Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldschmidt, Viktor (tysk mineralog) - Goldschmidt, Viktor Moritz (norsk mineralog) - Goldsmith, Oliver - Goldstein, Eugen - Goldstücker, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Goldschmidt, V.—Goldstücker
822
GoTdschmidt, Viktor, tysk mineralog (f.
1853), sedan 1903 prof, i mineralogi i
Heidelberg. G. har utövat ett omfattande och
värdefullt författarskap inom mineralogien och
kristallografien. Hans viktigaste arbeten falla
inom den geometriska kristallografien, där
han införde den s. k. teodolitgoniometern (se
Goniometer) samt utarbetade vid bruket
av denna nödvändiga numeriska och grafiska
beräkningsmetoder. Bland hans andra arbeten
märkas undersökningar över de vid upplösning
av kristaller uppträdande fenomenen. Av G.
författade handböcker äro »Index der
Kristallformen» (3 bd, 1886—91), »Kristallographische
Winkeltabellen» (1897) samt det stora verket
»Atlas der Kristallformen» (9 bd, 1913—23).
G. har även utgivit ett antal skrifter av
naturfilosofiskt innehåll, »Materialien zur
Musiklehre» (1923—24) m. fl. Utger sedan
1914 Beiträge zur Kristallographie und
Mi-neralogie. G. A-ff.
Go’ldschmidt, Viktor Moritz, norsk
mineralog och petrograf (f. 18 8 8 27/i). prof, i
mineralogi, kristallografi och petrografi i Oslo.
G:s tidigare produktion behandlar
företrädesvis petrografiska och
kemisk-mineralogiska
problem. Hans
huvudarbete på detta
område är »Die
Kontakt-metamorphose im
Kri-stianiagebiet» (1911),
efter vilket följde en
rad på betydelsefulla
uppslag rika arbeten
rörande den
skandinaviska fjällkedjan [-(»Geologisch-petrogra-phische-]
{+(»Geologisch-petrogra-
phische+} Studien im
Hochgebirge des südlichen Norwegens», 1—5,
1912—21). G. behandlade därpå de kemiska
grundämnenas fördelning i jorden och räknas
som en av de förnämsta grundläggarna av
geo-kernien. I fortsättningen av dessa geokemiska
arbeten har G. övergått till brett anlagda
undersökningar över kristallstrukturer. G. har
därvid ej blott samlat ett utomordentligt stort
kunskapsmaterial utan även nått resultat av
viktig teoretisk innebörd. Resultaten av dessa
G:s undersökningar äro sammanfattade i
»Geo-chemische Verteilungsgesetze der Elemente»,
1—8 (1923—27). Som ledare av statens
råvarukommitté har G. ägnat stort intresse
åt praktiskt mineralogiska och geologiska
frågor. G. A-ff.
Goldsmith [gäu’ldsmip], Oliver, engelsk
författare (1728—74). Verkade som barn
obegåvad och utvecklades sedan till närmast
vagabondnatur. Han studerade vid univ. i
Dublin, sedan i Edinburgh. Efter att ha
försökt teologi, juridik, medicin m. m. och
författat populära visor begav han sig till
kontinenten och vandrade genom Flandern,
Frankrike, Tyskland oeh Schweiz, varunder han
förtjänade sitt uppehälle med flöjtspel. Till
England återkom han 1756 och blev
småningom bekant med Richardson, vilken
använde honom som korrekturläsare. Han
lämnade sedan bidrag på vers och prosa till flera
tidskrifter och utgav 1762 »The Citizen of the
world» (»Brefvexling emellan en chines i
London och dess vänner i
östern», 1786), en
samling brev i stil med
Montesquieus »Lettres
persanes», vari han
med stor kvickhet lät
en kines bedöma
europeiska förhållanden.
Samuel Johnson blev
nu hans vän och stöd.
G:s dikt »The traveller»
(1764) innehöll
skildringar från hans resa.
1766 utkom G:s
mäs
terverk, »The vicar of Wakefield» (sv. övers.
1782; senast 1912, »Prästen från Wakefield»),
Det är en idylliskt sentimental roman, som
blev världsberömd och skapade en litterär
genre, prästgårdsidyllen. I Tyskland har den
inspirerat t. ex. Voss och Goethe. Sedan följde
populära framställningar av Roms (1769; sv.
övers. 1814), Englands (1771; sv. övers. 1825,
1827, 1836) och Greklands historia (1774; sv.
övers. 1806). 1770 utkom G:s andra berömda
poem, elegien »The deserted village». 1773
uppfördes hans lustspel »She stoops to
con-quer» och gjorde mycken lycka. Fastän G.
förtjänade på sina skrifter, var han fattig på
grund av slösaktighet, oförstånd och
välgörenhet. Han tyckte om granna och dyrbara
kläder, var barnslig och kunde lika litet dölja sin
fåfänga och sitt lättsinne som sin entusiasm
och godhjärtenhet. G. var utmärkt essäist, hans
roman bildade skola, och hans lustspel höra
till tidens bästa. G:s verk utgåvos av J. Gibbs
(5 bd, 1884—86). Biogr. av J. Forster (1848; flera
uppl.) och R. A. King (1910). J. M. (S. B. L.)
Goldstein [gå’ltjtäin], Eugen, tysk
fysiker (f. 1850); blev 1888 fysiker vid Berlins
observatorium. G. har undersökt elektriska
urladdningar i förtunnade gaser och bl. a.
upptäckt kanalstrålarna (1886). Jfr
Elektriska urladdningar och
Kanalstrålar. J. T.
Goldstücker [gåTtftykor], Theodor, tysk
indolog (1821—72), sedan 1851 prof, i sanskrit
vid London university. G., som på grund av
sin starkt polemiska läggning under sin
livstid utsattes för mycket tadel och aldrig blev
rätt uppskattad, var väl vid sidan av
Cole-brooke och Bühler 1800-talets störste
sanskri-tist. Han påbörjade en ypperlig
nybearbetning av Wilsons sanskritordbok; på grund av
G:s oerhörda utförlighet utkommo blott 6 h.
(1856—64), omfattande omkr. 2/3 av alfabetets
första bokstav. Epokgörande för den indiska
litteraturhistorien är »Pänini, his place in
sanskrit literature» (1861). G:s övriga arbeten
behandla indisk grammatik, ritual, filosofi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
