Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnosticism - Gnothi seauton - Gnu - Gnuggsten - Gnupa - Goa - Goajirahalvön, Guajira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Gnothi seauton—Goajirahalvön
790
även åtskilliga dolda sanningar,
som härstamma från sanna
guds-uppenbarare. I den kvinnliga
eonen och de sju arkonterna
igenkännas den stora semitiska
modergudinnan och den babyloniska
religionens sju
planetargudomlig-heter, sfärernas härskare i den
antika astral religionen.
3. Frälsningen. I
människan, demiurgens verk, döljer
sig dock en gnista av det ljus, som
den fallna Achamot fört med sig
från pleromas värld. Det är
människans ande (pnéu’ma’} eller
förnuft (nas). För att befria denna
gnista stiger från ljusvärlden en
eon, Kristus, ned genom sfärerna,
uppträder i världen i en
skenkropp (do’kesis) eller förenar sig
med Jesus, Marias son, vid dennes dop i
Jordan. Han meddelar de människor, som äga
något av andens ljus, om den sanna gnosis
och återvänder till ljusvärlden. Genom
tillägnandet av den frälsande kunskapen men
även genom att tillintetgöra det kroppsliga
genom askes eller — i den libertinistiska g.
— genom utsvävningar kan människan nå
befrielse. Då den i världen fångne anden helt
frälsts till den högre världen, är tillvarons
harmoni återställd, sådan den var före fallet.
De gnostiska idéerna ha ofta förbundits med
fantastisk vidskepelse samt stundom med
moraliska föreställningar och bruk av högst
betänklig art. Kyrkofädernas bittra polemik är
sålunda delvis berättigad men gör icke
rättvisa vare sig åt g:s lära eller åt dess allmänna
moral. Gnostikerna själva ha energiskt
fasthållit vid kristendomen som den högsta
religiösa uppenbarelsen. Liksom apologeterna ha
de sökt förstå den kristna religionen i ljuset
av tidens högsta bildning — gnostikerna utgå
från den platonska teologien liksom
apologeterna från den stoiska —, och de ha på
åtskilliga punkter föregripit de tankar, som
sedan kyrkans första teologer uttalat. I sin
strävan att genom mystisk naturspekulation
och uppenbarelsetro lösa problemet tro och
vetande ha de andliga fränder i nyare tiders
naturmystiker (Paracelsus, v. Helmont o. s. v.)
och våra dagars teosofer.
Litt.: W. Bousset, »Die Hauptprobleme der
Gnosis» (1907); A. v. Harnack, »Marcion»(1921);
J. P. Steffes, »Das Wesen des Gnostizismus»
(1922); H. Leisegang, »Die Gnosis» (1924);
E. de Faye, »Gnostiques et gnosticisme»
(2:a uppl. 1925); C. Schmidt, »Pistis Sophia»
(1925). T. A-æ.
Gnöthi seåuto’n, grek., »känn dig självi»;
inskrift på Apollontemplet i Delfi.
Gnu, arter av släktet Connochaetes bland
antiloperna (se d. o.). Till kroppsformen
erinrar g. närmast om en häst med lång svans
och kluvna hovar. Huvudets form är dock
helt avvikande med bred mule och vid basen
Gamla befästningsverk vid Goa.
starkt tillplattade, spetsiga horn. G. före
kommer i Syd- och Östafrika. Den äkta g.
(C. gnu) når en höjd vid bogen av 1,35 m.
Färgen är mörkt gråbrun. I sydligaste Afrika
är g. nu i vilt tillstånd utrotad. T. P.
Gnuggsten, se M y 1 o n i t.
Gnupa, konung av svensk ätt i Slesvig på
900-talet e. Kr. Hans fader, Olof, hade
kommit från Sverige och erövrat landet. G.
härjade i Friesland men blev 934 av kejsar Henrik
I gjord skattskyldig och tvangs att låta döpa
sig. G. föll i strid mot danskarna och
efterträddes av sin son S i g t r y g g; över denne
reste G:s gemål, Asfrid, vid Vedelspang i
Slesvig två runstenar. B-e.*
Goa [gå’a]. port. Goa, portugisisk besittning
i Främre Indien, på Malabarkusten; 3.806
kvkm, 515,772 inv. (1922). Den låga kusten
är bördig men ohälsosam; därinnanför höjer
sig landet upp mot det skogklädda V. Ghats.
av området uppodlad. Mest betydande är
odlingen av ris, som dock ej täcker landets
behov, därnäst av kokospalmer. Avsevärd
saltproduktion. Importen överstiger i hög
grad exporten (mest ananas, kastanjer,
kokosnötter och kopra). Portugisiska är off. språk.
Större delen av befolkningen tillhör den
rom.-kat. kyrkan; ärkebiskopen av G. bär titeln
primas över östern och Ostindiens patriark.
Huvudstad är Nova-Göa el. Pangin
(Panjim, Pandjim), på ön Goas n. strand vid
floden Mandovis mynning (18.300 inv. 1922);
blev 1759 residensort för portugisiske
vice-kungen och är sedan 1843 Port. Indiens
huvudstad. ö. därom den gamla huvudstaden,
Velha-Göa, en praktfull ruinstad; i
kyrkan Bom Jesus (uppförd 1594) vilar Francisco
Xaviers stoft. Viktigaste hamnstad:
Mormu-gäo. G. erövrades 1510 av d’Albuquerque. Se
vidare Portugisiska Indien.
Goajirahalvön [gåalpYa-], G u a j i r a,
Sydamerikas nordligaste halvö, mellan Karibiska
havet och Maracaiboviken; omkr. 12.000 kvkm;
tillhör Colombia (se d. o., sp. 1235—36 och
1240—41). G. bildar ett kommissariat (comi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
