Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibraltar - Gibraltar sund - Gibson, släkt - Gibson, Charles Dana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Gibraltar sund—Gibson, Ch. D.
644
Gibraltar. Flygfotografi.
brett, G. från Spanien. Vid sydspetsen, Punta
de Europa, står ett fyrtorn. Halvön har
varmt klimat och rik växtlighet. I hålor
på östbranten lever den enda vilda aparten i
Europa (Inuus ecaudatus), nu fridlyst.
Befolkningen är övervägande spanjorer men
uppblandad med italienare, engelsmän, portugiser
och marockaner. Staden G. är belägen
ter-rassformigt på v. sluttningen av klippan, har
stora hamnanläggningar, frihamn och
krigs-hamn (den senare är bas för brittiska
Medel-havsflottan) samt betydande kolupplag.
Handeln är mest transitohandel; ankommande
tonnage var 4 732 fartyg om 6,5 mill. ton
1925. — G. styres av en guvernör (även kom
mendant på fästningen); sedan 1922 finnes ett
exekutivråd (7 medl.; självskrivna ämbetsmän
el. utsedda av guvernören). O. Sjn.
Redan i äldsta tider var G:s klippa under
namnet Calpe känd som den ena av Herakles’
stöder (den andra var Abyla vid Ceuta på
afrikanska kusten), vilka länge voro de
yttersta gränserna för Medelhavsfolkens
sjöfärder västerut. När araberna 711 inf öllo i
Spanien, anlade deras fältherre Tarik ett kastell
vid G., och från den tiden kallades berget
Djebel al-Tarik (Tariks berg); därav namnet
G. Araberna förlorade G. 1462. G. befästes
starkt av spanjorerna och räknades redan på
spanska tiden till de »ointagliga»
fästningarna men intogs dock genom överrumpling
i spanska tronföljdskriget av engelsmännen
1704 och avträddes till England i Utrechtfreden
1713. Spanjorerna sökte sedan gång på gång,
fastän förgäves, återtaga fästningen. Det mest
bekanta försöket företogs 1779—83 genom en
av krigshistoriens ryktbaraste belägringar,
såväl från land- som från sjösidan. Det lysande
försvaret leddes av G:s guvernör G. A. Eliott
(se d. o.). Besittningen av G. är för England
av stor vikt därigenom, att det behärskar
infarten till Medelhavet. Det har därför av
engelsmännen starkt befästs. De äldre
befästningarna, bl. a. de bekanta i berget
insprängda kanongallerierna, äro nu av mindre
betydelse. De moderna befästningarna bestå
till huvudsaklig del av på berget högt belägna
kastbatterier samt lägre belägna öppna och
pansrade batterier. G. har i
senare tid förlorat i
betydelse som flottbas men
bibehåller sitt värde som spärr
av sundet. L. af P.
Gibraltar sund förenar
Medelhavet med Atlanten och
skiljer Europa från Afrika,
ö. infarten markeras av Punta
de Europa och Punta de la
Almina, den v. av Kap
Tra-falgar och Kap Spartel. I sin
smalaste del ö. om Kap Tarifa
är G. omkr. 14 km brett.
Innanför Punta de Europa
intränger Algecirasviken;
utanför denna G:s största djup.
Från Atlanten till Medelhavet går en ytström
med en hastighet av 3,7—8 km i tim., i
motsatt led på över 200 m djup en underström
av saltare medelhavsvatten. Sundet uppstod
Kartskiss över Gibraltar sund.
genom sänkning under tertiärtiden (pliocen).
G. är en av jordens mest trafikerade farleder
och begagnas av fartygslinjerna från Väst- och
Nordeuropa till Medelhavet och Suezkanalen
samt från Medelhavet till Amerika. Litt.: O.
Jessen, »Die Strasse von Gibraltar» (1927).
Gibson [gi’-J, från Skottland härstammande
Göteborgssläkt. — William G. (1783—
1857) invandrade 1797 till Göteborg, blev
borgare 1806 och drev där ensam el. med
bolagsmän ättiksfabrik, gjuteri, väveri m. m.
Med sin svåger A. Keiller grundade G. 1831
vid Jonsered betydande industrier (väverier,
spinnerier, gjuteri m. m.). Keiller utträdde
1839 ur bolaget, 1848 bildade G. firman
William Gibson & söner, vilken 1899 upplöstes;
verken hade 1872 övertagits av Jonsered»
fabrikers a.-b. med familjen G. som
huvudintressent. — Sonsons son till W. G. är
skulptören Carl Sidney G. (f. 1877).
Gibson [gibsn], Charles Dana,
amerikansk tecknare (f. 1867). G. studerade i New
York och Paris samt blev uppskattad genom
raskt utförda teckningar av amerikanska typer.
Den kvinnotyp, som efter honom fått namnet
Gibson girls (urspr. porträtt av fyra systrar
Langhorne; en av dem är nu lady Astor, se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
