Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glamorganshire - Glan - Glandel - Glandula - Glans (yta) - Glans (anatomi) - Glansfisken el. Laxestörjen - Glanshammar (härad) - Glanshammar (kontrakt) - Glanshammar (socken) - Glanspapp - Glansull - Glanvil(l), Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Glan—Glanvil(l)
730
delen av G. är bergig och utgör ett av
Storbritanniens rikaste kolfält, s. delen är
skög-bevuxen och har bördiga dalar. G. är rikt
på slottsruiner och romerska fornlämningar.
Utom stenkol finnas järnmalm och kalksten.
Järnbruk och kopparverk. Litt.: J. H. Wade,
»G.» (1914).
Glan, insjö i Östergötland, upptagande
öst-götaslättens lägsta parti, i n. och v. begränsat
av höga förkastningsbranter (jfr karta till
art. Förkastning); 74 kvkm, 18 m djup,
21 m ö. h. Genomflytes av Motala ström. I
n. inmynna i G. Finspångs- och Ysundaåarna.
Glandel (av lat. gla’ndula, körtel) betecknar
hos växterna celler eller smärre eellgrupper,
vilka tjänstgöra som avsöndringsorgan. Vanl.
ligga de ytligt och ha formen av en- el. fler-
celliga ansvällningar i spetsen av längre el.
kortare hår, glandelhår, körtelhår.
Sekretet är av växlande beskaffenhet och
består av vatten och däri lösta ämnen, flyktig
olja, harts o. dyl. Även dess uppgift växlar i
hög grad. Därför ha glandelhåren ock olika
namn. Ko 11 e t e re r kallas på knoppfjäll
befintliga, korta, flercelliga glandler, vilka
avsöndra gummi och harts, som anses
tjänstgöra som skydd mot för stark transpiration.
Enzymavsöndrande g. hos insektätande
växter benämnas digestionshår. — I andra
fall befinna sig de avsöndrande cellerna inne
i växtkroppen (t. ex. fruktväggen, bladen),
inre g., och sekretet, som utgöres av flyktig
olja, samlas i cellmellanrummen. Då g. släppa
igenom ljuset mer än bladköttet i övrigt, te
sig blad med dylika oljeglandler (t. ex. hos
myrtenväxter) som genomskinligt
punkterade. Jfr Honungskörtlar
och Vatten porer. (G. M-e.)
Gla’ndula, lat., körtel (se d. o. och
Glandel). — Gla’ndulae
Bartholi-niänae, seBartholinska
körtlarna. — Gla’ndulae Ijronchiälps.
luftrörens lymfkörtlar. — Gla’ndulae
Brunneriånae, se Brunner ska
körtlarna. — G. lacrymälis,
tårkörteln (se d. o.). — Gla’ndulae
Mei-bomiänae, se Meibomska
körtlarna. — Gla’ndulae
parathyreoi’-deae, bisköldkörtlarna (se d. o.). —
G. pineälis, tallkottkörteln, se H j ä
r-n a. — G. thyreoi’dea, se
Sköldkörteln.
Glans. En yta säges ha g., när den jämte
diffus reflexion även visar regelbunden sådan.
Jfr Diffusion 1. — För fasta kroppars,
särskilt minerals, vidkommande talar man
om »diamantglans», »glasglans», »fettglans»,
»sidenglans» o. s. v.
Glans, anat., lat., ollonet. Se Könsorgan.
Glansfisken el. Laxestörjen, La’mpris
pela’gictis, enda kända arten av underordn.
glansfiskar (Selcnichthyes) bland
benfiskarna. Kroppen är hoptryckt från sidorna
och försedd med lång rygg- och analfena.
Fenorna äro röda, kroppen ovan stålblå, f. ö.
silverglänsande med pärlemorglänsande
fläckar. G., som kan nå en längd av 150 cm,
förekommer i Medelhavet, Atlantens varma
delar samt Stilla havet. Av havsströmmar
föres den upp i Nordatlanten och har även
anträffats i Skagerak och Kattegatt. T. P.
Glanshammar, härad i n. Närke, mellan
Hjälmaren och Arbogaån; 358,50 kvkm, 6.994
inv. (1928). Socknar: Rinkaby, Glanshammar,
Ödeby, Lillkyrka och Götlunda. Höjer sig
från Hjälmarstrandens slätter och småberg
upp på Käglans av n.—s. sprickdalar
(Djupdalen m. fl.) genomsatta skogsplatå och
omfattar i n. mellan Käglans förkastningsbrant
och Arbogaån en smal remsa av Mälarslätten.
Rullstensåsar. 12,450 har åker, 20,288 har
skogs- och hagmark. Jordbruk huvudnäring.
Ingår i Lindes fögderi och Östernärkes domsaga.
Glanshammar, kontrakt i Strängnäs stift.
Omfattar 5 pastorat: Axberg och Hovsta;
Glanshammar och Rinkaby; Götlunda; Kil
och Gräve; Lillkyrka och Ödeby.
Glanshammar, socken i Glanshammars
härad (se ovan); 76,65 kvkm, 1,804 inv. (1928),
3,373 har åker, 3,627 har skogs- och hagmark.
På en rullstensås ligga kyrkan och
Skävi-sunds egendom. Ingår i G:s och Rinkaby
pastorat i Strängnäs stift, G:s kontrakt.
Glanspapp, ett slags papp, som framställes
av särskilt gott fibermaterial och genom hård
valsning bibringas en glatt, blank yta. Nyttjas
bl. a. inom textilindustrien vid appretering
och pressning av tyger. G. H-r.
Glansull, se Kapokträd.
Glanvil(l) [glä’nvil], J o s e p h, engelsk
filosof (1636—80), bl. a. hovpredikant hos Karl II.
1 glandelhår från bladskaft hos
Pelaryunium zovnlr, z
sokrotions-cell, s sekret. — 2 inre glandel hos
tallbarr.
Iglanshammars hø
Sldla 1:300000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
