Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnagare - Gnaphalium - Gnarp - Gneisenau, August, greve Neithardt von - Gneist, Rudolf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Gnaphalium—Gneist
782
Skalle av gnagare (aguti) med tuggmuskel.
tand (underordn. Duplicidentati). De stora
framtänderna äro i regel beklädda med emalj
endast på framsidan. På grund av sin
hårdhet nötes emaljen av långsammare än
tandbenet, varigenom tanden alltid kommer att
vara utrustad med en skarp, mejsellik egg.
Den starka slitningen ersattes genom
oavbruten tillväxt, vilken möjliggöres av att
framtänderna äro försedda med en öppen rot,
som sträcker sig djupt in i käkbenen.
Hörntänder saknas. Kindtänderna, som skiljas
frän framtänderna genom en stor tandlucka,
växla i antal. Kronan är lämpad efter födans
beskaffenhet och är sålunda strecktecknad
hos växtätarna och knölig hos allätarna.
Käkarnas ledytor äro longitudinella, varigenom
underkäken vid tuggning kommer att skjutas
fram och tillbaka. Överläppen ofta kluven.
Trots den stora likheten i fråga om bettet
ha g. mer än andra däggdjur anpassat sig för
de mest skiftande levnadssätt. De förekomma
talrikt i alla världsdelar. De flesta g. äro små
former, och många höra till de allra minsta
däggdjuren. Deras fruktsamhet är i allm.
mycket stor. Många äro besvärliga skadedjur.
Lika skarpt som ordn. g. avgränsas från
övriga däggdjur, lika svårt är det att
uppställa en på släktskapsförhållanden grundad
indelning. Av de talrika fam., till vilka de mer
än 2,750 beskrivna arterna hänföras, äro
följande funna i Sverige: hardjur
(Lepori-dae), springråttor
(Zapo-didae), hasselmöss
(Mus-cardinidae), r å 11 d j u r
(Mu-ridae), ekorrdjur
(Sciuri-dae) och bäverdjur
(Ca-storidae). T. P.
Gnaphalium, bot., se Noppa.
Gnarp, Gävleborgs läns
nordligaste kustsocken,
Bergsjö och Forsa tingslag; 330,38
kvkm, 3,612 inv. (1928). Har i
s. kring Gnarpån odlad jord;
i övrigt bergig skogsmark, upp
till 328 m ö. h. 2.871 har åker.
28.004 har skogs- och hagmark.
Inom socknen G:s masugn och
G:s lastageplats (med ångsåg).
Pastorat i Ärkestiftet,
Nordanstigs kontrakt.
Gneisenau [gnäTzenåu], A
u-g u s t, greve Neithardt
von G., preussisk fältmarskalk
(1760 27/10—1831 24/8). Ingick 1779 i
militärtjänst och medföljde de Ansbach-Bayreuthska
trupper, som uthyrts
till England och 1782
sändes till Amerika.
Efter freden (1783)
inträdde G. 1786 i
preussisk tjänst.
Under kriget med
Frankrike 1806—07
utmärkte han sig som major
bl. a. vid Jena och
genom försvaret av
Kolberg. Som biträde åt
Scharnhorst
medverkade han kraftigt vid
ar
betet med den preussiska arméns nyskapande.
1809 fick han av hänsyn till Napoleon avsked
ur militärtjänsten. Därefter genomreste G. 1812
Ryssland, Sverige och England, återinträdde
1813 i krigstjänst och blev generalstabschef
hos fältmarskalken Blücher. I denna
befattning skapade han sin ryktbarhet. G. var
tankens och planernas man, Blücher
handlingens; han bragte G:s planer till verklighet
och stödde sig med fullt förtroende på sin
stabschef. Frukten därav blev schlesiska
arméns segerrika fälttåg 1813—14, Blüchers
ryktbara ingripande i slaget vid Waterloo och
den lysande segern där 1815. G. blev 1825
fältmarskalk. 1831 fick han befälet över den
armé, som under polska upproret
sammandrogs vid gränsen till Polen; han dog av
kolera 24 aug. s. å. Biogr. av H. Pertz, forts,
av H. Delbrück (5 bd, 1864—80), och H.
Del-brück (2 bd; 4:e uppl. 1920). C. O. N.*
Gneist [gnäist], Rudolf von, tysk jurist
och politiker (1816—95). Blev 1839 docent,
1844 e. o. och 1858 ord. prof, vid univ. i
Berlin; till 1850 var han samtidigt verksam på
domarbanan. G. invaldes 1858 i preussiska
deputeradekammaren, där han under
författ-ningskonflikten tillhörde den liberala oppo-
Utsikt över Gmunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
