Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goos, August Herman Ferdinand Carl - Goosen - Goosens, Eugène - Gopčević, Spiridion - Gora - Gora Blagodat - Gorakhpur - 1. Marcus Antonius Gordianus (I) Africanus (romersk kejsare) - 2. Marcus Antonius Gordianus (III, romersk kejsare) - Gordion, Gordiska knuten - Gordium - Gordon, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Goos—Gordon
844
Goos [gös], August Herman
Ferdinand Carl, dansk rättslärd och politiker
(1835—1917). Blev jur. kand. 1857, lektor vid
Köpenhamns univ. 1861, jur. prof. 1862. Han
var 1884—91 och 1894
1900 överinspektör för
fängelserna, från 1894
dir. för dövstum- och
blindinstituten. G.
satte djupa spår i
danska rättsväsendets
utveckling. Som förf, i
rättsfilosofi, straff- och
folkrätt var han bland
sin tids främsta. Han
utgav »Den danske
strafferet» (6 bd, 1875
—96), »Den nordiske
strafferet» (i »Nordisk retsencyklopedi», 1882
—99), »Das Staatsrecht des Königreichs
Däne-mark» (1889), »Forelæsninger over den
almin-delige retslære» (2 bd, 1889—92), »A. S. örsteds
betydning for moral- og retsfilosofien samt
strafferetsvidenskaben» (2 bd, 1904—06) m. m.
Som politiker ansågs G. urspr. som liberal men
anslöt sig sedan till den Estrupska högern,
satt 1880—84 i folketinget och från 1885 som
kungavald i landstinget, vars talman han var
1900—14. Han var 1891—94 kultusminister i
Estrups och 1900—01 justitieminister i
Sehe-steds ministär. Jur. hedersdr i Uppsala 1877.
Litt.: Uppsatser av F. Dahl i Tilskueren
(1918) och Nord. Tidskr. (s. å.). P. E-t.
Goosen [gå’son], eng. Goshen, en 1883 bildad
boerrepublik vid Sydafrikanska republikens
västgräns, på ömse sidor om 26° s. br.;
huvudort: Mafeking. G. hade omkr. 17,000 inv.,
därav 2.000 vita. Det ställdes redan 1884
under brittiske guvernörens i Kapkolonien
förvaltning och ingår nu i Bechuanaland.
Goosens [gö’sens], Eugène, engelsk
tonsättare (f. 1893). Framträdde tidigt som
dirigent och bildade 1921 en egen orkester. G.
reste 1923 i Amerika och gav 1924 i London
mycket omtyckta kammarmusikkonserter.
Han har från 1912 med framgång verkat som
kompositör i nationell engelsk stil och modern
anda. G. har skrivit kammarmusikverk,
solosånger och den symfoniska dikten »The
eternal rhythm» (1920). T. N.
Gopcevié [gåptJVvitj], Spiridion, greve,
sydslavisk-tysk skriftställare (f. 1855). Efter
en ungdom av resor och krigiska äventyr var
G. en tid diplomat i serbisk tjänst och
bosatte sig senare i Berlin. Han har, ibland
under pseud. Leo Brenner, skrivit
romaner (på sv. »En solstråle», 1913) samt arbeten
i etnografi och historia, bl. a. »Geschichte von
Montenegro und Albanien» (1914) och
»Öster-reichs Untergang» (1920). A. A-t.
Gora [ry. uttal gara’, serbokroat. gå’ra]
(po. göra [go’ra], tjeck, hora [hå’ra]), berg, der G., 4:e hertig av G. (1745—1827), var
förekommer ofta i geogr. namn, t. ex. C r n a en av sin tids rikaste jorddrotter. Sonen
Gora, Gora Bogdo (se Bogdo-ola 1).
Gora Blagodat [gara’ blagada’tj], isolerat
dubbeltoppigt berg i mellersta Ural, på 58° 17’
n. br., 353 m ö. h. Vidsträckta lager av
magnetisk järnmalm med 52—58 % järn.
Gorakhpur [eng. uttal gåuräkpö’o], stad i
östligaste Förenade provinserna, Främre
Indien, vid Gogras biflod Rapti; 57,985 inv.
(1921). Huvudort i ett rikt, tätt befolkat
område. Spannmåls- och trävaruhandel.
Gordiänus [går-], romerska kejsare. 1.
Marcus Antonius G. (I) Africanus
utropades 238, vid 80
års ålder, som
ståthållare i Afrika till
mot-kejsare mot
Maximi-nus. När ett par
veckor senare
ståthållaren i Mauretanien
angrep Kartago och G:s
son och medregent
Marcus Aurelius G.
(II) stupade i striden,
hängde sig fadern. —
2. Marcus
Antoni u s G. (III),
dotterson till G. I. Blev 238
först caesar och därpå s. å. kejsare. Under
ett framgångsrikt fälttåg mot perserna blev
han 244 mördad av den nye
pretorianprefek-ten Philippus Arabs. (H. Sgn.)
Go’rdion, Go’rdiska knuten, se Gordium.
Go’rdium (grek. Go’rdion), huvudstad i det
gamla frygiska riket (se F r y g i e n). Om en
i Zeus’ tempel uppställd vagn hade oraklet
spått, att den, som kunde lösa den konstfulla
knut, varmed oket var bundet vid
tistelstången, skulle vinna herraväldet över Asien.
Då Alexander den store besökte G. och ej
lyckades lösa knuten, högg han av den med
sitt svärd. Med uttrycket »gordisk knut»
betecknas därför en invecklad uppgift, som
kan lösas endast med maktmedel. —
Utgrävningar vid G. ha bragt i dagen bl. a. en
gammal, med den trojanska besläktad kultur från
2:a årtusendet f. Kr. Litt.: G. och A. Körte,
»Gordion» (1904). M. Pn N-n.
Gordon [gådn], gammal skotsk ätt av
anglo-normandisk härkomst, som på
1100-talet bosatte sig i Gordon i Berwickshire,
invid gränsen till England. Sir Adam de G.,
förtrogen rådgivare åt Robert Bruce, stupade
1333 mot engelsmännen vid Halidon hill. En
annan sir Adam de G. stupade 1402 vid
Homildon hill. Till hans dotter Elisabeth och
hennes make, Alexander Seton, överlät
regen-ten Albany 1408 baroniet G. and Huntly; till
deras efterkommande, Seton-Gordons,
höra earler och markiser av Huntly (se
d. o.) samt hertigar av G. Den 4:e markisen
av Huntly blev 1684 hertig av G. En
sonsons son till honom var upprorsledaren lord
George G. (se nedan). Dennes bror A 1 e x a n-
George G., 5:e hertig av G. (1770—1836),
vilken till faderns död 1827 bar titeln markis
Gordiänus III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
