Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutning - I. Järngjutning - II. Stålgjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Gjutning
712
Bild 4. Modell.
Bild 5. Form.
för att påskynda järnets avsvalnande i
gjut-gods med ojämnt fördelade massor samt för
att åstadkomma större ythårdhet hos godset
(kokillhärdat gjutgods), vilket hlir
en följd av värmens hastiga avledande, i det
att vitt tackjärn bildas (se J ä r n).
Formningen sker vanl. efter
modell. Vanl. måste modellen
för att kunna upptagas ur
formen utföras i två (bild 4) eller
vid mera komplicerade föremål
i flera delar. Mycket enkla
delar med en plan sida kunna
formas endast genom att
nedtryckas i sanden (formning
i öppen sand). Eljest
utfö-res formningen i
formflaskor, d. v. s. vanl. två
järnramar, vari modellhalvorna
ompackas med sand och varur
de lyftas; därefter hopsättas
två flaskhalvor och bilda en
hel form (se bild 5). Även
flera flask- och modelldelar
förekomma, liksom även flera föremål kunna
informas i samma flaska. För vissa
arbeten, ss. mycket grova rördelar m. m., vilka
ifrågakomma endast en eller annan gång,
använder man även skelettmodeller,
d. v. s. en stomme eller ram, som endast
delvis återger föremålets form, vilken av
formaren fullständigt utarbetas i sanden. För
större rotationskroppar nyttjas även
schablonformning (bild 6), varvid
föremålets rotationsyta framställes medelst en
schablon, anordnad på en vertikal axel, så att
den kan vridas runt kring denna och
sålunda så att säga svarva upp konturen. —
Håligheter i gjutgodset framställas genom
insättning av torkade sandkärnor, svarande
mot håligheternas form i det färdiga föremålet.
För framställning av enkla, runda kärnor
(t. ex. för släta rör o. dyl.) användas ofta
kärnformmaskiner, vilka åstadkomma
kärnorna i en fortlöpande sträng, som sedan
avskäres i önskade längder. För hand formas
kärnorna vanl. i kärnlådor av trä i två
halvor, vilka som en gjutform omsluta en
hålighet, svarande mot kärnans form.
Numera ha formmaskiner för
framställning av gjutformar kommit i mycket
allmänt bruk ej blott för handelsgods eller
massfabrikation utan även för maskingods.
Dylika maskiner, av en mängd olika slag och
i många fall endast hjälpapparater för hand-
Bild 6. Schablonformning.
Bild 7. Enkel pressformmaskin.
kraft, ha till uppgift antingen att endast
skilja modellen från flaskan efter formningen
(avlyftformmaskiner, genomdragsf
ormmaskiner) eller att endast packa sanden kring
modellen (pressformmaskiner, bild 7,
skakform-maskiner och slungformmaskiner) eller att
utföra båda dessa arbeten (kombinerade
formmaskiner). Sker sandens sammanpackning
genom skakning, brukas alltid maskinkraft.
Formen skiljes från modellen genom att
maskinen manövreras för hand eller medelst
pressluft o. s. v. För formningen användas — särskilt
för mindre föremål — modellplattor (se
bild 8), på vilka vanl. ett flertal modellhalvor
samlats. Modellplattorna utföras nästan alltid
av metall, ofta med modelldelarna i ett stycke
med plattan. För formning av kugghjul,
remskivor o. s. v. finnas även
specialformmaskiner. — Det färdiga gjutgodset befrias, sedan
det uttagits ur formarna, från grader och
gjutsömmar m. m. genom mejsling och
slip-ning samt putsas i vissa fall genom borstning
med stålborste, roterande borstskiva, skurning
i skurtunnor (för smärre föremål) eller
sand-blästring.
II. S t å 1 g j u t n i n g har stor betydelse
för framställning av maskingods m. m. av stor
hållfasthet. Först göt man blott degelstål (se
d. o.), men numera brukas även martin-,
besse-mer- och elektrostål. Arbetet sker vid
stålgjut-ning på ung. samma sätt som vid järngjutning
med de skillnader, som betingas av stålets
större krympning med därav följande större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
