Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gossec, François Joseph - Gosselin, L. L. T. - Gosselman, Carl August - Gossen i det gröna - Gossensass - Gossler, Gustav von - Gossner, Johannes - Gossnerska missionen - Gossypium - Gostinyj dvor - Gostorg - Gosudar - Goszczyński, Seweryn - Got, François Jules Edmond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Gosselin—Got
860
chant, 1795 en av inspektörerna för
Conser-vatoire de musique. Mest berömd blev G.
genom sina symfonier oeh körverk, bl. a. flera
patriotiska feststycken på beställning av
republikens regering på 1790-talet. Av hans
operor uppfördes »Les pécheurs» (1776) även
i Stockholm (»Skärgårdsflickan», 1789). T. N.
Gosselin [gåslä’], L. L. T., se L e n o t r e, G.
Gosselman, Carl August, reseskildrare
(1799—1843). Ingick i marinen 1819 och blev
kaptenlöjtnant 1841. Dels på eget bevåg, dels
(1836—39) på regeringens uppdrag företog
G. vidsträckta resor
till olika delar av
Amerika. Hans
skildringar från dessa
färder, »Resa i Colombia
åren 1825 och 1826»
(2 bd, 3:e uppl. 1864),
»Resa mellan södra
qch norra Amerika»
(2 bd, 1883), »Resa i
norra Amerika» (2 bd,
1835), »Bref från en
vandrande sjöman» (2
bd, 1839; 3:e uppl.
1872) och »Resor i södra Amerika åren 1836,
1837 och 1838» (1842), blevo mycket
uppskattade för sin goda stil och sin stora rikedom
på sakuppgifter.
Gossen i det gröna, bot., se A d o n i s.
Gossensass [gå’s-], it. Colle Isarco,
luftkurort i Sydtyrolen, ital. prov. Bolzano, 10 km
s. om Brennerpasset, vid Brennerbanan; 1.098
m ö. h., 670 inv. (1921). Torr, ren bergsluft
och stark insolation. Vintersportplats.
Go’ssler, Gustav von, preussisk
statsman (1838—1902). Gjorde en administrativ
karriär, blev 1877 (konservativ) led. av ty.
riksdagen och 1881 preussisk kultusminister.
G. mildrade de hårdaste bestämmelserna i
»majlagarna» (jfr Falk, A.) och avskaffade
undervisningen i polska språket i de ö.
provinsernas polska folkskolor. Han föll 1891 på
en ny folkskoleordning och var sedan till sin
död överpresident i Västpreussen. — Hans
broder Heinrich von G. (1841—1927) blev
1891 generalmajor, var 1896—1903
krigsminister och genomdrev därvid en ökning av
arméns fredsstyrka.
Go’ssner, Johannes, tysk präst (1773—
1858). Var född och uppfostrad i romersk
omgivning. påverkades av en evangelisk riktning
inom den dåv. katolska kyrkan och av flera
evangeliska kristna, avsattes som katolsk
präst 1817 samt övergick 1826 till den
evangeliska kyrkan. Han verkade från 1827 i 17
år som präst vid Betlehemskyrkan i Berlin.
Därunder lade han grunden till
Elisabeth-Krankenhaus (tillika diakonissanstalt) och till
den efter honom uppkallade Gossnerska
missionen (se d. o.). J. T. B.*
Gossnerska missionen, grundlagd 1836 av J.
Gossner (se d. o.), som ansåg, att
förutvarande missionssällskap alltför mycket
beto
nade det konfessionella, och ställde höga krav
på missionärernas utbildning. I början
utsände G. missionärer i utländska sällskaps
tjänst, men på 1840-talet upptogos egna
mis-sionsfält i Indien, dels i Assam, dels (med
mycken framgång) i Chutia Nagpurs högland
(Nordindien) bland kolerna. Under
världskriget lät engelska regeringen 1915 internera
och 1916 till Europa hemsända missionärerna
samt uppdrog tillsynen över skolorna åt
anglikanske biskopen i Chutia Nagpur. De infödda
missionärerna övertogo ledningen av
församlingarna. Monogr. av Zernick (1911). J. T. B.*
Gossy’pium, se Bo mu 1 Is v äx t.
Gostinyj dvor [gasti’ny-], ry., »gästgård»,
under medeltiden särskilda marknadsstånd för
främmande köpmän, som åtnjöto vissa
handelsrättigheter. Sådana funnos först i
Nov-gorod, där tyska (och skandinaviska) samt
gotländska köpmän bildade var sin klass med
ålderman och rådmän. G. inrättades även i
Pskov, Moskva och Astrachan och småningom
även i de flesta övriga ryska städer. Jfr
Gotenhof.
Gostorg [-tå’rg], ry., förk. för
Gosuda’rst-vennaja ekspo’rtno-impo’rtnaja konto’ra pri
narkomvnesjto’rgoje, statskontoret för
utrikeshandeln, ryska statsmonopolet för
utrikeshandeln.
Gosuda’r, ry., herre, härskare, särskilt om
tsaren.
Goszczynski [gåjtjy’njski], S e w e r y n,
polsk skald (1803—76). Föddes i guv. Kiev,
deltog i polska
upproret 1831 och vistades
därefter i Galizien och
Paris. G:s första större
dikt, »Zamek
Kaniow-ski» (Slottet i Kaniöw;
1828; senast utg. 1921),
var en av Byron
påverkad skräckberättelse om ett
kosackuppror. G. tillhörde
den s. k. ukrainska
skaldeskolan, som med
patriotisk romantik
förenade ett mystiskt-kristligt svärmeri och
gärna sökte sina motiv i hemlandet, Ukraina.
Han skrev även en historisk idyll, »Anna
z Nabrzeza», ett episkt-lyriskt fragment,
»So-bötka» (Midsommarfesten; 1833), patriotiska
stridssånger, av
To-wianskis mystik
präglade dikter och
fantastisk-romantiska prosaberättelser samt
översatte W. Scott och
»Ossian». Jfr A.
Jen-sen i »Polska
skalder», I (1899). A-dJ.*
Got [gå], F r a
n-8 o i s J u 1 e s E
d-m o nd, fransk
skådespelare (1822—1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
