Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gonggong - Gongora y Argote, Luis de - Gonlatites - Gonidier - Goniometer - Gonnor, de - Gonokock - Gonorré - Gontaut-Biron, Élie de - Gontjarov, Ivan Aleksandrovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Gonggong—Gontjarov
840
Gonggong, kinesiskt slaginstrument, en
metallplatta med invikta kanter. Slås med
läderbeklädd klubba. G. nyttjas mycket i
den moderna orkestern och även som signal
för sammankallande (t. ex. vid måltider), för
att påkalla uppmärksamhet o. s. v.
Gongora y A r g o t e [gå’ngåra i argå’tä],
L u i s de, spansk skald (1561—1627). Utgav
i sin ungdom romaner och dikter, präglade av
en frisk, originell skaldebegåvning, som bjärt
sticker av mot hans
senare förkonstling.
Följande en ny
strömning, som gick genom
hela Europa och i
Italien representerades
främst av G. Marini,
blev G. ryktbar som
skapare av en ny stil,
»estilo culto» (bildad
stil) el.
»culteranis-mo», avsedd att höja
sig över den vulgära
smaken. Denna stil,
efter G. kallad gongorism, präglas av
förkonstling, spetsfundigheter, skruvade uttryck,
mytologiska anspelningar etc. (jfr
Marinis m). Lope de Vega polemiserade ofta emot
den. G:s saml. verk utgåvos på 1600-talet,
och ett urval finnes i bd XXXII av
Rivade-neira. G:s »Obras poéticas» ha utgivits av R.
Foulehé-Delbosc (3 bd, 1921). Monogr. av C.
L. Penney (1926). K. A. H.
Goniatltes, zool., se Ammoniter.
Gonidier, bot., se Lavar.
Goniometer (av grek. go’ny, vinkel),
instrument för mätning av vinklar, huvudsaki.
i kristallografien. För ungefärliga mätningar
nyttjas kontaktgoniometern (bild 1),
en gradskiva med
två rörliga linjaler,
för noggranna r
e-flexionsgonio-metrar med en
(»enkretsig» g.) el.
två mot varandra
vinkelräta vridaxlar
(»tvåkretsig» g. el.
teodolit-g.; bild 2).
I dessa reflekteras det i kollimatorn (se d. o.)
avbländade ljuset från en lampa mot ytorna
på den vridbara kristallen, och de
reflekterade bilderna av bländaröppningen inställas
i hårkorset i en kikare. Avläsningen sker
på en med nonie försedd skala
(teodolit-goniometer). G. A-ff.
Gonnor [gånä’r], de, baron, se B r i s s a c.
Gonoko’ck, en bakterie, som förorsakar
go-norré (se Dröppel); upptäcktes 1879 av
tysken Neisser. Den har formen av en
kaffeböna med en yttre konvex och en inre rak
eller lätt konkav kontur. Två sådana ligga
mot varandra och bilda en d i p 1 o k o c k (se
Bakterier, fig. 12). I gonorrévaret ligger
den framför allt inuti varcellerna. G. kan
bl. a. även orsaka allvarlig inflammation i
ögon och ledgångar, i senare fallet (till
skillnad från ledgångsreumatismen) oftast
inskränkt till blott en led. (E. L-g.)
Gonorré (av grek. gono’rrhoia,
sädesflyt-ning), se Dröppel.
Gontaut-Biron [gätå-birä’], É 1 i e, vicomte
de, fransk diplomat (1817—90). Invaldes
1871 i nationalförsamlingen och slöt sig till
monarkisterna, var dec. 1871—jan. 1878
ambassadör i Berlin och visade som sådan stor
diplomatisk skicklighet. Av A. Dreux ha
utgivits G:s »Mon ambassade en Allemagne 1872
—1873» (1906) och »Dernières années de
l’am-bassade en Allemagne 1874—1877» (1907).
Gontjarov [-å’f], Ivan Aleksandrovitj,
rysk författare (1812—91). Son till en
förmögen köpman i Simbirsk, blev G. efter
studier vid Moskvas univ. först tjänsteman i
finansministeriet, sedan
censor och redaktör
av den officiella
tidningen Severnaja
Potj-ta, en ämbetskarriär,
som blott avbröts av
en världsomsegling, i
vilken han deltog som
sekr. vid en
beskickning till Japan.
Förutom en frisk och
underhållande skildring
av denna färd —
»Fre-gat Pallada» (Fregat-
ten Pallada; 1856—57) — författade G. eg.
endast tre romaner, samtliga högst betydande
och omdiskuterade: »Obyknovennaja istorija»
(En alldaglig historia; 1847), »Oblomov» (1858
—59; sv. övers. 1887 och 1923) och »Obryv»
(Bråddjupet; 1869), alla behandlande den
ryska kulturmänniskans oförmåga att komma
till rätta med livet, en följd dels av de
samtida samhällsförhållandena, dels av
defekterna i hennes egen karaktär. Viktigast är
»Oblomov», ett av den ryska litteraturens
klassiska verk; dess hjälte, en rik godsägare,
som trots begåvning och goda initiativ
förspiller sitt liv i drömmar på sin soffa, repre-
Bild 2. Tvåkretsig reflexionsgoniometer enl. V.
Gold-schmidt (Heidelberg), fco kollimator. ki .kikare.
Bild 1. Kontaktgoniometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
