Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glogau, Gustav - Gloire - Glomeridae - Glomerulonefritis - Glomerulus - Glomfjord - Glommen - Glommenlinjen - Glommersträsk - Gloria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Glogau, G.—Gloria
766
Glogau [glä’gåu], G u
s-t a v, tysk filosof (1844—
95), från 1884 prof, vid
univ. i Kiel. G. ansåg
psykologien vara filosofiens
grundläggande vetenskap,
och då människans
viktigaste egenskaper vinnas
genom samlivet, fick hans
forskning en
folkpsykolo-gisk inriktning. Det är
icke tillräckligt att som
Kant analysera det
vetenskapliga tänkandet, ty
detta är en sen produkt i
medvetandets utveckling.
T sitt huvudarbete, »Abriss
der philosophischen
Gruud-wissenschaften» (2 bd, 1880
—88), sökte G. klarlägga
denna utvecklings olika
stadier och på det sättet ge en medvetandets
historia. Han började med den obestämda
livskänslan och den medvetslösa driften samt
lade särskilt stor vikt vid människans
karakteristiska artbestämning språket, som endast
kan uppkomma i samhället, och vid myten,
som har samma rot som språket. Biogr. av
M. Glogau (1906). C. H-m.
Gloire [glmär], fr., ära; yttre, krigisk ära.
Glomèridae, zboL, se M y r i a p o d e r.
Glomerulonefrltis, inflammation i njurarna,
huvudsaki. lokaliserad till glomerulus (se d. o.
och Njursjukdomar).
Glomerulus, kapillärnystan i njurarna,
utgörande den inre delen av de s. k. Malpighiska
kropparna. Se Njure.
Glomfjord, kraftstation och smältverk i
Nordland fylke, Norge, s. om Bodö, vid
Glom-ågas utlopp i Glomfjorden. Tillhör norska
staten. Orten hade 501 inv. 1920.
Glommen, no. Glömma, även Glåma, Norges
och Skandinaviska halvöns största
vattendrag. från småsjöar (omkr. 800 m ö. h.) i
Sör-Tröndelag fylke, genom österdalen och Solör
(tills, bildande Glommedalen), till
Kongs-vinger. därifrån efter en skarp krök åt v. n. v.
till Skagerak vid Fredrikstad; flodområde
41.823 kvkm, längd omkr. 600 km. I övre och
mellersta loppet mottager G. Folla, Atna och
Åsta fr. h., Rena och Flisa fr. v. Bland
forsar oeh fall märkas här de utbyggda
Kurrås-fosser (för Röros verk), Skjefstadfoss,
Rån-åsfoss m. fl. Nedanför Kongsvinger tillför
Vormen G. M josens oeh Gudbrandsdalens
vatten. I nedersta loppet vidgar sig G. till
sjön öieren (87.4 kvkm) och bildar därefter
sina största fall; utbyggda äro
Mörkfoss-Solbergsfoss, Fossumfoss, Kykkelsrudfoss,
Vammafoss (93.000 hkr, därav 65.000 hkr
utnyttjade) och Sarpsfoss. Vårfloden är mycket
häftig (intill 7,7 m över medelvattenståndet).
Stora regleringsdammar i G. och dess biälvar,
den förnämsta vid Mjösen (se d. o.). Dock
avflyter tidtals vatten i G:s gamla dalfåra
Landskapsbild från Glommens övre lopp.
(Vrangsälven—Byälven) till Vänern, och
avlänkning dit har befarats. Ångbåtstrafik
inom Solör, i Öieren och från mynningen till
Sarpsfossen. Som flottled uppsamlar G.
timmer från över 15.000 kvkm skogsareal och
har genom sprängningar, tunnelanläggningar
vid Mörkfoss—Solbergsfoss etc. nått hög grad
av modernitet. Trakten kring G:s mynning
är Norges förnämsta trävarudistrikt.
Glommenlinjen, se Norge, det fasta
försvaret.
Glommersträsk, kyrkobokföringsdistrikt i
s. ö. delen av Arvidsjaurs socken, Norrbottens
län; 2.033 inv. (1928). Kapell vid korsning av
vägarna Åsele—Boden och Jörn—Arvidsjaur.
Gloria, lat. 1. Rykte, ära, härlighet. —
Glorifiera, förhärliga; subst.: G 1 o r i f
i-k a t i ö n. — Glorios, ärorik.
Kristus i härlighet, tronande på regnbågen och
omgiven av mandorla. Obs. korsglorian. Relief på en
dopfunt i Tryde kyrka i Skåne, utförd av en gotländsk
stenmästare (»Magister majestatis») omkr. 1160.
2. (Lat. ni’mbus.) En ljuskrets kring en
persons huvud. I antik poesi och målarkonst
framställdes gudar och heroer stundom med
en strålkrans kring huvudet; efter denna
förebild upptogs g. i den fornkristna konsten som
symbol för helighet och majestät. Under hela
medeltiden utfördes g. alltid som en cirkel i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
