Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasögonormsläktet - Glasört - Glattis - Glatt lag - Glatz - Glauber, Johann Rudolf - Glauberit - Glaubersalt - Glauchau - Glaucidium - Glaucium - Glaukodot - Glaukofan - Glaukom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Glasört—Glaukom
750
vilkas gifttänder avlägsnats. Glasögonormens
bett leda vanl. efter loppet av några timmar
till döden, och årligen omkomma i Indien
tusentals människor härav. Som effektivt
botemedel anlitas numera ormserum. Andra
arter av g. äro a s p i s (se d. o.) och
kungs-el. jättecobran (N. bungarus), som med
en längd av intill dryga 4 m är världens
längsta giftorm. Den finnes också i Indien
och livnär sig mest av andra ormar. T. P.
Glasört, Salico’rnia
herbä-cea, en till fam. m å 11 v
äx-ter hörande, på
havsstränder (såväl på öst- som på
västkusten) växande, enårig,
ofta rodnande ört med 1—3
dm hög, köttig, ledad stjälk
och förkrympta, motsatta
blad. Blommorna äro små,
samkönade, med en ståndare
och ett tvåkluvet märke samt
sitta in sänkta i den något
ansvällda, kolvlika spetsen
av stjälken. — Släktet
Sali-cornia förekommer på
havsstränder och saltstäpper i
alla världsdelar; de flesta
arterna äro buskar el.
halvbuskar. G. M-e.
Glattis, i regel överkylt
regn, som, då det träffar
marken, träd o. s. v., där
åstadkommer ett glatt isöverdrag;
även vanligt regn kan
åstad
komma ett dylikt överdrag, om marken genom
en föregående köldperiod är tillräckligt kall.
SeHydrometeorer. B. R.
Glatt lag kallades förr ombord samtidig
avskjutning av ena bredsidans kanoner.
Glatz, tjeck. Kladsko, förr grevskap, nu del
av preuss. prov. Niederschlesien, reg.-omr.
Breslau; 1,636 kvkm, 178.768 inv. (1925), de
flesta katoliker. G. omfattar Glatzer
Bergland, en högslätt (300 m ö. h.), omgiven av berg.
Genom G. flyter i s.—n. riktning Glatzer
Neisse (till Oder) från Glatzer Schneegebirge.
Området är väl ägnat för jordbruk, och endast
de omgivande bergen äro skogbevuxna. Det
är rikt på mineralkällor; i n. stenkolslager.
Betydande industri, mest textilindustri. Den
viktigaste orten är Glatz (16,158 inv. 1925),
huvudstad i det forna grevskapet, på båda sidor
om Neisse, vid foten av Schäferberg och av
Schlossberg, på vars topp den gamla fästningen
ligger med sin donjon (369 m ö. h.).
Grevskapet G. bildades av Georg av Podèbrady, konung
av Böhmen, som län åt hans son Henrik, var
1534—1742 en del av Böhmen och har sedan
1742 tillhört Preussen. Den 1745—50 anlagda
nyare fästningen var länge av vikt som spärr
för vägen från Böhmen. Litt.: P. Richter,
»Das Glatzer Land und Volk» (1914).
Glåu’ber, Johann Rudolf, tysk kemist
(1604—68). Dog i Amsterdam efter ett oroligt
liv. Ehuru fången i många av sin tids
fan
tastiska föreställningar, gjorde G. dock
talrika viktiga upptäckter under sina forskningar
efter nya läkemedel eller för att förbättra
olika fabrikationsmetoder (av salpeter, glas,
träättika, färger m. m.). Genom att låta
svavelsyra inverka på koksalt, resp, salpeter,
framställde han saltsyra och salpetersyra
(1658) samt erhöll då även natriumsulfat, efter
honom kallat g 1 a u b e r s a 1 t, av G. själv
högeligen prisat som läkemedel (sal mirabile).
G. var även den förste att framställa många
klormetaller, bl. a. salmiak, och torde ha känt
fri klor. Begreppet kemisk fräudskap
framträder tydligt i hans skrifter. Om vidsynthet
i praktisk-ekonomiska frågor vittnar hans
arbete »Des Teutschlandes Wohlfahrtth» (6 bd,
1656—60). R. T-dt.*
Glauberlt, ett av natrium-kalciumsulfat
bestående mineral, som kan nyttjas vid
beredning av glaubersalt och soda. N. Zn.
Glaubersalt, se G 1 a u b e r, J. R., och N
a-triumföreningar.
Glåu’chau, stad i ty. fristaten Sachsen, vid
Zwickauer Mulde, 26 km v. om Chemnitz;
27,221 inv. (1925). Två slott. Betydande
textilindustri.
Glaucldium, se Ugglor.
Glau’cium, växtsläkte av fam.
vallmoväxter (Papaveraceae), med omkr. 12 arter
(de flesta i Medelhavsländerna), en- el.
tvååriga örter med gul mjölksaft. I Bohuslän och
Halland växer sällsynt på sandiga
havsstränder strandvallmo (G. flavum), som har
blågrön, ända till 8 dm hög, glatt stjälk, stora,
parflikiga blad och ensamma, ljusgula
blommor. Odlas, liksom den rödblommiga G.
corni-culatum, i trädgårdar. Fröna innehålla 30—
35 % fet olja, nyttjad vid tvålfabrikation samt
som maskin- och matolja. G. M-e.
Glaukodöt, ett gråaktigt, tennvitt, med
arsenikkis isomorft, kobolthaltigt mineral,
(Fe, Co) As S, som bl. a. förekommer vid
Hå-kansboda koppargruvor i Västmanland. N.Zn.
Glaukofän, ett natriumrikt, järnfattigt
am-fibolmineral (se d. o.; jfr även H o 1 m q u i
s-t i t), som uppträder i vissa metamorfa
bergarter (se Bergartsmetamorfos). N.Zn.
Glauköm (grek. gläu’koma, av gläuko’s,
blå-el. grönaktigt skimrande), »grön starr», en
ögonsjukdom, vars innersta natur ännu är
okänd. Dess viktigaste symtom är ett ökat
tryck inuti ögat, medförande
synnervsförtvi-ning. I vissa fall efter en långsam
synförsämring utan några andra besvär, i andra
åter efter anfall av dimma eller rök för
ögonen, varvid regnbågsfärgade ringar ses kring
ljuslågor och ögonen ej sällan rodna och äro
säte för värk, fortskrider lidandet och leder,
om intet åtgöres, ej sällan till förlust av
synförmågan. G. uppträder mest hos äldre
personer och angriper oftast båda ögonen, om
ock ej samtidigt. G. var förr obotlig. Till
ögonläkekonstens största landvinningar
räknas därför v. Graefes upptäckt, att i r i d e
k-t o m i, utklippning av ett stycke ur regn-
Glasört,
Salicor-nia herbacea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
