Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gimo - Gimo-Österby bruks a.-b. - Gimp - Gimån - Gin - Gina - Ginbalk - Gindely, Anton - Gingivitis - Ginkel, Godard van Reede de - Ginkgo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Gimo—Ginkgo
682
Gimo, brukssamhälle i Uppsala
län. Skäfthammars socken, station
vid Faringe—G. och Dannemora—
Hargs järnvägar, 14 km s. v. om
östhammar; omkr. 1,100 inv. Har
uppstått kring G. bruk, ett av
de förnämsta Dannemora verken
(se d. o.). Bruksegendomen
omfattar f. n. i Skäfthammars, Ekeby,
Alunda, Bladåkers, Faringe.
Hökhuvuds och Knutby socknar 29.000
har, därav omkr. 4.000 har inägor;
tax.-värde 5,823.000 kr. (1926).
Sedan 1916 tillhör G. bruk det s. å.
bildade Gimo-österby bruks a.-b.
(se nedan), som huvudsaki.
koncentrerat järntillverkningen till österby och
sågverksrörelsen till G. Intill G. damm
ligger herrgårdsbyggnaden, ett av Upplands
vackraste herresäten, uppfört på
1760—70-talet efter ritningar av J. E. Rehn och
omgivet av park- och trädgårdsanläggningar. —
G. anlades för kronans räkning 1615 och
utarrenderades 1626—27 jämte Leufsta och
Österby bruk till W. De Besche och Louis
De Geer. De Geer inköpte 1643 dessa bruk,
utvidgade domänerna, byggde G:s första
hammare 1649 och lade grunden till
bruksrörelsens storindustriella utveckling, baserad på
malmen från Dannemora gruvor (jfr d. o.).
G. stannade därefter i De Geerska släkten
till 1756, då det såldes till firman Finlay &
Jennings. Det tillföll vid firmans upplösning
1761 John Jennings, som lät rörelsen ligga
nere. 1764 köptes G. av J. H. Le Febure, 1806
av friherre A. D. Reuterskjöld och överläts
1894 av C. L. Reuterskiöld jämte Rånäs till
G. bruks a.-b. 1927 avyttrades Rånäs. Litt.:
A. Hahr, »G. slottsanläggning» (i Upplands
Fornminnesfören:s Tidskr. 1925—26).
Gimo-österby bruks a.-b., koncern, bildad
1916 genom sammanslagning av Gimo, österby
och Leufsta bruk med underlydande, för
driftkoncentration av Dannemoratraktens gruv-,
järn- och träindustri. Aktiekap. nominellt 23
mill. kr., därav 8 mill. i stam- och 15 mill. i
preferensaktier. 2,800 arbetare, tillv.-värde
per år 15 mill. kr. De högmoderna
nyanläggningarna blevo färdiga 1921. Om
anläggningarnas omfattning se Gimo, K a r 1 h o 1 m,
Leufsta, Tobo och österby. G. förfogar
över 73,15 % av Dannemora gruvors malmer.
Bolaget, som bildats vid högkonjunktur, har
senare ej kunnat realisera sina storartade
planer. Hela järnbruksrörelsen arrenderas
f. n. av Fagersta bruks a.-b.
Gimp [giinp], eng., grov silkestråd,
omspun-nen av finare metalltråd; nyttjas till
metrevs-tafsar vid fiske av gädda m. fl. fiskar, som
lätt bita av vanliga tafsar. Har numera
alltmer kommit ur bruk och ersatts av den vida
pålitligare rostfria stålwiren. F. T-m.*
Gimån, Ljungans största biflod, från
Rev-sundssjön m. fl. sjöar i s. ö. Jämtland;
mynnar med ståtligt, delvis utbyggt fall i Ljungan
Gimo herrgård.
vid Torpshammar i Torps socken, mellersta
Medelpad. Längd omkr. 170 km, flodområde
4.370 kvkm. G:s lopp är typiskt för de
oregelbundna avloppsförhållandena på platåerna
mellan Norrlands älvdalar (jfr kartskiss).
Gin [d^in], eng., enbärsbrännvin.
Gina, se Block 3.
Ginbalk (fr. barre), her., en i ett fält från
övre vänstra till nedre högra hörnet gående
balk. J fr Balk.
Gindely [gi’n-], Anton, tysk-österrikisk
historiker (1829—92), sedan 1862 prof, i
historia i Prag. Av G:s värdefulla kritiska
arbeten om trettioåriga krigets historia må
nämnas »Geschichte des dreissigjährigen Krieges»,
I, 1—3, och II, 1 (1869—80; går till 1623).
»Waldstein während seines ersten Generalats»
(2 bd, 1886) och handboken »Geschichte des
dreissigjährigen Krieges in drei Abteilungen»
(3 bd, 1882—84). V. S-g.
Gingivitis, inflammation av tandköttet, se
Munsjukdomar.
Gingri, socken i Älvsborgs län, Ås härad,
n. ö. om Borås; 20,79 kvkm, 589 inv. (1928).
Genomflytes i n. av Viskan; därintill odlad
bygd, »Gingri sidor». 524 har åker, 1,421 har
skogs- och hagniark. Ingår i Fristads,
Borgstena och G. pastorat, Skara stift, Ås kontr.
Ginkel [gi’ukelj, Godard van Reede
d e, earl av Athlone (se d. o.).
Ginkgo, växtsläkte av klassen Ginkgoales
bland gymnospermerna. Det innefattar blott
en enda art, G. biloba el. Salisburia
adianti-folia, ginkgoträdet. Trädet, som kan
nå en höjd av ända till 40 m, har ett från
Gimäns lopp
Skata M 750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
