Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gondokoro - Gondol - Gondomar, Diego de Sarmiento de Acuña - Gondwanakontinenten, Gondwanalandet - Gondwanasystemet - Gonfalone - Gonfaloniere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Gondol—Gonfaloniere
838
21 km s. om G., är slutpunkt i s. för
ångbåtstrafiken. S. W. Baker (se d. o.) anlade här för
slavhandelns undertryckande 1871
militärstationen Ismailia, 1875 flyttad till Lado.
Gondol [-då’l] (it. go’ndola). 1. Lätt,
flatbottnad båt utan köl, av lång och smal form,
begagnad förnämligast på kanalerna i Venezia.
Den är vanl. 9,3 m lång, 1,2 m bred och 0,4 m hög
samt svartmålad. Ros vanl. med e n åra av
e n man (g o n d o 1 j ä r), som står i aktern på
ett litet däck. Mitt i g. är ett slags kajuta
med sittplatser för 4—6 pers.; dess tak kan
lyftas av. G:s bägge ändar höja sig över
vattnet och sluta i uppåtböjda stävar. Förstävens
översta del är av blankt järn och har formen
av en tandad bila (ferro); den bildar motvikt
till roddaren; genom att vara en smula högre
än kajutan garanterar den också dennas
passage under låga broar. — 2. Se L u f t b a
1-1 o n g och Luftskepp.
Go’ndomar, Diego de Sarmiento de
Acuna, greve av, spansk diplomat (1567—
1626). Var 1613—22 spansk ambassadör vid
engelska hovet, fick stort inflytande över Jakob
I och lyckades bl. a. avhålla denne från att ge
Tysklands protestanter verksam hjälp. G.
uppmuntrade Jakobs plan på giftermål mellan
tronföljaren Karl och en spansk infanta samt
intalade Jakob, att denne på så sätt skulle
som Europas fredsstiftare åvägabringa allmän
uppgörelse mellan katoliker och protestanter.
G. var i England, särskilt i puritanska
kretsar, föremål för mycket hat. Av spanska
regeringen belönades han 1617 med grevetitel och
efter hemkomsten med en rådsherreplats. Litt.:
S. R. Gardiner, »History of England...
1603—1642», II—V (1883—84); biogr. av F. H.
Lyon (1910). V. S-g.
Gondwanakontinenten,
Gondwanalan-d e t, geol., ett förmodat fastland, som enl.
en gängse åsikt mot slutet av den
paleo-zoiska tiden förband flera av de områden
på s. halvklotet och i Indien, inom vilka
avlagringar av Gondwanasystemet (se d. o.)
förekomma. Th. H-e.
Gondwanasystemet, geol., en serie
huvudsaki. kontinentala avlagringar från yngre
paleozoisk och äldre mesozoisk tid, med stor
utbredning i Indien och på s. halvklotet. G.,
uppkallat efter Go n d w a n a i Främre
Indien (se G o n d), är nu känt även från
Australien, s. och mellersta Afrika, Brasilien,
Argentina, Falklandsöarna och den antarktiska
kontinenten. Den undre, paleozoiska delen
utmärkes av den s. k. Glossopteris-tloran,
som var ung. samtidig med stenkolsfloran
på n. halvklotet men till sin
sammansättning mycket olik denna. De stora,
träd-artade calamiterna och lummerväxterna
saknades nästan helt, och de dominerande
orm-bunksliknande växterna, främst av släktet
Glossopteris, voro andra än på n. halvklotet.
Gränsen mellan de två områdena har man
ansett utgöras av det stora medelhavet eller
Thetys, som under slutet av paleozoisk tid
Gondol.
och de följ, perioderna sträckte sig från
nuv. Medelhavet åt ö. över Främre Asien och
Himalaja; Främre Indien hörde i detta
avseende samman med sydkontinenterna.
Däremot hade Sumatra en flora av nordlig typ.
I Sibirien och n. Ryssland har man påträffat
element av Glossopteris-iloran, blandade med
nordliga former, och den överskred sålunda
åtm. på en punkt Thetys. — Den stora
överensstämmelsen mellan floran i de olika
Gond-wanaområdena har lett många forskare till
antagandet, att dessa voro förbundna genom
numera försvunna kontinenter. Särskilt
mellan Indien, Sydafrika och Australien har man
antagit tillvaron av ett stort fastland, G o n
d-wanalandet, numera även
sammanfattande beteckning för de olika
Gondwanaområ-dena, oavsett om de bildade en
sammanhängande kontinent eller ej.
Olikheten mellan Glossopteris-iloran och den
samtidiga stenkolsfloran på n. halvklotet har
man sökt förklara med att klimatet varit
kallare inom Gondwanaområdena. Vid basen
av Gondwanasystemet finnas näml, inom de
flesta områdena avlagringar, vilka tolkats
som moräner. Hela Gondwanalandet var
sålunda under senare delen av
stenkolsperioden eller början av den permiska perioden
utsatt för en nedisning av ojämförligt större
utsträckning än den kvartära, som vanligen
kallas istiden (se d. o.).
Vissa Gondwanaområden, särskilt
karroo-formationen i s. Afrika, äro bekanta för sin
rikedom på kallblodiga ryggradsdjur, såsom
stegocefaler och särskilt reptilier av
ordningen Theromorpha. Liknande former
förekomma (jämte utposter av Glossopteris-üoran)
i n. Ryssland. — Olikheten mellan
Gondwana-områdets och n. halvklotets vegetation
utplånades småningom; under juraperioden är
den så gott som helt försvunnen. Th. H-e.
Gonfalone [gånfalå’ne], it. (fr. gonfalon el.
gonfanon), krigsfana, kyrkbaner.
Gonfaloniere [gånfalåniä’re], it. (av
gonfalone, se d. o.), gonfaloniär, banerförare, förr
en högre, särskilt militär, ämbetsman i flera
italienska stater. I Rom funnos en g. för
kyrkan och (till 1810) en för folket. I andra
städer förekom t. ex. en g. municipale, ett
slags borgmästare, el. g. d e 11 a giustizia,
en överdomare el. hög kommunal ämbetsman
med exekutiv myndighet (stadsmilisens chef
i Florens; se d. o., sp. 609).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
