Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giftgaser - Giftmord - Giftmärke - Giftoman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655 Giftmord—Giftoman 656
ling med klorsvavel (S2CI2) och är oerhört
giftig. Gasen angriper ögonen,
andningsorganen och blodet, men även huden är mycket
känslig för densamma (svårläkta brännsår).
0,05 mg per 1 luft dödar en människa. 1 del
på 3 mill. delar luft förorsakar brännskador
på huden, 1 del på 14 millioner delar luft
förstör ögonen. Emedan även huden angripes,
är gasmasken ej ett tillräckligt skydd, utan
soldaten måste även gå klädd i tätt slutande
gummikläder. — L e w i s i t. en förening
mellan acetylen och arseniktriklorid, är en svagt
gulfärgad vätska och ett av de giftigaste
ämnen man känner. Lewisiten är ett av de få
giftämnen, som upptäcktes först under kriget,
för övrigt så sent, att den ej hann komma
till användning.
2. ■ Tårretande ämnen. B r o m- och k 1 o
r-aceton, brom-benzylcyanid,
klorerade myrsyreestrar och k 1 o
r-p i k r i n. Av dessa kom särskilt k 1 o r p i
k-rin el. nitrokloroform, CCI3NO2, till
användning. Den är en slemhinnorna retande,
oljig vätska, som erhålles genom behandling
av kloroform med rykande salpetersyra. På
grund av sin höga kokpunkt, 112° C, nyttjas
den aldrig till gasmoln utan endast till
fyllning av brisanta granater. Klorpikrin har
efter kriget använts som medel mot olika
skadegörare, t. ex. för att utrota termiter,
som satt sig fast i hus, och till besprutning
av frön och växter för att på dem döda
eventuella parasiter.
3. Nysämnen. Difenylklorarsin,
(C6H5)2 As Cl, ett fast, vid 44° C smältande
ämne, nyttjas vanl., men mera inskränkt,
tills, m. något giftämne.
Mycket har talats om gaskrigets grymheter.
Den efter världskriget tillgängliga statistiken
har dock visat, att gaskriget är
jämförelsevis humant, dock under förutsättning att
de för gasanfall utsatta trupperna äro
försedda med effektiva skyddsmedel, ss.
gasmasker och skyddsapparater med syrgas. Om
g:s krigstekniska betydelse, som till stor del
ligger på det psykiska och moraliska området,
se G a s s t r i d. I. B.
Behandling av gasskadade. Behandlingen av
gasskadad. som förts ur gasbelagt område, har
i första hand att avlägsna de giftiga ämnen,
som ofta äro kvar på den skadades hud eller
i hans kläder. Vid transport till plats för
läkarbehandling beaktas, att lungskadad ofta
lider av inre syrebrist och att
kroppsansträngningar kunna medföra katastrof. Flyttning
sker därför på bår. den skadade hålles väl
varm och erhåller upplivande medel.
Sjukhusbehandling är dels en speciell, mera
långvarig, av det skadade organet, dels en
allmän, som de närmaste dagarna efter skadan
söker motverka den huvudsakligen genom
blodvätskans utträde i lungbläsorna inträdda
förtjockningen av blodet och den härav
betingade rubbningen i cirkulationen med
syrebrist i inre organ. Denna behandling är rätt
komplicerad och fordrar i förväg planerade
anordningar för syrgastillförsel,
blodavtapp-ning, insprutning av vissa lösningar o. s. v.
snarast efter skadan. Förutsättning för god
effekt är, att behandlingen insätter på ett
jämförelsevis tidigt stadium av förgiftningen.
Ingen lekman och ofta ej heller läkaren kan
strax efter skadan avgöra huruvida en
gasskadad några timmar senare skall visa svåra
sjukdomstecken. — Behandlingen av
gasskadade skapades under världskrigets sista år
och har ännu icke kunnat finna någon
avslutad form. Många viktiga frågor äro här
ännu utan säkra svar. J. A. Hjr.
Giftmord. Sedan gammalt har man i
strafflagarna synnerligen strängt behandlat det
fall, att någon givit annan gift eller därmed
jämförligt ämne för att skada honom och
denne dör därav. Svenska strafflagen
behandlar i kap. 14 § 18 en sådan gärning lika
strängt som ett vanligt mord, ehuru vid ett
dylikt s. k. g. icke ens uppsåt att döda
behöver ha förefunnits. Ej fullt så strängt
behandlas g. i Finlands strafflag. Den danska
strafflagen och väsentligen den norska
behandla hithörande fall på samma sätt som
annan misshandel med dödlig utgång. N. S-g.*
Giftmärke, se Gifttecken.
Giftoman (fsv. giptarmaper, giftomaper)
betecknade i äldre nordiska rättskällor den
kvinnans manlige frände, som ägde att giva
henne åt någon till hustru (förrätta
giftermål). Numera förstås med g. den person,
vars samtycke erfordras, för att omyndig mö
(el. man) må kunna lagligen ingå äktenskap,
och som såluuda både kan och bör hindra
ett skadligt giftermål. Enl. nu gällande svensk
lag (nya giftermålsbalken 2: 2, i huvudsak
lika med 1915 års äktenskapslag 2:2) skall
g. ge sitt samtycke till underårig mans, ej
mindre än underårig kvinnas, ingående av
äktenskap. Åldersgränsen är alltså 21 år; dock
behöver den, som förut varit gift, ej g:s
samtycke. För yngling el. ungmö med
äktenskaplig börd tillkommer giftomannarätten
båda föräldrarna, såframt ej faktiskt hinder
för endera föreligger eller endera är utan del
i vårdnaden om sonen eller dottern (se
Vårdnad om barn). Vid hinder för båda
föräldrarna inträder förmyndaren eller särskilt
förordnad person som g. För den, som ej har
äktenskaplig börd, utövas giftomannarätten
i första hand av modern, undantagsvis av
fadern, då denne har vårdnaden; för
adoptivbarn av adoptanten eller adoptivföräldrarna.
G:s samtycke kan ersättas med domstols, på
särskild ansökan meddelade, tillåtelse till
äktenskapet. Med äktenskapsförord har g. i
denna sin egenskap (sedan 1915) ingen
befattning. — De nya danska (lag 30 juni 1922)
och norska (lag 31 maj 1918) reglerna om
giftomannaskap överensstämma 1 huvudsak
med de nya svenska. I Finland gälla
fortfarande de äldre svenska reglerna, som ge fadern
företräde till giftomannaskapet framför mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
