Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granit - Granitgnejs - Granitoid struktur - Granitporfyr - Grankulla - Grankullaviken - Grannelagsrätt - Granodiorit - Granofyr - Granqvist, Per Gustaf David - Gran Sasso d’Italia - Gransholm - Granskningsmän i konkurs - Granson - Gransångaren - Grant, Charles, lord Glenelg - Grant, James Augustus - Grant, Ulysses S. (Sidney el. Simpson; Hiram Ulysses)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Granitgnejs—Grant
948
Växjögraniten i Växjötrakten o. a.
delar av Småland, de röda, grovkorniga
Våneviks- och Virbograniterna
(se pl. till art. Bergart) i trakten av
Oskarshamn och den grova, röda el. mörka
Graversforsgraniten n. om
Norrköping. Vidare må nämnas ett par ofta omtalade
dalsländska gnejsgraniter, vilka bruka
upptagas som urgraniter men vilkas verkliga
ålder ännu ej är säkert fastställd, näml, den vanl.
grå Järbograniten och den röda,
ögon-struerade Kroppefjällsgraniten. —
På grund av sin hårdhet och i de flesta fall
stora beständighet har g. vidsträckt
användning som byggnads- och gatsten, till
kaj-och brobyggnader, pelare, monument m. m.
Svensk g. har funnit användning även
utomlands och är en viktig exportartikel (se S t e
n-industri). — Va rbe r g s g r a nit i
trakten av Varberg är en grönaktig,
pyroxenföran-de syenitgnejs (se G n e j s). Om s. k. s v a r t g.
inom stenindustrien se D i a b a s, D i o r i t,
H y p e r i t och Stenindustri. N. Zn.
Granitgnejs, se Gnejs.
Granitoid struktur, se Struktur.
Granitporfyr, fullkristallinisk gångbergart
(se Bergart), som mineralogiskt och
kemiskt överensstämmer med granit. G. för
strökorn huvudsaki. av fältspat och kvarts i
en fin- el. småkornig, mikrogranitisk,
grano-fyrisk el. poikilitisk (se Granofyr och
Struktur) grundmassa. N. Zn.
Grankulla, köping i Nylands län, Finland,
vid järnvägen Helsingfors—Åbo, 15 km från
förstnämnda stad. Självständig kommun
sedan 1920; omkr. 1.500 inv., flertalet
svensktalande. Villasamhälle, till stor del bebott
av personer, hörande till den burgnare
medelklassen. O. Brn.
Grankullaviken, vik på nordspetsen av
Öland; utskeppningshamn för Böda kronopark.
Grannelagsrätt, sammanfattningen av de
rättsregler, som bestämma det inbördes
förhållandet mellan ägare eller innehavare av
angränsande fastigheter. Ägare av en
fastighet är sålunda för sina grannars skull
underkastad vissa begränsningar i sitt förfogande
över fastigheten, framför allt med hänsyn till
det framrinnande vattnet. Fastighetsgrannar
emellan bestå vidare vissa förpliktelser (ss.
till uppsättande av stängsel och till deltagande
i gemensamma företag, ss. dikning,
vatten-avledning och invallning). I tätt bebyggda
orter (städer, köpingar och
municipalsamhäl-len) äro fastighetsägarna särskilt underkastade
en mängd bestämmelser, avseende att trygga
bl. a. närboendes trevnad, säkerhet och hälsa.
I enstaka fall består lösningsrätt till
stadstomt till förmån för n a b o (ägare av
angränsande tomt, jordabalken kap. 7). Jfr
även Servitut och Vattenrätt. C. G. Bj.
Granodiorlt, se Granit.
Granofyr, en sådan granit- el. kvartsporfyr,
vars grundmassa är granofyrisk
(mikro-pegmatitisk), d. v. s. består av fältspat och
kvarts i fin, först under mikroskopet tydligt
skönjbar, skriftgranitisk (se Granit)
sam-manväxning. N.Zn.
Granqvist, Per Gustaf David, fysiker
(1866—1922), fil. dr och docent i fysik i
Lund 1894, laborator i Uppsala 1899 (med
titeln prof, från 1905) och prof, i fysik 1910.
Led. av Vet.-akad. 1905. G. utförde
undersökningar över solarkonstanten och
fenomenen vid den elektriska ljusbågen. Biogr. i
Kosmos 1923. J. T.
Gran Sa’sso d’Ita’lia, berggrupp i Italien, i
Abruzzerna, Apenninernas högsta parti, når
i toppen Monte Corno 2.921 m ö. h.
Gransholm, finpappersbruk nära Gemla i
öja socken, Kronobergs län, v. om Växjö, vid
utbyggt fall av Mörrumsån; tax.-värde 125.000
kr. (1927). Äges av G:s a.-b.,. bildat 1901,
aktiekap. 687,500 kr., årstillverkning 1,500 ton
finpapper. Pappersbruket anlades 1790.
Granskningsmän i konkurs. Enl. gällande
konkurslag 13 maj 1921 skola borgenärerna
i konkurs, om någon av dem yrkar det, välja
g. för att övervaka konkursförvaltningen. De
väljas på första borgenärssammanträdet till
det antal konkursdomaren bestämmer. Valet
är så ordnat, att även en borgenärsminoritet
skall bli företrädd bland g. Jämte g. utses
suppleanter. T. E.
Granson [gräsä’], se Grandson.
Gransångaren, se Lövsångarsläktet.
Gränt, Charles, lord G 1 e n e 1 g (se d. o.).
Grant, James Augustus, brittisk
upptäcktsresande (1827—92); officer. Åtföljde
1860 J. H. Speke (se d. o.) på dennes
upptäcktsfärd till Nilens källor.
Gränt, U 1 y s s e s S. (Sidney el. S i m
p-s o n; hette eg. H i r a m Ulysses men skrev
sig U. S. G. till följd av ett misstag vid hans
inträde i krigsskolan), president i Amerikas
förenta stater (1822—
85). G. deltog i
mexikanska kriget 1845—
48, blev 1853 kapten
och tog 1854 avsked.
Efter inbördeskrigets
utbrott blev han i juli
1861 överste vid
staten Illinois’ frivilliga,
i aug. brigadgeneral,
kämpade i nov. mot
general Polk vid
Bel-mont, intog i febr. 1862
Fort Henry, vid floden
Tennessee, och Fort Donelson, vid
Cumber-land, samt blev därpå divisionsgeneral i
frivilliga armén. 7 april vann han slaget vid Shiloh,
intog 4 juli 1863 efter ett halvt års strider
fästningen Vicksburg, varigenom de
konfede-rerade miste väldet över Mississippi, samt
utnämndes därpå till divisionsgeneral i
unionens armé och överbefälhavare i västern.
Genom segern vid Chattanooga nov. 1863 över
general Bragg möjliggjorde han Shermans
infall i Georgia. G. blev mars 1864
general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
