Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gobineau, Joseph Arthur de - Gobius - Goblet, René - Goblet d’Alviella, Albert Joseph - Goblet d’Alviella, Eugène - Goda Hoppsudden - Godard, Benjamin - Godavari - Gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Gobius—Gode
794
Stockholm. — G. utgav ett stort antal
skrifter av skönlitterärt, språkligt,
kulturhistoriskt och antropologiskt innehåll,
resebeskrivningar m. m. men blev främst
uppmärksammad som banbrytare
för raspsykologien.
Mest kända av hans
skönlitterära arbeten
äro »La renaissance»
(1877; sv. övers. 1913),
»Nouvelles asiatiques»
(1876) oeh romanen
»Les pleiades» (1874).
I motsats till läran
om miljöns
överväldigande inflytande på
människan hävdar G.
raskännetecknens,
bå
de de kroppsligas och de andligas, seghet och
motståndskraft samt ser den historiska
utvecklingen främst ur rassynpunkt. Då han
fann Europas befolkning sammansatt av
raser av högst olika värde, fick han
såväl hänförda beundrare som bittra fiender.
I sitt eget land, där han tillhör raden av
under skilda tider uppträdande
aristokratiska oppositionsmän, har han varit halvt
bortglömd, men ett omslag tyckes nu äga
rum. I Tyskland, där han ägde talrika
personliga förbindelser (bl. a. Richard
Wag-ner), har hans huvudverk, »Essai sur
1’iné-galité des races humaines» (4 bd, 1853—55;
3:e uppl. 1912; ty. övers. 1898—1901). haft och
har alltjämt stort inflytande. Nietzsche tog
intryck därav, och H. S. Cbamberlain
vandrade i mycket samma tanke vägar. 1894
bildades i Tyskland genom prof. Schemann i
Freiburg ett Gobineausällskap för att sprida
kännedom om G:s verk och tankar. Jfr
arbeten om G. och hans lära av L. Schemann
(2 bd, 1913—16), E. Kretzer (1902), E.
Seil-lière (1903) och M. Lange (1924). Dbg.
Göbius, zool., se S m ö rbu 11 sl äk te t.
Goblet [gåblä’], René, fransk politiker
(1828—1905). Var först advokat i Amiens,
invaldes 1871 i nationalförsamlingen och slöt sig
till yttersta vänstern. 1877 blev G. deputerad,
var jan.—juli 1882
inrikesminister i
Freyci-nets första ministär
och verkade därpå
bl. a. för en
författningsrevision. Som
undervisningsminister i
Brissons och
Freyci-nets ministärer april
1885—dec. 1886
genomdrev han lagen om
lekmannaskolan 1886.
Efter Freycinets fall
blev han (dec. 1886)
ministerpresident och inrikesminister men
visade alltför stor undfallenhet mot
krigsministern Boulanger och störtades maj 1887.
April 1888—febr. 1889 var han
utrikesmi
nister i Floquets kabinett men föll igenom
vid valen 1889. Han tillhörde 1891—93
senaten och därpå (till 1898) åter
deputeradekammaren. där han var ledare för gruppen
»radikalsocialister», i vars bildande han hade stor
andel. A. A-t.
Goblet d’AlvieIIa [gåblä’ dalviäla’],
A1-bert J o s e p h. greve, belgisk militär och
statsman (1790—1873). Deltog i belgiska
upproret 1830, blev jan. 1831 brigadgeueral och
var s. å. en kort tid krigsminister. G. var
1832—33 utrikesminister och åstadkom maj
1833 den konvention med Frankrike och
England, varigenom fientligheterna mellan
Belgien och Nederländerna upphörde. lian var
1837—39 sändebud i Portugal och blev
portugisisk greve av Alviella. 1843—45 var G. åter
utrikesminister. I deputeradekammaren
tillhörde han de liberala. G. utgav memoarer (2
bd, 1864—65).
Goblet d’AlvieIla [gåblä’ dalviäla’],
Eugène, greve, belgisk religionshistoriker och
politiker (1846—1925). sonson till A. J. G.
Blev 1894 prof, i religionshistoria i Bryssel,
var 1874—78 deputerad och 1892—94 i sena
ten de liberalas ledare. G., som var
protestant, ivrade för skilsmässa mellan stat och
kyrka. Han offentliggjorde reseskildringar
samt arbeten i religionshistoria och politik.
Goda Hoppsudden, eng. Cape of Good Hope
el. Cape Point, bergudde v. om Afrikas
sydspets, under 34° 20’ s. br. och 18° 30’ ö. Igd.
På klippan Vasco da Gama peak (268 m ö. h.),
G:s yttersta spets, ett fyrtorn. G.
kringsegla-des 1486 el. 1487 av B. Diaz (se d. o.).
Godard [gådä’r], Benjamin, fransk
tonsättare (1849—95), lärare i ensemblespel vid
konservatoriet i Paris. Mycket populär (även
i Sverige) för melodiska, stämningsfulla
romanser, violin- och pianostycken m. m. T. N.
Godavari [eng. uttal gåudä’vari], en av
Främre Indiens viktigaste floder, den största
av Dekkans floder. Upprinner på Västra
Ghats, flyter mot ö. och s. ö. till Bengaliska
viken. 1,445 km lång, omkr. 290.000 kvkm
flodområde. Sedan G. mottagit de stora
bifloderna fr. h. Manjra och fr. v. Pranhita,
Indravati, Tal och Sabari. genombryter den
östra Ghats oeh utfaller med sju armar.
Ovanför deltat utsändas från G. kanaler, som
bevattna omkr. 2.675 kvkm. Hela deltat är en
ständigt grönskande trädgård. G. är segelbar
utom i övre loppet och närmare kusten genom
en kanal förbunden med Kistna. G. räknas
till Indiens tolv heliga floder.
Gode (isl. godi), isländsk hövding, som
förenade juridisk, politisk och administrativ
(under hednatiden även prästerlig) myndighet.
Ordet härledes av god. gud. och betyder
guds-tjänare, präst. G:s ämbete och det område,
varinom det utövades, kallades g o d o r d (isl.
godord). Som juridisk ämbetsman skulle goden
lysa tingsfrid eller helga tinget och leda
dess förhandlingar, utnämna domare i dit
instämda mål samt vaka över
rättegångsord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
