Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottorp - Gottröra - Gottschalk, Albert - Gottschall, Rudolf von - Gottsched, Johann Christoph - Gottschee - Gottschick, Johannes - Gottskär - Gouachemåleri - Gouda - Goudron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Gottröra—Goadron
886
då det övergick till Kristian I av
Danmark. Vid hertigdömenas delning 1490
tillföll G. hertig Fredrik (sedan konung Fredrik
I), och vid den nya delningen 1544 kom det
till hertig Adolf, stamfader för linjen H o
1-stein-Gottorp (se d. o.), vars residens
G. var till 1713. De holstein-gottorpska
hertigarna blevo fiender till Danmark, och under
stora nordiska kriget indrog Fredrik IV deras
land och slottet G. Detta var sedan residens
för danske ståthållaren, 1834—48 för den
gemensamma regeringen för Slesvig och Holstein
samt för Slesvigs överdomstol, från 1851
kasern och efter tyska erövringen 1864 tillika
regeringsbyggnad. Det nuv. G. är från
1500-talet men har svårt skadats vid eldsvådor,
senast 1917. P. E-t.
Gottröra, socken i Stockholms län,
Långhundra härad, v. om Norrtälje; 52,26 kvkm,
698 inv. (1928). Omfattar kring Gottröraån
odlade småslätter mellan skog och bergkullar,
i n. berg och skog. 1,579 har åker, 2,643 har
skogs- och hagmark. Egendomar: Vängsjöberg,
Johannesberg. Ingår i Närtuna och G.
pastorat i Ärkestiftet, Seminghundra kontrakt.
Litt.: O. P. Utterström, »Beskrifning öfver
Närtuna och G. soknar i erkestiftet» (1875).
Go’ttschalk, Albert, dansk målare (1866—
1906). Var rikt begåvad, dog sinnessjuk och
efterlämnade mest landskapsstudier, vittnande
om utsökt koloristisk uppfattning.
Go’ttschall, Rudolf von, tysk författare
(1823—1909). Skrev politisk oppositionspoesi
1842 ff., var sedan tidningsman och
mångsidig, alsterrik författare av bl. a.
teaterpjäser (»Pitt und Fox», »König Karl XII.» m. fl.),
romaner, litteraturhistoriska verk och en
poetik. G. adlades 1877. R-n B.
Go’ttsched, Johann Christoph, tysk
författare (1700—66). Professor i Leipzig,
1730 i poesi, 1734 i logik och metafysik,
verkade G. för utbredningen av Wolffs filosofi
och sökte i hans anda
införa ordning och
grundlighet inom
litteraturen. Han
rensade den usla
teaterrepertoaren, som han
fick ersatt med det
fransk-klassiska
dramat och lustspelet,
bekämpade den
Lohen-steinska skolans svulst
och arbetade
framgångsrikt för
skriftspråkets renhet och
normalisering; tack vare G. vann den högtyska
språkformen inträde i det katolska Syd- och
Västtyskland. Själv en nykter och opoetisk
natur, såg han i korrekthet och
förståndsmässig-het vitterhetens viktigaste egenskaper. Denna
rationalistiska begränsning vållade hans fall
som Tysklands främste smakdomare, när först
Bodmer och Breitinger, sedan Klopstock och
Lessing uppträdde. Betydelsen av hans
verk
samhet som litterär pedagog (genom »Versuch
einer critischen Dichtkunst», 1730,
»Grund-legung einer deutschen Sprachkunst», 1748,
m. m., tidskrifter o. s. v.) har rättvist
hävdats av Danzel (1848) och överdrivits i flera
verk av E. Reichel, som 1902—06 utgav G:s
»Gesammelte Schriften» (6 bd) för
Gottsched-Gesellschafts räkning. — G:s hustru, Luise
G. (1713—62), bistod honom i hans strävan i
synnerhet genom egna lustspel och
bearbetningar för teatern. R-n B.
Gottschee [-Je], sloven. Kocevje, stad i n. v.
Jugoslavien, 52 km s. s. ö. om Laibach; 3,361
inv. (1921), mest tyskar; medelpunkt i en tysk
språkö (omkr. 25,000 pers.), den största i Krain.
Go’ttschick, Johannes, tysk teolog (1847
—1907). Blev 1882 prof, i praktisk teologi i
Giessen och 1892 i Tübingen. G. författade
bl. a. »Die Bedeutung der historisch-kritischen
Schriftforschung für die evangelische Kirche»
(1892; sv. övers. 1894) samt utgav från 1891
Zeitschrift für Theologie und Kirche, organ
för den efter Ritschl uppkallade riktningen.
Gottskär, badort i Onsala socken, n.
Halland, vid Kungsbackafjorden, 11 km s. s. v.
om Kungsbacka. Varma bad och havsbad.
Omnibusförbindelse med Kungsbacka.
Gouachemåleri [goa’J’-], ett målningssätt,
som står akvarellen mycket nära. Liksom i
akvarell utgöres bindemedlet i gouache av en
gummiblandning, som förtunnas med vatten.
Men under det att i akvarellmåleriet de vita
eller ljusa partierna erhållas genom mer eller
mindre stark utsparning av den vita grunden
(i regel vitt papper), erhållas i g. de ljusa
valörerna genom tillsats av täckande vitt;
gouache-tekniken är följaktligen ganska oberoende av
grundens eller papperets färg. Av berömda
svenska gouachemålare må nämnas N.
La-frensen d. y. I senare tid är gränsen mellan
g. och akvarellteknik mindre fast; t. ex. Egron
Lundgren och A. Zorn nyttjade ofta båda
målningssätten i förening. A-e K-n.
Gouda [^åu’da], stad
i nederl. prov.
Sydhol-land, vid Gouwes
förening med Hollandsch
Ijsel; 27,532 inv.
(1926). G. har
ålderdomligt utseende med
stadshus i sengotisk
stil från omkr. 1450.
Livlig handel med ost
och svin. — G. var
stad redan på
1100-talet och på
1700-talet vida känt för
sina lerpipor.
Goudron [godrå’], fr.,
tjära; även namn på
beckartade el.
tjärlik-nande impregnerings-och bestrykningsäm-nen, framställda
genom sammansmältning
Stadshuset i Gouda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
