Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorkij, Maksim (Pesjkov, Aleksej Maksimovitj) - Gorlice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Gorliee
852
novellen »Tjelkasj», inledningen till hans
litterära berömmelse. I snabb takt följde sedan
en rad noveller, 1898 samlade i bokform; snart
därpå framträdde han också som
romanförfattare och dramaturg,
främst med det över
hela världen uppförda
dramat »Na dnje» (På
bottnen;
»Natthärbärget»). G:s tema är till
en början ett och
samma: de ur det
reguljära samhället
utstötta, »barfotingarna»,
tecknade icke med
dittills traditionell
med-lidsamhet utan nära
nog som
idealgestal
ter. Skildrande sina landsvägsriddare som ett
slags övermänniskor, vilka mitt i sin misär
känna sin kraft och sitt människovärde och
föraktfullt avskudda sig alla borgerliga och
moraliska bojor och band, uppställer G. dem
och deras levnadsfilosofi som föredöme för
det försumpade samhället i övrigt, vars olika
klasser han gisslar. Dessa arbeten gjorde
jättesuccés. Utan att fästa sig vid att
skildringarna, trots schvung och färgrikedom, med
all sin naiva rövarromantik ägde ganska
måttligt litterärt värde och att bilden av
dessa ryska nietzscheanska landsvägsfilosofer
naturligtvis ägde ytterst ringa porträttlikhet,
fascinerades utlandet för ett ögonblick av
dessa glimtar ur en ny och egenartad värld.
Den ryska publiken åter fängslades i främsta
rummet av den stämning av käck och trotsig
livsglädje, som genomgick skildringarna och
präglade barfotingarnas levnadsfilosofi — en
välgörande kontrast mot det ryska 1880-talets
grå pessimism och en genklang av och vädjan
till den optimistiska kamplust och självtillit,
som med utgångspunkt särskilt från den
ny-importerade marxismen just samtidigt börjat
vakna. De obändiga men något vaga
revoltstämningar, söm karakterisera den
debuterande G., blevo småningom kanaliserade inom
det marxistiska partiprogrammets bräddar.
G. kom i nära kontakt med den ryska
socialdemokratien, 1901 publicerade han
revolu-tionshymnen »Stormsvalan» i den marxistiska
tidskriften Zjizn (vilket föranledde dess
indragning) och redigerade revolutionsåret 1905
dess fortsättare Novaja Zjizn. Sedan G. efter
åtskilliga polistrakasserier 1906 måst lämna
Ryssland och småningom slagit sig ned på
Capri, ställde han sin penna helt till
arbetarrörelsens tjänst och författade, tydligen mera
driven av pliktkänsla som partivän än av
någon inspiration som författare, en rad
sociala romaner (den största är »Mat», En mor,
1907), icke blott föga övertygande i sina
skildringar av det genom revolutionsidéerna
på-nyttfödda ryska samhället utan också
tråkiga, torra och deklamatoriska med
schablonmässig människoteckning. Vid
krigsutbrot
tet återkommen till Ryssland, bekämpade G.
efter revolutionen till en början
bolsjevi-kernas terror men ställde sig snart till deras
disposition och nyttjades av dem som ett
slags kulturell gallionsfigur. Han gjorde då
en del insatser för att rädda hotade
kulturella värden och stödja nödställda
kulturrepresentanter. 1921 bosatte sig G. i
utlandet (officiellt av hälsoskäl), först i
Tyskland, sedan i Italien. G:s författarskap har
på senare år nått ojämförligt mycket högre
än förr, övergivande det agitatoriska
tendensförfattarskapet, avvisande bolsjevikernas
inviter att bli bolsjevikomvälvningens
litte-räre lovprisare, har G. — samtidigt med att
han i en del romaner och noveller givit
samhällsskildringar från tiden före revolutionen
och i en del memoaranteckningar givit
porträtt av olika ryska förgrundsfigurer — med
sin (redan före kriget påbörjade) tre band
stora självbiografi målat en stor, mångsidig,
på levande gestalter rik, med mästerlig
enkelhet och styrka utförd tavla av det
förrevolutionära ryska livet i en rad av dess olika
sam-hällsmiljöer, ett värdefullt tidsdokument och
framstående konstverk. A. Kgn.
mbm läget 2 maj på morgonen.
» natten 3-4 maj.
Genombrottet vid Gorliee—Tarnöw.
Gorliee [gårli’tsä], stad i Västgalizien, i
po. vojevodskapet Kraköw, vid Ropa, 100 km
ö. s. ö. om Krakau; 5.611 inv. (1921). I
närheten vidsträckta oljefält. — G. är bekant
från världskriget på grund av det genombrott
av de ryska linjerna, som blivit ett av de mest
ryktbara under kriget. Redan vid ryssarnas
framträngande genom Galizien utkämpades
strider vid G. emellan österrikiska och ryska
trupper (dec. 1914). Genom österrikarnas
motstånd kom den ryska linjen emellertid ej att
sträcka sig längre västerut än till floden
Du-najec (linjen G.—Tarnöw). Efter vinterslaget
i Masuren febr. 1915 sökte tyska högsta
led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
