Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibboner - Gibbons, James - Gibbons, Orlando - Gibbs, James - Gibbs, Josiah Willard - Gibbs, sir Philip Hamilton - Gibea - Gibelliner - Gibraltar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Gibbons—Gibraltar
642
G. äro sällskapliga djur och livnära sig
hu-vudsakl. av växtföda. Alla äga synnerligen
kraftig stämma. Till lynnet äro de mildare
än människoaporna men leva på grund av
sin ömtålighet ej länge i Europas djurparker.
G. uppdelas i två släkten och ett antal
varandra mycket närstående arter, vilka alla
förekomma i Bortre Indien och på
Sunda-öarna. De flesta arterna tillhöra släktet
lly-lobates. Från detta skiljer sig s i a m a n g e n
(Symphalangus el. Siamanga syndactylus) bl. a.
genom förekomsten av en ljud förstärkande
strupsäck. Denna form är den största av alla
g., med en höjd av 1 m. T. P.
Gibbons [gi’bonz], James, amerikansk
prelat, kardinal (1834—1921). Tillhörde en
irländsk familj, var född i Baltimore,
prästvigdes 1861, var en tid ärkebiskop Spaldings
privatsekr. samt blev 1868 apostolisk vikarie
för Nord-Carolina och titulärbiskop. Efter
en synnerligen framgångsrik organisatorisk
verksamhet där blev han 1872 biskop av
Rich-mond (i Virginia), 1877 koadjutor åt
ärkebiskop Bayley av Baltimore och s. å. dennes
efterträdare. 1886 blev han kardinal, den
förste amerikan, som nått denna värdighet.
Han förstod att knyta värdefulla förbindelser
med U. S. A:s arbetarorganisationer och
anlitades ofta som medlare i arbetstvister. G.
hade stor del i tillkomsten av Amerikas
katolska univ. i Washington (1889) och var
dess förste kansler. Han presiderade på
reli-gionskongressen i Chicago 1893. Bland G:s
skrifter märkas »The faith of our fathers»
(1871; många uppl., en för påverkan av
protestanter avsedd framställning av den
romersk-katolska kyrkans lära), »Our
Christian heritage» (1889) och »The ambassadör
of Christ» (1896). V. S-g.
Gibbons [gfbonz], Orlando, engelsk
tonsättare (1583—1625). Organist vid kuugl.
kapellet; dr i musik. Framträdde som
tonsättare med flera gedigna vokala och
instrumentala verk, de förra i rik Palestrinastil, de
senare mest k la verstycken. T. N.
Gibbs [gibz]. James, engelsk arkitekt
(1682—1754). Efter några års studier i
Italien, bl. a. hos Carlo Fontana i Rom,
återvände G. 1709 till England. I London
arbetade han en tid som
kyrk-byggare under Wrens ledning.
Efter G:s ritningar uppfördes
bl. a. den högt uppskattade
kyrkan S:t
Martin-in-the-Fields vid Trafalgar square
(1721—26). Andra betydande
byggnader av G. äro
senatshuset i Cambridge (färdigt
1730) samt biblioteket vid
Christ church i Oxford. G.
var den siste mera betydande
palladianske arkitekten i
England. E.L-k.
Gibbs [gibz], Josiah
Willa rd, amerikansk fysiker
(1839—1903). Blev 1871 prof, i matematisk
fysik vid Yale college. G:s för den fysikaliska
kemien grundläggande arbeten voro länge
täml. obeaktade. Genom att tillämpa
termodynamiska metoder lyckades G.
sammanföra många skilda problem under en
gemensam synpunkt. G. införde bl. a.
begreppet fas som beteckning på varje i och för
sig, i såväl kemiskt som fysikaliskt avseende,
homogent parti av ett heterogent system.
Biogr. i Nature, bd 68 (1903). J.T.
Gibbs [gibz], sir Philip H am il ton,
engelsk publicist (f. 1877). Fästes vid Daily
Telegraph som »flygande»
specialkorrespondent (vid bulgariska armén 1912 samt först
vid de franska och
belgiska, sedan vid de
brittiska arméerna i
världskriget 1914—18).
Han fick 1920
knight-värdighet. Bland G:s
skrifter märkas
romanerna »The Street of
adventure» (1909),
»Back to life» (1920),
»People of destiny»
(s. å.), »Heirs
appa-rent» (1923) och »The
reckless lady» (1925)
samt krigsböckerna »The soul of the war»
(1915), »The battles of the Somme» (1917),
»Open warfare» (1919) och »Realities of war»
(1920). Flera äro övers, till sv. Han utgav
1921—22 Review of Reviews. V. S-g.*
GIbea, stad i Benjamins land, bekant som
konung Sauls hem (1 Sam. 11: 4 m. fl.), antagl.
motsv. det nuv. ruinstället Tell el-Fül, några
timmars väg n. om Jerusalem. Även andra
orter med namnet G. funnos i Israel. (S. H-r.)
Gibelliner, se G h i b e 1 1 i n e r.
Gibraltar [sp. uttal &ibralta’r, eng. [-d^i-brå’lto],-] {+d^i-
brå’lto],+} engelsk kronkoloni och halvö på
sydkusten av Spanien, vid Gibraltar sund och
Algecirasviken; 5 kvkm, 20.638 inv. (1921),
militären medräknad. G. är en 4.65 km lång
och 1.25 km bred samt 425 m hög klippa av
jurakalk, som i ö. nästan lodrätt stupar ned
i havet men mot v. har en lång sluttning.
I n. skiljer ett neutralt område, 500 m
Gibraltarklippan, sedd från väster.
VIII. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
