Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gíslason, Konráð - Gislaved - Gisle - Gislén, Torsten Richard Emanuel - Gislesen, Knud - Gislöv - Gisors - Giss - Gisseldjur - Gisselfeld - Gisselskorpioner - Gissing, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Gislaved—Gissing
702
kommentarer och exkurser (1879—89). G.
utarbetade vidare »Dönsk oröabök meö
Islenz-kum pyöingum» (1851). Från 1860-talet ägnade
sig G. särskilt åt tolkningen av skaldepoesien.
Viktig är avh. »Nogle bemærkninger om
skjaldedigtenes beskaffenhed i formel
hense-ende» (i »Videnskabernes selskabs skrifter»
1872). Efter hans död utgåvos bl. a. »Efterladte
skrifter» (2 bd, 1895—97). G. utmärkte sig
genom synnerlig omsorgsfullhet och ett
betydande, något torrt skarpsinne. Sin
förmögenhet testamenterade han till det
Arnamagnæ-anska legatet. Litt.: Arkiv för Nordisk
Filologi, 7 (1890), »Tfmarit hins Islenzka
bök-menntafjelags», 12 (1891). R. N-g.*
Gislaved, municipalsamhälle i Jönköpings
län, Båraryds socken, slutstation för linjerna
Reftele—G. av Halmstad-—Nässjö och Hestra
—G. av Borås—Alvesta järnvägar; 125 har,
932 inv. (1928). I G. märkas G:s
gummifabrik (tillhör Svenska gummifabriks a.-b.)
vid ett utbyggt fall av Nissan, vidare
betydande garveri och läderremsfabrik.
celluloid-varufabrik m. fl. industrianläggningar.
Tax.-värde å fast egendom 1.374.»00 kr. (1926),
bev -tax. inkomst 926.670 kr.
Gisle, den förste kände biskopen i
Linköpings stift, omtalad närvarande vid
kyrkomötet i Lund 1140 och vid Lunds domkyrkas
invigning 1145, troligen ännu biskop 1152 vid
kyrkomötet i Linköping. Under hans tid
började Linköpings domkyrka uppföras. E. M.R.*
Gislén, Torsten Richard Emanuel,
zoolog (f. 1893). Blev fil. dr och docent vid
Uppsala univ. 1924. G. är en framstående
kännare av biocönoserna (se d. o.) och har vidare
studerat de olika formationerna i havets
djurvärld (även genom att gå ned som dykare)
vid Sveriges västkust. Har utgivit
»Echino-derm studies» (1924). T. O.
GFslesen, K n u d, norsk biskop (1801—60),
bondson från Telemark. Var först
skollärare, blev 1830 teol. kand, och 1833
komminister och seminarieföreståndare i Asker
(Akershus fylke), 1855 kyrkoherde i Gjerpeu
(Agder bispedömme) och 1856 biskop i dåv.
Tromsö stift. I detta då av dissenterrftrelse
och religiösa svärmare starkt upprörda stift
verkade han till sin död med oförtrutet nit och
ihärdig kraft. G. skrev några på sin tid
mycket spridda läroböcker i religion och fick som
medlem av en kungl.
undervisningskommis-sion åtskilligt inflytande på utformningen av
Norges skolväsen. K. V. H.
Gislöv, socken i Malmöhus län, Skytts
härad, vid Östersjön, ö. om Trälleborg; 13.65
kvkm, 1.000 inv. (1928). Tillhör Söderslätt.
1.258 har åker; skog saknas. I G. ligger s.
Skånekustens största fiskläge, G : s läge,
med stor, 1923 för 1,334,000 kr. byggd hamn.
Ingår i Dalköpinge, G:s, Bösarps och Simlinge
pastorat i Lunds stift. Skytts kontrakt.
Gisors [^izå’r], stad i fr. dep. Eure
(Nor-mandie), vid Epte; 5,494 inv. (1921). Ruiner
efter ett slott från 1100-talet.
Giss (fr. sol dièse, eng. g skarp), mus., tonen
g, höjd en halv ton; förväxlas enharmoniskt
med ass.
Gisseldjur, dets. som djurflagellater. Se om
dem Flagellater.
Gisselfelds slott.
Gisselfeld [gi’s-J, danskt adligt jungfrustift
på Själland. 15 km n. ö. om staden Næstved.
Upprättades av greve Christian Gyldenlöve
genom testamente (1701—02). som trädde i
kraft vid hans änkas död, 1754.
Stiftsjungfrurna (konventualerna) bo ej på G. men
åtnjuta årligt underhåll. G:s huvudbyggnad är
uppförd 1547—75 av Peder Oxe och bebos av
stiftelsens överdirektör. Till G. höra en stor,
vacker park och en trädgård med Danmarks
största drivhusanläggningar.
Gisselskorpioner, se Spindeldjur.
Gissing [gi’siij], George, engelsk
författare (1857—1903), en av det moderna
Englands förnämsta realister. G:s främsta
arbeten äro »Demos» (1886), en skildring av den
engelska socialismens
olika typer, »Thyrza»
(1887), en
fabriksflickas historia, »The
ne-ther world» (1889),
med motiv från
förbry-tarlivet i Clerkenwell,
»New Grub Street»
(1891), som innehåller
scener ur Londons
för-läggar- och
författarvärld och där G. ger
programuttalanden för
en hänsynslös realism,
»Born in exile» (1892; med självbiografiskt
material), »The odd women» (1893), »The
Whirlpool» (1897), »The town traveller» (1898), »Our
friend the charlatan» (1901), »The private
pa-pers of Henry Ryecroft» (1903; med
självbiografiska skildringar), »The immortal Dickens»
(1898; ny uppl. 1925) och de postuma
»Vera-nilda» (1904), »Will Warburton» (1905) och
»House of cobwebs, and other stories» (1906).
Av Comte, Scbopenhauer, Dickens samt fransk
realism och. naturalism hade G mottagit
vik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
