Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goudron - Gouge - Gough, sir Hubert - Gough, Hugh - Goughön - Goujon, Jean - Goulburn, Henry - Gould, Benjamin Apthorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Gouge—Gould
888
Källnymfer. Reliefer av Jean Goujon på Fontaine des
innocents i Paris.
av asfalt och destillationsåterstoder av
mineraloljor, brunkolstjära o. dyl.
Gouge [gö$], fr., kir., urholkad mejsel,
vilken verkar som en skarp skovel och hyttjas
vid benoperationer.
Gough [gåf], sir Hubert, brittisk
militär (f. 1870). Blev officer vid kavalleriet 1889,
överste 1907 och brigadgeneral 1911. Som
befälhavare i lägret vid Curragh på Irland
tillkännagav han (mars 1914) jämte 57 andra
officerare sin avsikt att begära avsked, om
de beordrades att med vapen krossa Ulsters
motstånd mot lagen om home-rule för Irland
(jfr Irland, historia). Under världskriget
befordrades G. 1916 till generallöjtnant,
adlades s. å. och anförde juli 1916—mars 1918
5:e armén på västfronten. Han deltog med
denna i Sommeslaget 1916 och i striderna vid
Yperen 1917, varvid hans befälsföring skarpt
kritiserades; 1 mars 1918 måste han vid
Somme med stora förluster vika för den tyska
offensiven och miste då sitt befäl. G. var 1919
chef för brittiska militärmissionen i Lettland
och tog 1922 med generals rang avsked ur
aktiv tjänst. V. S-g.
Gough [gåf],Hugh,
viscount G., brittisk
fältherre (1779—1869).
Utmärkte sig 1809
under Wellington i
Spanien, adlades 1815, blev
generalmajor 1830. var
1841—42
överbefälhavare i kriget mot Kina
och blev 1842 baronet.
I aug. 1843 blev G.
överbefälhavare i
Indien, besegrade dec.
s. å. maratterna vid Maharajpur och vann
1846 över sikherna den avgörande segern vid
Sobraon. Han blev s. å. pär (baron G.). Även
i andra kriget mot sikherna förde G. befälet,
bl. a. i den blodiga striden vid Chilianwala
(13 jan. 1849), och besegrade dem i grund vid
Gujarat (21 febr. s. å.). G. blev nu viscount
och 1862 fältmarskalk. Monogr. av R. S. Rait
(2 bd, 1903). V. S-g.
Goughön [gå’f-], eng. Gough’s island, britt,
ö i Atlanten, se Tristan da Cunha.
Goujon [go^å’], Jean, fransk skulptör (d.
efter 1564, före 1568). G. omtalas i
räkenskaper från 1540—41 som skulptör och
arkitekt i Rouen; sannolikt är han mästare till
den liggande figuren på gravmonumentet i
domkyrkan över hertig Louis de Brézé. I
Paris utförde G. dekorativ skulptur i Louvre,
bl. a. fyra karyatider, samt de berömda
relieferna med nymfer o. a. till den av Louvres
arkitekt P. Lescot 1547—49 byggda Fontaine
des innocents (några nu i Louvre; se sp. 887
och Fransk konst, bild 49). En
Diana-grupp av marmor i Louvre, som anses vara
av G., härstammar från en brunnsöverbyggnad
på slottet Anet, där G. var verksam på
1550-talet. Ung. samtidigt förestod G.
bildhuggarna i Louvre; sista lönekvittot är från 1562.
Då G. var hugenott, måste han sedan lämna
landet och bosatte sig i Bologna. — G:s slanka,
mjukt och elegant modellerade kvinnofigurer
visa mästarens påverkan av antik formlära;
hans självständiga uppfattning av denna och
av den franska sengotiken har gjort honom till
Frankrikes störste skulptör under
renässansen. — Litt.: H. Vollmer, »Jean Goujon
und die französische Renaissance-Skulptur»
(1923). E.L-k.
Goulburn [göTbön], Henry, engelsk
politiker (1784—1856). Blev 1808 underhusled.,
var 1821—27 minister för Irland, var jan.
1828—nov. 1830 finansminister i Wellingtons
ministär och lyckades som sådan nedbringa
räntan på statsskulden. G., som tillhörde
Peels närmaste vänner, var inrikesminister i
dennes första ministär (dec. 1834—april 1835)
och finansminister under Peel sept. 1841—juni
1846, som sådan dennes trogne medhjälpare
vid spannmålstullarnas avskaffande. V. S-g.
Gould [göld], Benjamin Apthorp,
nordamerikansk astronom (1824—96). Under hans
ledning företogs 1866 den första
transatlantiska längdbestämningen mellan Europa och
Amerika. 1855—59 var G. därjämte dir. för
Dudleyobservatoriet i Albany. 1868—84 var
han chef för ett av honom anlagt
observato-rium i Cördoba i Argentina. Hans
»Urano-metria argentina» (1877) är en fullständig
förteckning över stjärnorna av de 7 första
stor-leksklasserna på södra himmelen. G.
upprättade även en zonkatalog, angivande 73,160
stjärnors läge på södra himmelen, och en
generalkatalog över 32.448 dylika stjärnor. Han
var grundläggare och utgivare av tidskr.
Astro-nomical Journal (1849—61, 1885 ff.). B-d.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
