Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graf, Karl Heinrich - Graf, Urs - Graff, Anton - Graffito - Graffman, Carl Samuel - Grafik - Grafiker - Grafisk beräkning - Grafisk framställning - Grafisk konst el. Grafik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Graf, K. H.—Grafisk konst
910
Graf, Karl Heinrich, fransk-tysk
bibelkritiker och orientalist (1815—69); lärare
vid Landesschule i Meissen. Se B i b e 1 f o r s
k-n i n g, sp. 193, och Pentateuken.
Graf, Urs, schweizisk guldsmed, grafiker
(omkr. 1485—omkr. 1527). G. var typen för
en kringvandrande gesäll och vildsint
landsknekt. I talrika teckningar, träsnitt,
kopparstick och etsningar skildrade han soldatlivet.
Bekant är en av G. 1513 signerad etsning, den
äldsta kända med årtal. Omkr. 1510 började
G. införa renässansmotiv i sina
bokillustrationer och teckningar till guldsmedsarbeten.
Litt.: E. Major, »U. G.» (1907). E. L-k.
Graff, Anton, målare (1736—1813), f. i
Schweiz, mest verksam i Dresden. Han var
en högt ansedd porträttmålare med skarp
karakteriseringsförmåga och kraftig teknik.
Monogr. av O. Waser (1926).
Graffi’to, se Sgraffito.
Graffman, Carl Samuel, målare (1802
—62), elev av C. J. Fahlcrantz. Målade
romantiska landskap från Sverige, Norge och
Skottland, tecknade även »Skottska vyer»,
som litograferades av Billmark 1831—33. I sina
teckningar (Nationalmuseum) återgav han
naturens struktur med intensiv styrka. G. blev
obotligt sinnessjuk omkr. 1837. G-g N.
Grafik, se Grafisk konst.
Grafiker, utövare av grafisk konst.
Grafisk beräkning, se Grafostati k,
Integration och Nomografi.
Grafisk framställning (av grek. gra’fein,
skriva, teckna), den särskilt inom fysik,
statistik o. s. v. använda metoden att medelst
geometriska storheter, genom (matematiskt)
diagram, eller på geografiska kartor,
genom kartogram, schematiskt åskådliggöra
sifferuppgifter. Diagrammet framträder vanl.
under form av linjediagram, d. v. s.
staplar eller kurvor, inlagda på ett rutnät,
vars höjd- och baslinjer bestämmas av de
skalor, som för att mäta de särskilda slagen av
framställda storheter äro angivna både på
nätets baslinje och på dess första höjdlinje.
Staplarna äro för tydlighetens skull oftast
blott breddade höjdlinjer, men deras bas kan
stundom även utgöra
mått på en andra
dimension. I vidstående
figurer, framställande
vininförseln till Sverige 1922
—26, är baslinjen
indelad för åren och
höjd-linjen för hl. Såväl fig.
A som fig. B visa, att
vininförseln 1922
uppgick till 19,500 hl, 1923
till 24,400 hl, 1924 till
35,200 hl, 1925 till 37,100
hl och 1926 till 43,100 hl.
— Kurvan kan städse
användas och måste
användas i de fall, då mot
varje punkt på baslinjen
föreligga sifferuppgifter, som skola
åskådliggöras. När en stapel skall representera
delar av ett helt, t. ex. vinimportens
fördelning på olika huvudslag av vin,
betecknas dessa delar med olika färger eller med
olika markering. Någon gång händer, att
linjediagrammet ej konstrueras från en
rät-linig bas utan inom en cirkel, då periferien
motsvarar basen och höjdlinjerna ersättas av
de mer el. mindre avhuggna radierna. — Utom
linjediagram nyttjas stundom även s. k. y
t-diagram. De plana figurer, under vilka
diagrammet i dessa fall, särskilt när
framställningen avser att åskådliggöra delens el.
delarnas förhållande till det hela, framträder, äro
kvadraten, triangeln, cirkeln m. fl.
Ytdiagram-met har det företrädet framför stapel- el.
linjediagrammet, att det på mindre utrymme kan
visa förhållandet mellan storheterna, när
skillnaden dem emellan är avsevärd, men är icke så
åskådligt som linjediagrammet. — I mycket
populär framställning nyttjas slutligen
jämväl metoden att avbilda solida figurer, som,
ställda bredvid varandra, genom sin olika
storlek ange olika numeriska värden, t. ex.
förbrukningen av kaffe, socker, vin o. s. v.
genom kaffepannor, sockertoppar, vinbuteljer
el. dyl. — Kartogram i egentlig mening
är en vanlig geografisk karta, varpå genom
olika färger, olika streckning el. dyl. de
statistiska förhållandena inom skilda områden el.
på skilda orter framställas. Kartogrammet,
som sällan har mer än två—tre huvudfärger
och ett fåtal schatteringar (genom
streckning el. dyl.) på dessa senare, uppnår
visserligen ej diagrammets noggrannhet men ger
å andra sidan för sitt ändamål en mer
åskådlig bild. H. G-n.
Grafisk konst el. Grafik (av grek,
gra’-fein, rista, teckna), sammanfattande namn på
olika metoder för att genom avtryck, vanl.
på papper, mångfaldiga en teckning på en
skiva el. platta av trä, metall eller sten. Den
på ett sådant underlag framställda
bilden, som vid tryckandet infärgas, är
utskuren så, att den framträder i relief över
planet, högtryck (se T r ä s n i 11), eller
ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
