- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
703-704

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gissing, George - Gississ - Gisslan - Gisslan - Gisslarbo - Gisslare - Giss moll - Gissur - Gistad - Gistrén, Jonas Henrik - Gitana - Gitarr - Gitter - Gittersvamp el. Gallersvamp - Gittit - Giubiasco - Giudecca, La - Giulio Romano - Giunta el. Giunti - Giurgiu, Giurgevo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

703

Gississ—Giurgiu

704

tiga impulser. Hans strävan var att skapa
en verkligt ärlig naturalistisk roman, som
utan humoristiskt försonande eller
melodramatiska element återgav verklighetens nöd.
Litt.: F. Swinnerton, »G. G.» (1912); May
Yates, »G. G.» (1922). R-n B.*

Gississ, mus., tonen g, höjd två halvtoner;
förväxlas enharmoniskt med a.

Gisslan (isl. och fsv. gisl). en människa, som
med sin person utgör säkerhet för
uppfyllandet av en annans förpliktelse eller mot svek
från dennes sida. Ställande av g., numera
ej brukligt i västerlandet, anlitades i äldre
tider framför allt vid uppgörelser mellan
stater och deras representanter. En såsom
gisslan lämnad person ansågs då jämväl med
sitt liv innestå för överenskommelsens
uppfyllande. men enl. senare folkrättsgrundsats
kunde mottagaren endast inskränka hans
frihet under avvaktan på förbindelsens infriande.
— 1 det forntida och medeltida Sverige skulle
varje landskap giva nyvald konung g. till
säkerhet för att han ej skulle ofredas, sedan han
överskridit landskapets gräns. Jfr
Eriksgata och G r i d. (K. G. Wn.)

Gisslan, finländsk fyr vid Alandshav, s. s. v.
om Signilskär och ung. mitt emot
Svartklubbens fyr.

Gisslarbo, egendom med gammalt järnbruk
(smedja, valsverk m. m.) i Malma socken,
Västmanlands län. vid Köping—Uttersberg—
Riddarhyttans järnväg; tax.-värde 514.900 kr.
(1926). därav för jordbruksfastighet 114.900
kr. Bruket anlades 1620 och tillhör sedan
1876 Kiddarhytte a.-b. G. H-r.

Gisslare, se Flagellanter och Klyster.

Giss moll (fr. sol dièse mineur, eng. g sharp
minor). mus-, den molltonart, som har giss till
grundton och i likhet med sin parallelltonart,
H dur. företecknas med fem f, näml, för f, c,
g, d och a. J f r A s s.

Gissur, isländskt namn. Se G i z u r r.

Gistad, socken i Östergötlands län,
Skärkinds härad, på östgötaslätten, s. om
Nors-holm; 23.87 kvkm, 760 inv. (1928). Utgöres av
odlad slätt och skogklädda småkullar. 1.442
har åker, 895 har skogs- och hagmark. Bildar
(framdeles jämte Skärkind) ett pastorat i
Linköpings stift. Skärkinds kontrakt.

Gistrén, Jonas Henrik, läkare (1767
—1847). Var adjunkt i obstetrik i Stockholm
1793—1805, blev med. dr i Lund 1794, fick
1798 professors fullmakt och blev 1804 led. av
Vet.-akad. G. var särskilt framstående inom
förlossningskonsten och en av Stockholms
skickligaste barnläkare. Han skrev värderika
uppsatser bl. a. i Vet.-akad:s och Sv.
Läkaresällskapets Handlingar. R. T-dt. (A. W-dt.)

Gitana [^ita’-], sp., zigenerska; en
zigenar-dans. — Git a’n o (av egipta’no, egypter),
zigenare.

GitaTr (fr. guitare, av grek. kitha’ra),
knäppinstrument med sarger och flat botten
samt gripbräde med tvärband. Torde ha
utbildats på 1600-talet och nådde Sverige med

Gitarr.

Gitt ersvamp,
Cluth rutt
cancellatus.

1810-talet samt hade sin främsta tid omkring
1825. G. har i våra dagar vunnit ny
spridning med frälsningsarmen. Finnes i en mängd
former från äldre tid: lyragitarr, vapengitarr,
lutgitarr m. m. De mest berömda
gitarrvirtuoserna voro Carulli och Giuliani. T. N.

Gitter, se Spektrum. Om kristallgitter
se Kristallstruktur.

Gittersvamp el.
Gallersvamp benämnes det till
gasteromyceterna (se d. o.)
hörande släktet Clathrus,
varav en art, C. cancellatus,
förekommer i s. Europa och
Nordamerika. Den utmärkes
genom att fruktkroppen, som
saknar fot, har gleban (se
Gasteromyceter)
differentierad i ett mäktigt yttre
sterilt parti, vilket vid
mognaden som ett grovmaskigt
rött gallerverk omger de inre
sporalstrande, vid mognaden
sönderflytande delarna. N. S-s.

Gitti’t, en till sin betydelse
osäker liturgisk el.
musikalisk anvisning i Psaltaren

(psalm 8. 81. 84), sannolikt avseende ett
instrument eller en melodi från Gat. A. G-w.

Giubiasco [d^obia’skå], by i kantonen
Ti-cino i Schweiz, bekant genom sitt stora
gravfält från äldre järnåldern, huvudsaki. La
Tène-tiden (jfr La Tènekulture n). H. R-h.

Giudecca, La [la d$ode’ka], i s. liggande
industristadsdel i Venezia. på ön G. (eg. 8
små-öar), s. om Canale della G. Var under lång
tid hemvist för judarna (därav namnet),
senare för den förnäma världen.

Giulio Romano [d^oJiå råma’nå], italiensk
målare och arkitekt. 1500-talet, se R o m a n o.

Giunta [d$o’nta] el. G i u n t i, italiensk
boktryckarfamilj. som under 1500-talet
upprättade boktryckerier i Venezia. Florens och
Madrid. Mest känt var Florenstryckeriet, vars
alster på grund av typernas och papperets
förträfflighet blivit mycket berömda. O. W-n.

Giurgiu [d$o’rd$o], G i u r g e v o, stad i
Valakiet. Rumänien, på vänstra
Donaustran-den, mitt emot bulg. staden Ruse (Rustschuk);
omkr. 22.000 inv. Järnväg till Bukarest (74
km. byggd 1868; Rumäniens första), vars
närmaste Donauhamn G. är. Hamnen utskeppar
petroleum, spannmål och salt. Under
världskriget anlade tyskarna rörledningar från de
rumänska oljefälten till G., varifrån oljan
transporteras vidare på cisternfartyg. — G.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free