Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gneist, Rudolf von - Gnejs - Gnejsgranit - Gnesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Gnejs—Gnesen
784
sitionen; han var medlem av Nordtyska
förbundets representantförsamling och inträdde
1871 i det nya Tyska rikets riksdag, där han
slöt si? till nationalliberalerna. 1888
upphöjdes han av kejsar
Fredrik TTT i adligt stånd.
Vetenskapligt och
politiskt intresse förenas
i G:s stora verk »Das
heutige englische
Ver-fassungs- und
Ver-waltungsrecht» (1857
—63), vari han gav en
systematisk
framställning av den engelska
förvaltningens
historiska utveckling och
dåv. organisation. En
jämförelse mellan engelska och tyska
förhållanden gav han i »Verwaltung, Justiz, Rechtsweg,
Staatsverwaltung und Selbstverwaltung nach
englischen und deutschen Verhältnissen» (1869).
För omorganisation av den preussiska
förvaltningen och av Tysklands rättegångsväsen
verkade G. nitiskt och framgångsrikt; den av
honom förordade juryinrättningen infördes
trots mycket motstånd. Bland G:s övriga
arbeten märkas hans berömda »Englische
Ver-fassungsgeschichte» (1882) samt en kortare
framställning av samma ämne, »Das englische
Parlament» (1886). Grundvalen för det
engelska statslivet såg G. i landets selfgovernment,
d. v. s. grevskapens och kommunernas
förvaltning genom oavlönade tjänstemän; den
industriella kapitalismens och den parlamentariska
regeringens utveckling i England efter 1832
måste enl. hans mening göra den lokala
självstyrelsen illusorisk och därigenom medföra
landets förfall. Trots ensidigheterna äro
dessa G:s verk av stort värde. Jfr O. Gierke,
»R. v. G.» (minnestal 1896). A. B. B. (G. W-k.)
Gnejs, Hässelby, Uppland.
Gnejs, som uppbygger mycket stora delar
av Fennoskandias urberg, är en kristalliniskt
skiffrig. merendels medel- el. grovkornig
bergart, vilken som huvudbeståndsdelar i regel
innehåller kvarts och fältspat samt glimmer,
hornblände eller pyroxen och som, i större
eller mindre skala, visar en band- el.
lins-formig växling av olika berga rtsvarieteter.
S. k. syenitgnejs, som är fältspatrik och
ofta pyroxenförande. saknar kvarts. I
Fennoskandias urberg förekommande, mycket
finkorniga eller täta g., vilkas olika
mineralbeståndsdelar ej tydligt skönjas för blotta ögat,
avskiljas till en särskild bergartsgrupp, 1 e
p-tit (se d. o.). Hornbländeförande g. kallas
hornbländegnejs, och sådan
glimmer-rik g., som innehåller cordierit, grafit, granat
el. sillimanit, benämnes cordierit-,
grafit-, granat- el. s i 11 i m a n i t g n e j s.
Järngnejs är en röd g., som innehåller
spridda korn av magnetit och jämte flera
andra slags g. har stor utbredning i s. v.
Sverige. Efter den har det ’s. k.
järngnejs-området där fått sitt namn, ögongnejs
är en g., i vilken fältspaten bildar större
partier eller kristaller (»ögon»). Ä d e
r-gnejs el. arterit (av artär, pulsåder)
är en mestadels vresigt veckad bergart, som
visar grov- el. finkorniga inlagringar eller
ådror av granitisk, pegmatitisk eller aplitisk
beskaffenhet i skiffrar och gnejser. En g. kan
uppfattas antingen som en direkt
kristallisa-tionsprodukt av en magma under särskilda
stelningsbetingelser eller som en blandning
(m i g m a t i t, av grek. mi’gma, blandning)
av en eruptivbergart och en kristallinisk skiffer
eller som en omvandlingsprodukt (se Ber
g-artsmetamorfos) av en tidigare
förefintlig bergart, men det är ofta synnerligen
svårt att avgöra vilken förklaring, som i ett
visst fall är den riktiga. En genom
omvandling bildad g. kan ha uppkommit antingen
utan större förändring av den ursprungliga
bergartens kemiska sammansättning ur en
eruptivbergart (ortognejs) eller ur ett
sediment (paragnejs) eller också under en
väsentlig sådan förändring genom
metasoma-tiska processer. Med gnejsgranit menas
i allm. en granit med utpräglad (gnejsig)
parallellstruktur men med ännu påvisbara rester
av den ursprungliga granitstrukturen. G r
a-n i t g n e j s åter brukas numera oftast i
betydelsen av en till gnejs fullkomligt omvandlad
granit. — Sedan gammalt har man i Sverige
vid geologisk kartläggning skilt på röd g.
och grå g., genom vilken indelning hänsyn
i viss mån tages till fältspatens beskaffenhet
och halten av mörka mineral. Vid en
närmare utredning av den geologiska byggnaden
inom t. ex. järngnejsområdet i s. v. Sverige
har emellertid denna indelning måst
modifieras, så att man där numera utskiljer röd,
kalkfattig (eller salisk) g.,
intermediär g. (ofta rödspräcklig och
ögongnejs-artad) och grå, plagioklasrik g. —
G. finner rätt stor användning till tuktad
gatsten och kan i många fall brukas även till
byggnadssten (brovalv, trottoarkantsten,
yttertrappor m. m.). N. Zn.
Gnejsgranit, se Gnejs och Granit.
Gnèsen, stad i Polen, se G n i e z n o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
