Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gide, Charles - Gideon (Jerubbaal) - Gideå - Gide älv - Gids, De - Gierke, Otto von - Gierow, Pär Arvid - Giers (Girs), Nikolaj Karlovitj von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Gide, Ch.—Giers
648
Gide [^id], Charles, fransk
nationalekonom (f. 1847). Blev 1874 prof, vid jur.
fakulteten i Bordeaux. 1880 i nationalekonomi i
Montpellier och 1898 i Paris. 1920 inrättades
åt honom vid Collège
de France en professur
i kooperation. G. har
gjort sitt namn vida
känt främst såsom
ivrig och entusiastisk
målsman för de
kooperativa idéerna samt
genom sin populärt
hållna framställning
av nationalekonomiens
grunder. Han är en av
de första, som i
Frankrike uppträdde såsom
förfäktare av de nationalekonomiska teorier,
vilka på 1870- och 1880-talet slogo igenom i
Tyskland och Österrike, delvis i opposition
mot den ensidigt doktrinära riktningen inom
den s. k. klassiska nationalekonomien. I
enlighet härmed förordar han en målmedveten
socialpolitik. Jämte liktänkande uppsatte G.
1887 tidskriften Revue d’Économie Politique,
där han flitigt medverkat. Hans författarskap
utmärker sig genom framställningens elegans
och klarhet. Flera av hans verk äro övers,
till sv.; så hans »Principes d’économie
politique» (1883; många uppl.; »Nationalekono
miens grunddrag», 1899; bd I, 5:e uppl. 1918;
bd II, 4:e uppl. 1916), »Les sociétés
coopéra-tives de consommation» (1904; många uppl.;
»Konsumtionsföreningarna», 1921). J. R. N.
Gldeon, även kallad Jerubbaal, hjälte
och domare i Israel, av Manasse stam,
befriade landet från midianiternas härjningar.
Efter segern erbjöd folket honom
kouunga-värdighet, men G. avböjde den. Se D o m a r e.
G ideå, socken i Västernorrlands län,
Sjä-levads och Arnäs tingslag, kring Gide älvs,
Husumsåns och dess källarmars sjörika lopp;
490.47 kvkm, 2.933 inv. (1928). Dalgångarna
bebyggda; däremellan bergiga skogs- och
myrmarker. 2.404 har åker. 40.814 har
skogs-och hagmark. I G. privilegierades 1805 G
i-deå bruk, nedlagt på 1870-talet. Pastorat
i Härnösands stift, örnsköldsviks kontrakt.
Gide älv, skogsälv från Vilhelmina socken
i s. Lappland genom n. ö. Ångermanland till
Husumsfjä rden av Bottenhavet, ö. om
Örnsköldsvik; längd omkr. 180 km. vattenområde
3.500 kvkm. disponibel medelvattenef fekt
85.000 hkr, utbyggd 13.100, främst för
Gideå-Husums a.-b. vid Gideåbacka och Gideå bruk.
Gids, D e [de kjts] (Ledaren), holländsk
litterär tidskrift, grundlagd 1836 av E. J.
Pot-gieter, som t. o. m. 1866 var dess utgivare.
Gierke [gi’rko], Otto von, tysk
rätts-lärd (1841—1921). Blev 1872 prof, i tysk rätt
i Breslau, 1884 i Heidelberg och var från 1887
prof, i tysk privat- och statsrätt vid
Berlins univ. Han adlades 1912. Som
inflytelserik universitetslärare och djuptänkt veten-
skaplig författare intog G. en av de främsta
platserna i nutida tysk rättsvetenskap. Bland
hans många arbeten
märkas »Das deutsche
Genossenschaftsrecht»
(3 bd, 1868—81;
till-läggsbd 1887).
»Deut-sches Privatrecht» (3
dir, 1895—1917), »Der
Humor im deutschen
Recht» (2:a uppl. 1886)
och det för
kännedomen om 1500-talets
statsteorier
grundläggande arbetet
»Johannes Althusius und die
Entwickelung der naturrechtlichen
Staatstheo-rien» (1880; ny. tillökad uppl. 1902).
Gierow [gi’r-], Pär Arvid, pedagog och
präst (f. 1873 8/8). Blev student i Lund 1892,
prästvigdes 1897, blev teol. lic. 1918 och s. å.
teol. dr. G. blev 1901 folkskolinspektör i
Hälsingborg, därjämte regementspastor vid Norra
skånska inf.-reg. 1901, vid Skånska husarreg.
1907 samt är från 1928 regementspastor i
Skånska kav.-reg. Han var led. av och sekr.
i prisnämnden för bedömande av förslag till
handledning vid undervisning i kristen
tros-och livsåskådning. Åt pedagogiska frågor,
särskilt åt kristendomsundervisuingen, har
han ägnat en mängd skrifter, bl. a. (jämte
H. H. Henrikz och S. Malmberg) läroboken
»Bibeltexter för folkskolan» (1921; 5:e uppl.
1925) och »Handbok för lärare i
kristendoms-kunskap», I—V (1926—27); vidare »Urkunder
och skildringar till belysning av kyrkans
historia» (3 bd, 1924), »Kyrkohistoriska urkunder
och skildringar» (1924; 2:a uppl. 1925).
Dessutom har han skrivit »Bidrag till det svenska
militärkyrkoväsendets historia» (1918; även i
Kyrkohist. Årsskr. 1917—18). Hj. H-t.*
Giers [girs], ry. Girs, Nikol a j
Kar-lovitj von, rysk diplomat (1820—95), av
en urspr. svensk släkt; G:s farfars far var son
till karolinen Lorentz G. (d. 1734). G.
var 1863—69 minister
i Persien, sedan i
Schweiz och 1872—75
i Stockholm. Han var
g. m. en systerdotter
till furst Gortjakov
och blev 1875 dennes
adjoint i utrikesdep.
samt dir. för asiatiska
avd. Under
Gortja-kovs sjukligbet blev
G. 1880 t. f.
utrikesminister och 1882
dennes efterträdare. Han
förde en utpräglat fredlig politik, sökte
upprätthålla ett gott förhållande till Tyskland
och angreps skarpt av de tyskfientliga
pan-slavisterna. I det längsta sökte han undvika
en bindande militärkonvention med
Frankrike. Ofta hade han endast att underordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
