Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goldstücker, Theodor - Goldziher, Ignaz - Golem - Goletta - Golf (havsvik) - Golf (bollspel) - Golfströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Goldziher—Golfströmmen
824
juridik. 1879 utgåvos två bd »Literary
re-mains». J. Ch-r.
Goldziher [gå’Jtsior], I g n a z, ungersk
orientalist (1850—1921), 1894 prof, i semitisk
filologi vid univ. i Budapest. G. var en
särdeles framstående kännare av den klassiska
arabiska litteraturen och av den
muhammedanska religionen och kulturen över huvud.
G:s förnämsta arbeten äro till stor del
publicerade i ungerska akad:s bandi, samt i
tidskrifter. Särskilt utgivna äro bl. a.
»Mu-hammedanische Studien» (2 bd, 1888—90),
»Abhandlungen zur arabischen Philologie» (2
bd, 1896—99) och »Vorlesungen über den Islam»
(1910; 2:a, omarb. uppl. 1925, bearb. av Fr.
Babinger). H. A.*
Golem [gå’-], ordagrant = formlös substans
(jfr Psalt. 139: 15—16). I gammaljudisk folktro
betecknas med g. en konstgjord människa,
som utför det, som anbefalles henne i kraft av
Guds namn. Mest bekant är den g., som
rabbinen Löw i Prag skulle ha gjort. Jfr G.
Mey-rinks roman »Golem» (1917; sv. övers, s. å.),
Ch. Bloch, »Der Prager G.» (1919), och H. L.
Held, »Das Gespenst des G.» (1927). D. B-ck.
Gole’tta, se Goulette.
Golf (fr. golfe), havsvik.
Golf, ett över nästan hela världen men
särskilt i de angelsaxiska länderna utbrett
bollspel, som trol. uppkommit i Skottland. F. ggn
g. nämnes är 1457. Jakob I och hans hovmän
införde spelet i England, och 1608 grundades
i Blackheath den första engelska golfklubben,
vilken ännu fortlever. Först på 1860-talet, då
banan vid Westward Ho anlagts, slog g.
igenom i England. Till Sverige kom g. på
1890-talet; Svenska golfförbundet stiftades 1904.
G. spelas ute i det fria på öppna gräsmarker
eller sandstränder. Marken bör helst icke vara
slät utan varierande med naturliga och
konstgjorda hinder. Banan består av ett antal
»hål» (vanl. 18), vart och ett med sin särskilda
utslagsplats (tee), inslagsplats (green) och
mellanliggande del av banan (»through the
green») samt varierar i längd från 80 till 500
m. Själva målet är för varje »hål» en liten
metallskodd grop på greenen, 4^ eng. tum i
diameter. Spelet består i att med olika
klubbor (driver, brassie, mashie m. fl.) driva en
boll från varje tee till dithörande grop med så
få slag som möjligt och spelas på olika sätt,
enl. regler, stadfästa av The royal and ancient
golf club of S:t Andrews, som är den
lagstiftande myndigheten för spelet. G. spelas av
båda könen och erbjuder en mycket god
motion. — Litt.: A. Mitehell, »Essentials of g.»
(sv. övers, av A. Poignant 1928). A. S-n.
Golfströmmen, en havsström, som utgår från
v. sidan av den väldiga Sargassovirveln. Den
kan följas från Karibiska havet genom
Mexikanska golfen, därav namnet, och genom
Flo-ridasundet längs amerikanska kusten till Kap
Hatteras. Därifrån går den. på grund av
jordrotationens mot höger avböjande kraft, ut till
havs, sneddar över Atlanten, passerar mellan
Skottland och Island upp mot Norges västkust,
som den följer ända till Barents hav och
Spetsbergen, under vägen utsändande förgreningar
mot östgrönländska strömmen. I
Floridasun-det för G. omkr. 90 mill. ton vatten i sek., på
våra breddgrader omkr. 25 mill. ton. I
Flo-ridasundet är G:s hastighet upp till 9 km per
tim., s. om New Foundland upp till 21/2 km,
utanför Irlands kust blott 1 km. Temp. är
i årsgenomsnitt i Floridasundet 26° C, vid
Nova Scotia 20° C. Golfströmsvattnet skiljer
sig genom hög temp., stor salthalt och
djupblå färg från det omgivande havsvattnet,
vilket bildar en skarpt markerad bädd, vari
G. framflyter. Dess varma vatten
uppvärmer den överliggande luften, vilken sedan
avger detta värme åt Europa, vars
vinterklimat därigenom mildras. Enl. N. Ekblom
är medeltemp. i jan. v. om Lofoten 27° högre
än medeltalet för latituden; i n. och v. Norge
är värmeöverskottet på grund av G. omkr.
18°, i Sverige, centrala Norge, Finland,
Baltiska staterna, Nordtyskland, Holland och
Nordfrankrike omkr. 10°, i Ryssland,
Österrike, Schweiz och Pyrenéerna omkr. 5°. Först
i närheten av Svarta havet upphör G:s
värmande inverkan. Utan G. skulle Sverige icke
vara beboeligt för kulturmänniskor.
O. Petterssons issmältningsexperiment. A
Golfströmmen, B östgrönländska isströmmen, C den
återvändande Golfströmmen.
G:s orsaker ha utretts av O.
Pettersson genom hans berömda
issmältningsexperiment. Ett långsträckt kärl med glasväggar,
föreställande Atlantbassängen, fylldes med
havsvatten, och ett isstycke, föreställande
nordpolarisen, lades i vattnet i kärlets ena
ända. Havsvattnet började strömma mot isen,
där det avkyldes och sjönk ned mot bottnen,
samt avlägsnade sig sedan från isen som
bottenström. Strömmen mot isen motsvarar
G., och den kalla undervattensströmmen ha
norska och danska hydrografer sedermera
funnit ovanpå Island-Färöbanken, vilken
förbinder Skottland med Grönland. På denna
under-vattensbank är största vattendjupet endast
600 m, medan det n. och s. därom är 3,000 m.
Över banken måste det återvändande, avkylda
Golfströmsvattnet passera och störtar från
denna i ett 2,400 m högt fall ned till de stora
Atlantdjupen. Med en framrinnande vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
