Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gradmätning - Gradnät - Grado - Gradpassering - Gradskiva - Gradstock - Gradualavhandling - Gradualdisputation - Graduale - Gradualpsalm - Gradualsystemet - Graduell - Graduera - Gradus ad Parnassum - Graebner, Peter Paul - Graecia - Graefe, Albrecht von - Graefe, Karl Alfred von - Graefe, Karl Ferdinand von - Graf, Arturo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Gradnät—Graf, A.
908
första kongressen för Internationella
unionen för geodesi och
geofysik, till vilken Sverige anslutits genom den
svenska nationalkommittén för geodesi och
geofysik. Nästa kongress är avsedd att hållas
i Stockholm 1930. K. Rn.
Gradnät, kartogr., det nät av meridianer
och paralleller, som är uppritat på en glob
eller karta. G:s form på en karta beror på
den använda kartprojektionen. K. Rn.
Gra’do [-då], hamnstad i ital. prov. Trieste,
på en lagunö i Adriatiska havet, s. v. om
Isonzos mynning; 5,219 inv. (1921). Havsbad.
Gradpassering, den tjänstgöring i lägre
grader under 4—5 mån. (vid garnisonerat reg:te),
som envar till officersgraden utnämnd eller
efter genomgångna kurser därtill kompetent
måste förrätta, innan han fick tjänstgöra som
officer. På grund av officersaspiranternas
ökade utbildning före inträdet vid krigsskolan
upphörde g. 1883. M. B-dt.
Gradskiva, skiva, vanl. av metall, celluloid
el. papper, använd för utsättande och mätning
av vinklar.
Gradstock, gammalt instrument för mätning
av höjdvinklar, även kallat j a k ob sst
a-v e n, ersattes småningom av spegelsextanten
(se S e x t a n t); på 1800-talet var g. ett
höjd-riktningsinstrument för kanoner.
Graduälavhandling, vetenskaplig avh., som
vid univ. (högskola) utgives och offentligen
försvaras för vinnande av doktorsgrad. G.
är en art av d isputa tion s a vha n
d-1 i n g, som får utgivas och försvaras, utom
för doktorsgrad, av sökande till akademisk
lärarbefattning, av den, som vid universitetet
(högskolan) vill vinna anställning som docent,
samt av sökande till lektorsbefattning vid
allmänt läroverk. G. skall utgivas på svenska,
latin, tyska, engelska eller franska (efter
vederbörligt medgivande även på annat
främmande språk) men (i regel) försvaras på svenska.
På svenska, tyska, engelska eller franska
författad avh. får utgivas och på svenska
försvaras vid Tekniska högskolan för teknisk
doktorsgrad (teknologie doktor). Avh. får
vid Karolinska institutet jämväl utgivas
och försvaras av legitimerad tandläkare. Jfr
Disputation. Fr. Sg.
Graduäldisputation, disputation för
akademisk (doktors-)grad; gradualavhandling.
Graduäle (lat. responsörium graduäle), mus.
1. I katolska kyrkan den på läsningen av
episteln följande responsorialsången, så
kallad, emedan den intonerande prästen i äldre
tider stod på trappan (lat. gra’dus) till
ambo-nen (se Ambon). I luterska kyrkan sjunges
gradualpsalmen efter föreläsandet av
dagens epistel. — 2. Liturgisk sångbok,
innehållande de melodier, som sjungas vid mässan.
Graduälpsalm, se Graduale 1.
Graduälsystemet, se Arvsordning.
GradueTl, stegvis fortskridande.
Graduèra, tilldela akademisk lärdomsgrad,
i allm. doktorsgrad.
Gra’dus ad Parna’ssum, lat. (Steg till
Parnassen), ordbok för latinsk versskrivning av
jesuiten P. Adler (1702; senast utg. 1879).
Graebner [gra’b-], Peter Paul, tysk
botanist (f. 1871). Blev 1904 kustos vid
Berlin-Dahlems nya botaniska trädgård, i vars
anläggande han verksamt tog del, och 1910 prof.
Han är florist och växtgeograf samt har bl. a.
författat »Die Heide Norddeutschlands» (1901;
2:a uppl. 1925) och »Lehrbuch der allgemeinen
Pflanzengeographie» (1910) samt jämte E.
Warming utgivit dennes »Lehrbuch der
öko-logischen Pflanzengeographie» (3:e uppl. 1914
—18). Efter P. Aschersons död är G. ensam
utgivare av det stort anlagda verket »Synopsis
der mitteleuropäischen Flora». C.Lmn. (C.S-g.)
Gräè’cia, lat., Grekland. — G. m a’g n a,
Storgrekland (se d. o.).
Graefe [gra’-], Albrecht von, tysk
ögonläkare (1828—70), son till K. F. v. G., 1857
e. o., 1866 ord. prof, i oftalmologi vid Berlins
univ. G. var en genial nydanare inom sin
vetenskap, och vid hans
klinik studerade
ögonläkare från alla
länder. Han
offentliggjorde i det av honom
grundade Archiv für
Ophthalmologie en
mångfald
vetenskapliga arbeten av
bestående värde,
berörande bl. a.
ögonmusk-lernas fysiologi och
patologi,
bindhinne-sjukdomar, ögats funk-
tionsprövning m. m. Han förbättrade på ett
väsentligt sätt tekniken vid operation för
grå starr. Men framför allt är hans namn
känt och bevarat i medicinens historia genom
upptäckten, att iridektomi förmår hejda
fortskridandet av synnedsättningen vid många
fall av grön starr (se G 1 au k om). Led. av
sv. Vet.-akad. 1870. K. G. P-n.
Graefe [grä’-], Karl Alfred von, tysk
ögonläkare (1830—99), kusin till A. v. G., prof,
i oftalmologi i Halle. Mest känd för att tills,
m. Saemisch ha redigerat l:a uppl. av
»Hand-buch der gesammten Augenheilkunde» (7 bd,
1874—80), ett standardverk, varav 3:e,
utvidgade uppl. är under utgivning. K. G. P-n.
Graefe [gra’-], Karl Ferdinand von, tysk
kirurg och militärläkare (1787—1840). G.
utarbetade värdefulla plastiska
operationsmetoder inom kirurgien och ögonläkekonsten. T. R.
Graf, A r t u r o, italiensk lärd och skald
(1848—1913), av tysk härkomst; sedan 1882
prof, i Turin. Skrev romantiskt pessimistiska
dikter (»Medusa», 1880, »Le rime della selva»,
1906, m. fl.), dramer och prosaverk samt
»Roma nella memoria e nelle immaginazioni
del medio evo» (2 bd, 1882—83),
»Attra-verso il cinquecento» (1888), »Miti» (2 bd,
1892—93) m. fl. viktiga litteraturhistoriska
verk. R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
