Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldschmidt, Adolph - Goldschmidt, Hans - Goldschmidt, Harald - Goldschmidt, Heinrich Jacob - Goldschmidt, Levin - Goldschmidt, Meïr Aron - Goldschmidt, Otto - Goldschmidt, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Goldschmidt, H.—Goidschmidt, R.
820
»Festschrift für A. G. zum 60. Geburtstag»
(1923). E.L-k.
GoTdschmidt, Hans, tysk elektrokemist
(1861—1923), delägare i en stor kemisk fabrik
i Essen. Uppfann aluminotermien (se d. o.).
GoTdschmidt, Harald, dansk veterinär
(1857—1923). Blev 1889 lärare och var 1903—
22 prof, i husdjursskötsel vid Landbohöjskolen
i Köpenhamn. Han studerade särskilt hästen
och utgav flera arbeten om dess skötsel.
Go’ldschmidt, Heinrich Jacob, norsk
kemist (f. 1857). Föddes i Prag, blev efter
studier i Wien och Graz e. o. prof, i
Heidelberg och var 1901—27 prof, i kemi vid univ.
i Oslo. Inom den organiska kemien gjorde
G. redan tidigt insatser av bestående värde,
bland vilka må framhållas hans arbeten (1887)
om vissa oximer (se d. o.). G. var bland de
första organiska kemister, vilka behärskade
den fysikaliska kemien och tillämpade
reak-tionskinetiken vid sina undersökningar. Även
märkas G:s arbeten om bildningen av
azo-färgämnen, om esterbildning samt hans
reak-tionskinetiska undersökningar av
reduktions-metoder. Under senare år har G. mest sysslat
med dissociationsförhållandena i alkoholiska
lösningar. H. E.
GoTdschmidt, Levin, tysk rättslärd (1829
—97), prof, i handelsrätt vid Berlins univ. och
utgivare av Zeitschrift für das Gesammte
Han-delsrecht (sedan 1858). G. bidrog i hög grad
till handelsrättens utbildning som
självständig gren av juridiken och påverkade även den
tyska handelslagbokens revision. Rid.
GoTdschmidt, M e I r A a r o n, dansk
författare (1819—87). G. tillhörde en judisk släkt,
där han starkt påverkades av ortodox
judendom, och motsatsen mellan denna och det
västerländska i hans
övriga omgivning samt
studierna skapade
spänning och oro i
hans själ. Efter
studentexamen 1836
ämnade han utbilda sig
till läkare men kände
sig isolerad och beslöt
att i stället bryta sig
en självständig bana.
1837 uppsatte han en
veckotidning, Næstved
Ugeblad, som gjorde
ett slags epok i landsortspressen, sålde den
1839 och började 8 okt. 1840 i Köpenhamn
utge den politiskt-estetiska Corsaren, som
med skarp ironi och satir angrep absolutismen
och stred för en ideellt fattad republikanism.
Tidningen, som väsentligen skrevs av G.,
brännmärktes som ett skandalblad, indrogs
flera gånger, och G. dömdes en gång till
fängelse. Efter en av Kierkegaard framkallad
bitter polemik med kränkande utlåtelser å
ömse sidor sålde G. Corsaren och for utrikes
okt. 1846. Efter ett års vistelse i Tyskland,
Österrike och Italien, där han lärde känna
betydande personligheter och studerade det
oroliga politiska livet, återkom G. mognad och
lugnad. Hans nya veckoskrift, Nord og Syd
(1847—59), bjöd på aktuella politiska
artiklar, anmälningar och litterära bidrag. Då G.
förfäktade ett konungadöme med
republikanska institutioner och en federativ
statsförfattning efter Schweiz’ mönster och sålunda
förordade »helstaten» i motsats till de
»ei-derdanska» strävandena, vann han icke
anhängare, ehuru bladet genom
innehållsrike-dom, sakkunskap — särskilt i fråga om
kontinentens förhållanden — och utmärkt
framställning vann många läsare. Veckobladet
Hjemme og Ude (1861), riktat mot det
härskande liberala partiet, avslutade hans
politiska verksamhet.
1845 utkom G:s första roman, »En jöde»
(»En jude», 1905), som lidelsefullt tolkar hans
egna intryck, motsatsen mellan judiskt och
danskt, 1846 »Fortællinger», som införde
småstaden i dansk litteratur, 1852—57 ingick den
något oformliga romanen »Hjemlös» i Nord
og Syd; den tecknar den estetiska
åskådningens bankrutt. »Fortællinger og
skildringer» (1863—65), vari romanen »Arvingen»
ingår, »Ravnen» (1867; »Korpen», 1908),
»Kærlighedshistorier fra mange lande» (1868)
och »Smaafortællinger» (1868—69) innehålla
ett stort antal berättelser av stor
psykologisk finhet och stämningsrikedom, originell
gestaltning och ofta ett mystiskt inslag i
verklighetsskildringen. »Livs-Erindringer og
resultater» (2 bd, 1877) utveckla hans
åskådning, i d. 1 förklarande hans egen utveckling
t. o. m. Corsaren, i d. 2 teoretiskt och
historiskt: livet behärskas av en »nemesis», som
med hemlighetsfull men påvislig konsekvens
skapar ordning och skönhet i tillvaron.
Ärelysten, högt strävande, med rörlig inbillning
och skarp iakttagelseförmåga, lyckades G.
likväl ej nå helhet och harmoni. Hemlös i
viss mening förblev han städse; varken
politiskt eller litterärt påverkade han
utvecklingen så, som man kunnat vänta. —
»Poetiske skrifter» utgåvos 1896—98. — Litt.: O.
Borchsenius, »Fra fyrrerne», II (1880), och H.
Kyrre, »M. G.» (2 bd, 1919). R-n B.
GoTdschmidt, Otto, tysk pianist (1829—
1907), elev av Mendelssohn och Chopin.
Åtföljde Jenny Lind på hennes turné i Amerika
och gifte sig med henne. 1858 bosatte sig
makarna i London, där G. bildade en Bachkör
1876. Han framträdde som kompositör bl. a.
med oratoriet »Ruth». T. N.
GoTdschmidt, Richard, tysk zoolog (f,
1878), cytolog och ärftlighetsforskare, mest
känd genom sina forskningar över
könsbestämningen. Blev 1921 andre direktor för
Kaiser-Wilhelm-institutet för biologi i
Berlin-Dahlem. Bland hans förnämsta arbeten
märkas »Untersuchungen über Intersexualität»
(1920), »Mechanismus und Physiologie der
Ge-schlechtsbestimmung» (s. å.) och
»Physiologi-sche Theorie der Vererbung» (1927).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
