- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
899-900

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grabski, Władysław - Gracchus, familj - Gracchus, 1. Tiberius Sempronius - Gracchus, 2. Tiberius Sempronius - Gracchus, 3. Gaius Sempronius - Grace - Gracerna el. Gratierna - Gracht - Gracia - Gracián y Morales, Baltasar - Gracil - Gracilaria - Graciosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

899

Gracchus—Graciösa

900

G. under olika perioder varit finansminister,
var juni—juli 1920 ministerpresident samt
besökte då konferensen i Spa. Dec. 1923 blev G.
ministerpresident och finansminister samt
genomförde under 1924 en stabilisering av polska
valutan, som dock åtföljdes av en svår
ekonomisk kris; valutan sjönk åter hösten 1925,
och G. avgick nov. s. å. Han är nu prof,
vid lantbrukshögskolan i Warschau. — G:s
broder S t an i sia w G., prof, i
socialvetenskap i Lemberg (f. 1871), en av högergruppens
ledare, var undervisningsminister nov. 1925
—maj 1926. A. A-t.

Gra’cchus, berömd fornromersk familj av
Semproniska ätten.

1. TiberiusSempronius G.,
framstående fältherre, ståthållare i Spanien och
på Sardinien, konsul 177 och 163, censor
169 f. Kr. Hans maka, den fint bildade Co
r-n e 1 i a, dotter till Scipio Africanus d. ä.,
var ett mönster som maka och moder
(»Grac-chernas moder»).

2. Tiberius Sempronius G. (162—
133 f. Kr.), den föregåendes son, besteg som
sextonårig soldat först Kartagos murar och
var 137 kvestor i kriget vid Numantia. Han
tog till livsuppgift att söka upprätta det
ita-liska bondeståndet, som hotades med
undergång genom krigens ödeläggelser, de
förnämas besittningstagande av statsjorden och
slavimporten. Som folktribun 133 upplivade
G. en äldre, halvt bortglömd lag, att ingen
skulle få inneha mer än 500 iugera (omkr.
125 har) statsjord, men tilläde 250 iugera
för vardera av två söner; återstående
statsjord skulle utdelas i lotter på 30 iugera till
ärftligt arrende åt fattiga medborgare.
Motståndarna till detta ingalunda radikala
förslag förmådde tribunen Octavius att inlägga
sitt veto däremot, varpå Tiberius tillgrep
det revolutionära medlet att låta folket
avsätta tribunen. Förslaget antogs, och en
kommission tillsattes för reduktionsarbetet.
G. föreslog vidare, att nödigt driftkapital för
de nya småbrukarna skulle tagas av konung
Attalos III:s till romarna testamenterade
skatter, samt sökte för att trygga sig och sitt verk
men mot övlig sed tribunatet även för nästa
år. Vid valet uppstodo oroligheter, varvid
G. jämte 300 vänner dödades.
Reduktionsarbetet avstannade efter hand, sedan dock
flera tusen proletärer blivit försörjda.

3. Gaius Sempronius G. (153—121
f. Kr.), den föregåendes broder, blev efter
krigstjänst kvestor på Sardinien 126 och var
folktribun 123. G., en ännu större begåvning
än brodern och särskilt en ypperlig talare,
beslöt att fullfölja verket i större stil och
samtidigt bryta senatens makt. Genom en s. k.
spannmålslag, den första i sitt slag, fingo
huvudstadens borgare rätt att ur statens förråd
erhålla ett visst mått vete till omkr. halva
priset. Åkerlagen kompletterades; man beslöt
att anlägga kolonier i Italien, senare ock på
det förstörda Kartagos område. En annan lag

fråntog senaten domarmakten, en viktig
politisk förmån, som överflyttades på riddarna
(se E q u i t e s och I u d e x).’ Själv var G. den
ledande kraften med nära nog monarkisk
makt. Han valdes till tribun även för 122 och
föreslog då, att de italiska folken, som så
kraftigt bidragit till Roms maktställning,
skulle få romersk medborgarrätt (se Civ
i-t a s). Detta behagade naturligen ej
huvudstadsbefolkningen. Under G:s bortovaro för
att ordna kolonien i Kartago ändrade senaten
taktik och lät för att vinna massan tribunen
Drusus (se d. o.) framlägga ännu liberalare
förslag, bl. a. om anläggande av tolv kolonier.
Så fann G. vid återkomsten stämningen
förändrad; han återvaldes ej till tribun för 121,
och angrepp på flera av hans lagar
förbereddes. Den dag, då folkförsamlingen skulle
besluta om den kartagiska koloniens öde,
uppstodo oroligheter. Senaten gav konsulerna
utomordentlig myndighet, och Aventinus, som
besatts av G:s anhängare, stormades. G. lät
under flykten döda sig av en trogen slav;
ett par hundra av hans anhängare stupade;
senare dödades omkr. 3,000. — Gracchernas
strävanden ledde ej till bestående förbättring
av det i klassegoism bundna romerska
samhället. Betecknande är, att
spannmålsutdel-ningarna blevo bestående, medan åkerlagarna
snart modifierades och de italiska folken först
efter väpnad resning fingo medborgarrätt. Jfr
R. Pöhlmann, »Zur Geschichte der Gracchen»
(i Sitzungs-Berichte der Münchener Akademie
1907). _ H.Sgn.

Grace [gras] (fr. grace), behag; gunst,
ynnestbevis. — Graciös (Gratios),
behaglig, intagande; smidig.

Gra’cerna el. G r a t i e r n a (se Grace),
grek, och rom. myt., behagens gudinnor, se
Chariter.

Gracht [holl. ^ra^t, ty. gra^t] kallas i
Nederländerna och Nordtyskland en farbar kanal,
som leder från större farled till varv,
hamndel o. s. v. Ingår i namn på strandgator vid
kanaler.

Gracia [gra’pia], förstad till Barcelona.

Graciån y Morales [grapia’n i måra’les],
Baltasar, spansk författare, jesuit (1601—
58). G. intog inom prosan en ställning,
snarlik Gongoras inom poesien; hans »Arte de
ingenio» etc. (1642), en systematisk
framställning att skriva »estilo culto», d. v. s.
gon-gorism, var ett slags lagbok för smak på
1600-talet. Vidare märkas »El criticön» (3 bd, 1651
—57; ny uppl. 1913) och »Oräculo manual»
(1647), övers, till ty. av Schopenhauer. G:s
arbeten, utmärkta av djup
människokännedom och skarpsinne, påverkade mycket tidens
franska moralfilosofer. Se Rivadeneira, bd 65.
Monogr. av A. F. G. Bell (1921). (K. A. H.)

Gracil, spenslig, fin.

Graciläria, bot., se Ceylonmossa.

Graciösa [port, uttal grosiå’zø, sp. [-grapi-å’sa].-] {+grapi-
å’sa].+} 1. Ö bland Azorerna (se d. o.). — 2. En
av Kanarieöarna (se d. o.); 27 kvkm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:45:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free