- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
841-842

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gontjarov, Ivan Aleksandrovitj - Gonzaga, släkt - González-Bravo, Luis - Gooch, George Peabody - Goochdegel - Goodricke, sir John - Good templars - Goodwill - Goodwin, Henry Buergel - Goodwin sands - Goodwood - Goodyera - Goole

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Gonzaga—Goole

842

senterar både tidens försumpade
godsägarklass och de egenskaper i det ryska lynnet,
som efter honom kallas oblomovsjtjina,
»oblo-moveri»: oföretagsamheten, passiviteten. Fr.
monogr. av A. Mazin (1914), ry. av E. A.
Ljat-skij (3:e uppl., Sthlm 1920). A. Kgn.

Gonzaga [gåntsa’ga], italiensk furstesläkt,
som i olika linjer härskat i Mantova 1328—
1708, från 1433 som markgrevar och från
1530 som hertigar. Av ättens många
sidogrenar märkas den markgrevliga i Luzzara
(utdöd 1794), de hertigliga i Guastalla (utdöd
1746), i Castiglione (utdöd 1819) och G.-Nevers
(utdöd 1708). Francesco II (d. 1519) i
Mantova beskyddade litteraturen; hans gemål
var den ryktbara Isabella d’Este (d.
1539; jfr Este; biogr. av J. Cartwright
1903; sv. övers. 1927). Bland deras barn var
Ferrante G. (1507—57) en ryktbar
kon-dottiär. Då huvudlinjen i Mantova utgått
1627, utbröt mantovanska tronföljdskriget
(1628—30; se Man t o va). Carlo I (d.
1697) av franska grenen G.-Nevers fick
Mantova; hans ätt utgick 1708. Han hade bl. a.
döttrarna Marie-Louise av G.-Nevers (d.
1667), gift 1645 med Vladislav och 1649 med
Johan Kasimir av Polen, samt Anne (d.
1684), som spelade en stor roll i fransk
historia under frondens dagar (»la princesse
pala-tine»), 1645 g. m. pfalzgreven Edvard. Till
släkten hörde den sköna och fromma G i u 1 i a
G. (1513—66), som slöt sig till Juan de
Valdes; om henne se T. och W. Söderhjelm,
»Italiensk renässans» (4:e uppl. 1926). B. H-d.

Gonzälez-Bravo [gånpa’läp-bra’vå], Luis,
spansk politiker (1811—71). Var urspr.
advokat, sedan radikal tidningsredaktör, övergick
1841 plötsligt till de moderata och var dec.
1843—dec. 1844 ministerpresident. 1864—65
och 1866—68 var G. inrikesminister under
Narvaez och blev vid dennes död (april 1868)
åter ministerpresident. Regeringens
reaktionära politik framkallade
septemberrevolutionen 1868, då den störtades.

Gooch [göt/], George Peabody,
engelsk historiker (f. 1873). Studerade i
Cambridge, Berlin och Paris, var 1906—10 liberal
underhusled. och är sedan 1911 en av
utgivarna av Contemporary Review. Bland G:s
skrifter, som mest berört de politiska idéernas
och den nyaste tidens historia, må nämnas
»Political thought in England from Bacon to
Halifax» (1914), »History of modern Europé
1878—1919» (1923), »Germany» (1925) och
»Recent revelations on european diplomacy»
(1927). G. är en av utgivarna av den
officiella engelska dokumentsamlingen till
världskrigets förhistoria.

Goochdegel [gö’tj*-], kem., en i analytiska
laboratorier använd, av F. A. Gooch (f. 1852),
prof, vid Yaleuniv. 1885—1918, uppfunnen
degel av porslin el. platina, vars av fina hål
genomborrade botten täckes av ett tunt lager
av asbest el. platinasvamp, vilket fullständigt
kvarhåller fällningar.

Goodricke [go’drik], sir John, engelsk
diplomat (d. 1789). Utsågs 1758 till sändebud
i Stockholm, men då han på ditresan besökte
Fredrik II av Preussen, vägrade svenska
regeringen mottaga honom, under förevändning
att han tagit instruktioner av rikets fiender.
G. stannade då i Köpenhamn, och först i
april 1764 sågo sig hattarna tvungna att
mottaga honom. Han kastade sig genast in i
partikampen och samarbetade med Rysslands,
Danmarks och Preussens sändebud för att
stödja mösspartiet. Efter statsvälvningen
1772 fick G. av sin regering order att
intaga en neutral hållning; sommaren 1773
återkallades han. L. S.*

Good templars [go’d te’mploz], se G o
d-templarorden.

Goodwill [godcoil], eng., betecknar den till
sitt ursprung ideella personliga tillgång av
ekonomiskt värde, som ett affärsföretag äger
i sitt kända firmanamn jämte en upparbetad
kundkrets m. m. En dylik tillgång plägar vid
affärsöverlåtelse även betalas jämte de reella
tillgångarna (fastigheter, inventarier, lager,
fordringar o. s. v.), då övertagaren erkännes
som efterträdare och ofta bibehåller
firmanamnet samt av överlåtaren rekommenderas
till fortsatt förtroende. E. F. K. S-n.

Goodwin [go’du>in], Henry Buergel,
författare, fotograf (f. 1878 20/2). Är född i
München, blev fil. dr i Leipzig 1903, var lektor i
tyska vid Uppsala univ. 1905—09 samt
föreläsare i allmän fonetik och isländska, 1913 i
nordiska språk vid University college i
London. 1913—15 var han lexikograf hos
Norstedt & söner. 1915 grundade G. i Stockholm
porträttateljén Kamerabilder. Hans
fotografier utmärkas av högtstående
konstnärlighet. Utom filologiska och fotografiska
arbeten har G. författat »Täppan som
sommarnöje» (1925), »Svensk-tyskt parlörlexikon»
(1914) och »Svenskt-engelskt parlörlexikon»
(1928) samt utgivit »Konstnärsporträtt» (1917),
»Jenny Hasselqvist» (1918) och »Anders De
Wahl» (1919), till vilka senare hans hustru,
Ida G., f. Engelke (f. 1874), skrivit
texten, m. m. Hon har även författat »Troll
och Tott» (1924) samt reseskildringen »Hennes
höghet av New York» (1926). J. H-g.

Goodwin sands [go’dcoin sä’ndz], två
sandbankar utanför ö. kusten av Kent (s. ö.
England), skilda från fastlandet av The Downs
(se d. o.). Vid lågvatten nå de 1—1,5 m ovan
vattenytan. G. utmärkas av lysboj ar och fyra
fjr-skepp. Otaliga skeppsbrott ha ägt rum vid G.

Goodwood [go’dcood], kapplöpningsbana i
eng. grevsk. Sussex, n. n. ö. om Chichester. G.
r a c e s hållas fr. o. m. sista tisdagen i juli,
vid Londonsäsongens slut; instiftades 1802.

Goodye’ra, se K n ä r o t.

Goole [göl], stad och betydande flodhamn
i eng. grevsk York (West Riding), vid
sam-manflödet av Ouse och Don; 19,118 inv. (1921).
Rymliga dockor. Export av kol, textilvaror,
maskiner m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:45:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free