Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gille, Philippe Émile François - Gille, Valère - Gilleleje - Giller - Gilles - Gillesocialism - Gillhov - Gilliéron, Jules - Gillingham - Gilliss, James Melville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Gille, V.—Gilliss
678
Skrev lyckade opera- och operettlibretter,
vanl. i samarbete med andra, bl. a. texterna
till Delibes’ »Lakmé» (1883; sv. övers. 1889),
Massenets »Manon» (1884; sv. övers. 1896)
och operetten »Les charbonniers» (musik av
Costé, 1877; »Kolhandlarna», 1882).
Gille [$il], V a 1 è r e, belgisk författare (f.
1867). Var med i den krets, vilken utgav La
Jeune Belgique, samt har utgivit
diktsamlingen »La cithare» (1897) och komedierna
»Ce n’était qu’un rève» (1906), »Scaramouche»
(s. å.), »Madame regoit» (1908) m. m.
Gilleieje, fiskläge och badort i Danmark
på n. Själland, ändpunkt för järnvägar från
Hilleröd och Helsingör; 1.515 inv. (1925).
Har statsunderstödd fiskehamn, under
silltiden (aug.—sept.) mycket anlitad av svenska
fiskare; många hotell och sommarpensionat.
Giller, fångstredskap, vilka antingen
genom sin tyngd eller påverkade av kraften
hos en elastisk fjäder fasthålla eller döda
villebrådet. Den enklaste konstruktionen av
dessa fängen är fågelgillret el.
stockfällan. Det består i regel av (se bild) en
vid marken fäst bottenstock, A, samt
en lutande och i samma lodplan ställd
fallstock, B, som hålles uppe av
gillerinrätt-ningen. Denna åter har tre delar, näml, u
n-derstickan, C, överstickan, D, och
gillerspöet, E. Dessa förenas ömsesidigt
genom tre hak, ett på överstickan och två
på gillerspöet, och hållas genom fallstockens
tryck mot överstickan i spänning mot
varandra. När gillerspöet vid beröring rubbas
ur sitt läge, ramlar gillerinrättningen, och
fallstocken, som genom två ledare, FF,
hindras från att glida åt sidan, slår ned mot
bottenstocken. — Det g., som har dubbel, på
ömse sidor om bottenstocken nedslående
fallstock, kallas vanl. 1 ä m. Vid fångst av större
djur (t. ex. varg, lo o. a.) nyttjas större g.
med något olika uppgillring. Till g. höra även
saxar av olika slag. I forntiden var g.
det i Sverige mest brukade av alla
jaktredskap. Om inskränkningen i fångst med g. se
Djurfångst. J. W. L.*
Gilles [$il], fr. namnform för Aegidius.
Gillesocialism (eng. guild socialism), en
riktning inom den socialistiska arbetarrörelsen,
som först propagerades i England i början av
1900-talet och där under världskriget ansåg
sina idéer till en viss grad tillgodogjorda vid
den statliga regleringen av industrien. Under
åren närmast efter kriget sökte vissa engelska
arbetargrupper, särskilt inom
byggnadsindustrien, realisera idéerna med kommunalt
understöd (för lösning av bostadsfrågan), och de
engelska byggnadsgillena tilldrogo sig då
uppmärksamhet även i andra länder, bl. a. i
Sverige. Arbetarna och arbetsledarna inom ett
företag tänkas kontraktsmässigt åtaga sig
visst arbete för arbetsgivaren till visst pris;
laget el. »gillet» ansva"ar för utförandet. Om
gillena auktoriseras att utföra arbetet inom
sin bransch och arbetsuppdragen lämnas av
stat el. kommun samt dessa tillhandahålla
medel för arbetets utförande, t. ex. genom
anslag el. krediter, bör systemet leda till en
social kollektivism. som antages kunna
utvecklas till en lokalt, distriktsvis och
nationellt genomförd organisation av samtliga
verksamhetsgrenar i det ekonomiska
samhällslivet under offentlig kontroll och med så fritt
tillträde som möjligt till varje gille på
rimliga villkor för nytillträdande. Den enskilda
företagsamheten kommer sålunda att ersättas
med en organiserad samhällelig samverkan
med sikte på största allmänna gagn (se
vidare Socialisering, Socialism och
S y n d i k a 1 i s m). — Litt.: S. Hansson,
»Praktisk socialism, ett studiebesök bos
engelska byggnadsgillen» (1921); G. D. H. Cole,
»Workshop organisation» (1923; i
samlingsverket »Economic and social history of the
world war»); Fr. Severin, »Gillessocialismens
idéinnehåll» (1924). E. F. K. S-n.
Gillhov, kapellförsamling i Jämtlands län,
Hackås (se d. o.) socken; 98,58 kvkm, 359 inv.
(1928). Kapell vid s. ändan av sjön Näckten.
Gilliéron [^ilierä’], J u 1 e s, fransk
språkforskare (1854—1926), prof, i fransk
dialekto-logi vid École des hautes études i Paris från
1883. Bland hans tidigare arbeten märkas
många artiklar i den av G. och abbé
Rous-selot redigerade tidskr. Revue des Patois
Galloromans (5 vol., 1887—92). Sin största
berömmelse vann G. genom sitt banbrytande
arbete »Atlas linguistique de la France» (lb02
—12), som på nära 2,000 kartor ger en bild
av den nutida franskan i vid pass 700 på ung.
lika avstånd från varandra belägna
kommuner inom språkområdet, detta ur såväl
fonetisk och morfologisk som syntaktisk och
lexi-kografisk synpunkt. G. kan sägas genom
detta arbete ha grundlagt den moderna
språkgeografien. Det väldiga arbetet har givit
upphov till värdefulla specialundersökningar,
de främsta författade av G. själv, t. ex.
»Généalogie des mots qui ont désigné 1’abeille»
(1918). Litt.: M. Roques, »J. G., Notes
bio-graphiques et bibliographie» (1926). E. S-f.
Gillingham [d^iTiqom], stad i eng. grevsk.
Kent, vid Medway, ö. om Chatham (se d. o.);
48.680 inv. (1925). Medelpunkt i ett
frukt-trädgårdsområde (särskilt körsbär).
Cementfabriker och tegelbruk.
Gilliss [gi’lis], J ames Melville,
amerikansk astronom (1811—65), direktor 1861—65
för marinobservatoriet i Washington (U. S.
na-val observatory), till vars grundande han
verksamt bidragit. G. utgav bl. a. en
stjärnkata-log, deltog i flera solförmörkelseexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
