Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gilliss, James Melville - Gilljam, Gustaf Fredrik - Gillray, James - Gillstad - Gilly, Friedrich - Gillöga - Gilm, Hermann von - Gilman, Nicholas Paine - Gil Polo, Gaspar - Gil Vicente - Gil y Zárate, Antonio - Gimle - Gimmersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Gilljam—Gimmersta
680
och föranledde upprättandet av ett
observa-torium i Santiago i Chile. B-d.*
Gidljam, Gustaf Fredrik, skolman,
politiker (1832-—1908); tillhörde en under
1600-talet inflyttad vallonsläkt CGuillaume).
Han blev 1849 student, 1857 fil. dr och 1859
docent i grekiska
litteraturen, allt i
Uppsala. 1863 lektor i
latin och grekiska vid
Gävle högre
elementarläroverk, s. å.
förordnad till rektor vid
Hudiksvalls högre
elementarläroverk samt
var rektor 1872—80
vid Stockholms
gymnasium och 1880—83
vid Högre allmänna
läroverket å
Norr
malm i Stockholm, dit han 1881 flyttades som
lektor; 1898 tog han avsked. G. var led. av
flera pedagogiska kommittéer (bl. a. för
revision av läroverksstadgan 1874). — Vid sidan
av sin pedagogiska verksamhet kom G. att
bli en högt skattad kraft i det politiska livet.
Han var led. av Andra kammaren 1879—81
(för Stockholms stad) samt av Första
kammaren 1888—96 (för Gävleborgs län, och 1902
—07 (för Uppsala län). Efter G. Wennerberg
inträdde han 6 nov. 1891 i Boströms första
ministär som chef för Ecklesiastikdep., och på
denna plats tog han, själv en de klassiska
studierna hängiven man, ställning mot de
reformsträvanden på skolans område, som
ville giva mera utrymme åt de reala ämnena.
22 juni 1898 efter uppnådd pensionsålder
lämnade G. taburetten och var därefter 1898—
1905 universitetskansler. G. var en ärlig
konservativ och kännetecknades av
förtroendeingivande karaktär, praktisk blick samt
tankens och framställningens klarhet. Han blev
led. av Vet.-akad. 1901.
Gillray [gflrél], James, engelsk tecknare
(1757—1815), betydande som politisk satiriker
(mot kungahuset, Pitt, Fox och Napoleon).
»The caricatures of G.» utgå vos 1815—26 med
biogr. av T. Wright (ny uppl. 1873). G-g N.
Gillstad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping; 15.14 kvkm, 414
inv. (1928). Omfattar odlad slättmark och
några nord—sydliga skogklädda bergåsar. 883
har åker, 544 har skogs- och hagmark. Ingår
i örslösa, Söne, Väla och G:s pastorat i Skara
stift, Kållands kontrakt.
Gilly [giT-]. Friedrich, tysk arkitekt
(1772—1800). Var den förste målsmannen i
Tyskland för den antika arkitekturstil, som
vidare utbildades av G. Schinkel. G-g N.
Gillöga, en grupp av omkr. 200 obebodda,
skoglösa och i allm. små skär i Stockholms
skärgårds havsband mellan Svenska Högarna
och Nassa (Rådmansö socken).
Gilm [gilm], Hermann von, österrikisk
skald (1812—64). Skrev politiska oppositions-
dikter och tyrolsk hembygdspoesi. G:s
»Ge-dichte» utgå vos postumt 1864—65, saml.
dikter 1895. Monogr. av A. W. Ernst (1898).
Gilman [gi’lmon], Nicholas Paine,
nordamerikansk socialekonom och lärare (1849—
1912). 1 »Methods of industrial peace» (1904)
lämnade G. en för sin tid rätt fullständig och
korrekt redogörelse för de olika metoderna
att förebygga och bilägga tvister mellan
arbetsgivare oeh arbetare. E. H. T.*
Gil Polo [UUl påTå], G a s p a r, spansk
skald (d. trol. 1591). Blev ryktbar genom sin
herdedikt »Diana enamorada» (1564), en forts,
av Montemayors »Diana».
Gil Vicente [$i’l visö’ti], »det portugisiska
dramats fader» (1470—trol. 1536). Skrev med
Juan del Encina som förebild ett stort antal
skådespel, somliga på portugisiska, andra på
spanska, en tredje grupp på en egendomlig
blandning av dessa språk. En stor del av
hans alltid talangfulla stycken utgöres av
s. k. autos, behandlande religiösa ämnen; i
andra, därav några rena farser, behandlar han
med humör och kvickhet ämnen och typer ur
det verkliga livet. Vid nästan alla hovfester
på hans tid uppfördes G:s pjäser, varvid han
själv ofta medverkade som skådespelare. G.
var även framstående lyrisk skald. Samlade
arbeten 1834 med inl. och glossar. E. S-f.
Gil y Zärate [^i’l i pa’ratä], Antonio,
spansk skald och politiker (1793—1861).
Utövade stort inflytande pä sitt lands
undervisningsväsen, för vilket han var
generaldirektör. Som författare tillhörde G. först den
fransk klassiska riktningen, slöt sig sedan till
romantikerna och väckte stor uppståndelse
med dramat »Carlos segundo el liechizado»
(1837). G:s skådespel, av vilka flera förbjödos
av censuren, utmärkte sig för fantasi,
fyndighet och ett glänsande språk. K. A. H.
Gimle, nord, myt., en himlaboning, varest
enl. »V^luspa» efter ragnarök alla rättsinniga
skola leva och bo.
Huvudbyggnaden på Gimmersta.
Gimmersta, säteri i Julita socken,
Södermanlands län, vid Aspåns utlopp i öljaren;
18 km n. n. v. om Katrineholm; 2,930 har,
därav 880 har åker; tax.-värde 1.067.300 kr.
(1926). G. nämnes redan 1262, ägdes på
1500-talet av släkten Ryning, kom 1634 genom
gifte till släkten Ribbing och köptes 1805 av
D. G. H. Uildebrand, som gjorde G. till
fideikommiss (upphävt 1828) för systersonen frih.
C. Carlsson Bonde; G. tillhör ännu dennes släkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
