Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goajirahalvön, Guajira - Goapulver - Gobat, Charles Albert - Gobat, Samuel - Gobelin, Gobeläng - Gobelängsöm - Gobelängtapeter - Gobertprisen - Gobi - Gobineau, Joseph Arthur de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Goapulver—Gobineau
792
Karavanväg i Gobi.
saria); 22.652 inv. (1918). Huvudstad: San
Antonio (2,117 inv.). Om G:s indianska
befolkning (goajira el. goajiros) se Indianer.
Goapulver [gå’a-], se Krysarobin.
Gobat [gåba’], Charles Albert,
schweizisk politiker, Nobelpristagare (1843—1914).
Var urspr. advokat och
innehade flera
framträdande poster inom
kantonen Berns
styrelse. 1892—1909 ledde
G. den väsentligen på
hans initiativ
tillkomna Interparlamenta-riska byrån för
mel-lanfolklig skiljedom
och blev 1912 sekr. för
Internationella
fredsbyrån i Bern. Han
delade 1902 Nobels
freds
pris med É. Ducommun. G. utgav bl. a. ett
antal skrifter i fredsfrågan.
Gobat [gåba’], Samuel, protestantisk
biskop i Jerusalem (1799—1879), schweizare.
Verkade 1829—32 samt 1835—36 som
missionär i Abessinien och kallades 1846 till den
protestantiska biskopsstolen i Jerusalem. Han
gagnade missionen och folkupplysningen genom
att flerstädes i Palestina, särskilt i Jerusalem
med omnejd, upprätta kristna skolor. Biogr.
av T. Schölly (1900; sv. övers. 1915). E. S-e.*
Gobelin [gåblä’], fr., Gobelä’ng, se
Gobelängtapeter och Vävda tapeter.
Gobelä’ngsöm, broderi, som imiterar
gobeläng- el. hautelissevävnad.
Gobelä’ngtapeter, vävda tapeter med
figurframställningar, utförda vid den berömda,
1662 till statsinstitution förvandlade, ännu
bestående fabriken Le s Gobelinsi Paris,
uppkallad efter familjen Gobelin, vars
medl. redan på 1400-talet utövade färgaryrket.
Utom tapisserier tillverkades där (till inemot
slutet av Ludvig XIV:s regering) även
guldsmedsarbeten, finare träarbeten och mosaik.
Tillverkningen av basselissetapeter flyttades
sedermera till Beauvais. — Ofta kallas, ehuru
oegentligt, alla slags vävda tapeter
»gobelänger» (se Vävda tapeter). — Jfr J.
Guiffrey, »Les Gobelins et Beauvais» (1906).
Gobertprisen [gåba’r-] (fr. Les prix Gobert),
fyra pris (2 på 10.000 frcs, 2 på 1,000), som
årl. utdelas för de bästa arbetena i fransk
historia. De stiftades 1833 av baron N i c h
o-las Gobert (1807—33); två utdelas av
Franska akad., två av Académie des
inscrip-tions.
Göbi, mong., »öken» (kin. Shamo,
»sandhav»), ö. delen av ökensänkan H a n - h a i (se
d. o.), begränsad i s. av bergen i ö. Tibet och
n. Kina, i n. av randbergen mot Sibirien och
i ö. av Chingankedjan; mot v. sker en
jämnare övergång till Tarimbäckenet och
Dsun-gariet. Området ö. om Chingan fram mot
Manchuriet kallas östra Gobi; Lilla G,, är
namnet på sydligaste G. s. om Huang-ho. G. är
en omkr. 1,100 m ö. h. belägen veckad
bergplatå, vars dalsänkor, särskilt i v., äro
utfyllda av vittringsmaterial, löss, sand och
grus. G. är vattenfattigt; endast i ö. avrinna
floder (till Amur). Från randbergen i n., v.
och s. kommande floder utsina i sanden eller
i saltsjöar. G. är mest stäpp, men även rena
sandöknar förekomma. Träden äro så
sällsynta, att de äro heliga för mongolerna. Den
glesa befolkningen är mongoliska nomader,
men från gränsen mot Kina tränga kinesiska
jordbrukare långsamt fram. Genom G. gå
flera viktiga karavanvägar, ss. Kiachta—Urga
—Peking. Bland dem, som bidragit till G:s
utforskande, må nämnas Przewalski,
Richt-hofen, Sven Hedin och Futterer.
Gobineau [gåbinå’], Joseph Arthur
de, greve, fransk diplomat, rasforskare (1816
—82). Ingick 1849 på diplomatbanan,
tjänstgjorde 1854—64 (med avbrott för en mission
till New Foundland) vid franska legationen
i Persien, blev envoyé 1864 i Aten, 1868 i
Rio de Janeiro samt var 1872—77 envoyé i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
