sin-teravlagringarna uppbygga ofta en upphöjd
bassäng, vari vattnet vid eruptionen samlas
och rinner tillbaka ned i geysirröret. —
Av Islands talrika gejsrar är den förut
nämnda Stora Geysir (en tid med omkr.
50 m hög vattenstråle) mest känd, men
bredvid denna finnas flera mindre, bland dem
S t r o k k r, »smörkärnan». Dessa isländska g.
äro ganska unga, och deras verksamhet är
underkastad stora växlingar; jordskalv i
senare tider ha stundom fullkomligt avslutat en
varmkällas geysirverksamhet eller också bildat
nya g. I Yellowstonedistriktet i Klippiga
bergen finnas på en areal av omkr. 8,000 kvkm
inemot 2,000 varma källor, däribland 100 g.,
och dessa räknas bland nationalparkens största
sevärdheter. Mest bekant ärOld faithful
(den gamle trogne), som, så länge den varit
känd, haft sina utbrott med ett mellanrum av
omkr. 65 min.; dess vattenstråle stiger upp
till 24—46 m. K. A. G.
Geysirit, miner., se Geysir.
Géza [gé’za] (ty. Geisa), furste av Ungern
972—997. Under G:s tid börjades Ungerns
ombildning till ett kristet, europeiskt
konungarike. G. förbjöd rövartågen till
utlandet, slöt fred med kejsar Otto den store, gav
missionärer tillträde till landet och lät själv
döpa sig men fortsatte dock att offra åt de
gamla gudarna. Åt sin son Stefan den helige
(se d. o.) skaffade han en bayersk prinsessa
till gemål, och med henne kommo riddarväsen
och industri till landet. K. B. W.
Gezelius, svensk släkt från Gesala i
Rom-fartuna socken, Västmanland. Om de tre
biskoparna J. G. (den äldste var bondson från
Gesala och antog släktnamnet) samt den från
en bror till J. G. d. ä. härstammande G. G.
se nedan.
Gezelius, Georg, författare (1735—89); se
släktöversikten. Var kyrkoherde, sist i Lill-
kyrka i Närke, och är mest känd som
utgivare av »Försök til ett biographiskt lexicon
öfver namnkunnige och lärde svenske män»
(4 bd, 1778—87). H. E. P.
Gezelius, Johannes, d. ä., finländsk
biskop (1615—90); se släktöversikten. Efter
skol-och universitetsstudier i Västerås, Uppsala
och Dorpat blev G. 1641 prof, i grekiska och
österländska språken i
Dorpat och utgav 1647
en grekisk grammatik,
begagnad ännu i
början av 1800-talet. 1660
blev han
generalsuperintendent i Livland
och 1664 biskop i Åbo
stift samt prokansler
för univ. där. Som
biskop gjorde sig G. i
hög grad förtjänt om
kyrkan och den
andliga bildningen i
Fin
land. Han ägnade synnerlig omsorg åt
prästernas utbildning, visiterade ofta stiftets
församlingar och främjade kristendomskunskapen
hos menigheten genom läro- och
andaktsböcker på finska. — G. började 1674 det stora
bibelverk (på svenska), som avslutades av
hans son och sonson (se nedan); även
ombesörjde han en översedd uppl. av finska bibeln
(1685). Också för skolornas förbättrande var
han nitiskt verksam. För sina bildningssyften
inköpte han ett pappersbruk och anlade 1668
ett tryckeri i Åbo. Litt.: J. J. Tengström,
»J. Gezelii d. ä:s minne» (1825). A. H.*
Gezelius, Johannes, d. y., finländsk
biskop (1647—1718), son till J. G. d. ä. Som ung
företog G. en lång utländsk resa för att
genom filologiska studier förbereda sig för det
av fadern planlagda
bibelverket. 1675 blev
han e. o. och 1679 ord.
teol. prof, vid Åbo
univ. samt 1681
superintendent i
Ingerman-land, där han kraftigt
verkade för den
luterska lärans
utbredning. 1690 efterträdde
han fadern som biskop
i Åbo och gick som
sådan i dennes
fotspår, lika mycket
vinn
läggande sig om stiftets angelägenheter som
om »Gezeliusska bibelverket». Under hans
livstid utkom N. T. i tryck (1711—13). G.
ombesörjde även en reviderad uppl. av finska
kyrkohandboken (1694) och en ny finsk
psalmbok (1701). Litt.: J. J. Tengström, »Gezelii
d. y:s minne» (1833). (H. E. P.)
Gezelius, Johannes, dan yngste,
finländsk biskop (1686—1733), son till J. G. d. y.
Blev 1710 e. o. prof, vid Åbo univ. för att
biträda fadern vid »Gezeliusska bibelverket»,
1720 ord. prof, i teologi. 1721 blev han biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
