Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goschen, sir William Edward - Gosen - Goshen - Gosiewski - Gosios arsenikprov - Gosizdat - Goslar - Gosplan - Gosport and Alverstoke - Gossaert, Jan - Gosse, sir Edmund - Gossec, François Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Gosen—Gossec
858
1901—05 i Köpenhamn samt ambassadör
1905—08 i Wien och 1908—14 i Berlin. Det
var till G., som Bethmann-Hollweg under de
sista förhandlingarna före krigsutbrottet 1914
fällde sitt beryktade ord »a scrap of paper»
om neutralitetsgarantien för Belgien. G.
adlades 1901 och blev 1916 baronet. V. S-g.
Gosen [gå’Jen], fruktbart landskap i n. ö.
delen av Nedre Egypten, där israeliterna
bodde under sin vistelse i Egypten.
Goshen [gäujan], se G o o s e n.
Gosie’wski, polska fältherrar. — Alek
sänder G. (d. 1636) utmärkte sig bl. a. i kriget
i Livland mot svenskarna, särskilt genom
erövringen av Bauska 1628. — Hans son
Win-c e n t y G. (d. 1662) motsatte sig 1655 Janusz
Radziwills fördrag med Sverige i Kejdany
(Ké-dainiai), deltog med ett tatarreg:te i slaget
vid Warschau 1656 och hade hösten s. å. flera
framgångar mot svenskar och brandenburgare
i Preussen. Han avrättades i Vilna 1662,
enär han lovat medverka till att hertigen av
Enghien skulle bli polsk tronföljare. A-d J.*
Gosios arsenikprov [gå’-], metod att
igenkänna arsenik, även i små mängder. Den
grundar sig på följ, förhållande. Vissa
mögelsvampar, t. ex. Penicillium brevicaule, ha den
egenskapen att genom sin livsprocess bilda
arsenik-haltiga gaser, om svampen får utveckla sig
på lämpligt substrat vid närvaro av någon
arsenikförening. Dessa gaser äga
karakteristisk lukt, som tjänar till arsenikens
igenkännande. K. Sn.
Gosizda’t, ry., förk. för Gosuda’rstvennoje
izda’telstvo, statsförlaget, ryska statens
bokförlag.
Goslar. Marktplatz med Kaiserworth t. v. och
rådhuset t. h.
Goslar [gå’s-], gammal stad i preuss. prov.
Hannover, vid Okers biflod Gose och n. foten
av Harz, 42 km s. ö. om Hildesheim; 21,465
inv. (1925). Befästningarna, som delvis finnas
kvar med sina ståtliga torn (Zwinger) och
portar (från början av 1500-talet), de
medeltida kyrkorna, kejsarhuset och de många
korsvirkeshusen ge G. dess prägel. I n. ligger
Neuwerkkirche, en treskeppig romansk
basilika (invigd 1186, fullbordad vid 1200-talets
mitt) med två västtorn. Vid Marktplatz ligga
rådhuset (i sengotisk stil), Kaiserworth (från
Kejsarhuset i Goslar.
1490-talet; fasadskulpturerna från 1600-talet;
urspr. gillehus, nu hotell) och borgarhuset
Brusttuch (från 1526). Värdefulla inventarier
från den 1829 rivna ungromanska domen
förvaras i domkapellet s. om Gose. På en höjd
därinvid kejsarhuset, grundlagt på 1000-talet,
tillbyggt på 1130-talet, senare härjat av eld
och 1873 ff. restaurerat, till 1254
kejsarresi-dens; där höllos 23 riksförsamlingar. Kemisk
industri (färger m. m.); sågverk. G. uppsökes
även som luft- och vattenkurort. — G. blev
pfalz under Henrik I, var 1290—1802 fri
riksstad och på 1400-talet en blomstrande
silverbergsstad. Litt.: O. Doering, »G. und
Hildesheim» (1926).
Gospla’n, förk. för ry. Gosuda’rstvennaja
obsjtjeplanovaja komissija, ryska näringslivets
programråd.
Gosport and Alverstoke [gå’spät ond [-ä’l-vøståuk],-] {+ä’l-
vøståuk],+} se Portsmouth.
Gossaert [gå’särt], Jan, flamländsk
1500-talsmålare, vanl. kallad Ma buse (se d. o.).
Gosse [gås], sir Edmund, engelsk
skriftställare (f. 1849), 1867—75 anställd vid
Bri-tish museum, 1904—14 överhusets
bibliotekarie. G. har utgivit åtskilliga poetiska arbeten
(diktsamlingar,
dramer o. s. v.), samlade
i »Collected poems»
(1896). Mest känd är
han som
litteraturkritiker och
litteraturhistoriker; på detta
område har han bl. a.
utgivit »Studies in the
literature of northern
Europé» (1879; 2:a
uppl. 1883),
»Seven-teenth century
studies» (1883), biogr.
över W. Congreve (1889), J. Donne (2 bd, 1899),
J. Taylor (1903), A. C. Swinburne (1917) m. fl.
Han har särskilt intresserat sig för nordisk
litteratur (»Henrik Ibsen», 1908, m. m.). Hans
»Collected essays» utkommo i 5 bd 1913. G:s
självbiografiska roman »Father and son»
(1907) översattes 1924 till sv. Han blev fil.
hedersdr 1923 vid Göteborgs högskola och
1928 (vid Ibsenjubileet) vid Oslo univ.
Gossec [gåsä’k], F r a n g o i s Joseph,
belgisk-fransk tonsättare (1734—1829). Levde
mest i Paris, där han 1770 grundade Concert
des amateurs. 1784 ledare av École royale de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
