Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravelotte - Gravendal - ’s-Gravenhage - Gravenstein - Gravera - Gravering - Graversfors - Graves - Graves, Robert - Gravesend - Gravflankering - Gravid - Gravina, Carlos - Gravis - Gravitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Gravendal—Gravitation
964
mades byn, och därmed var slaget avgjort.
.Dock utkämpades på tyskarnas högra flygel,
vid G. och i hålvägen ö. därom, heta strider
till sent på aftonen. Fransmännen återtågade
till Metz, där de inneslötos. Tyskarna
förlorade 20,000 man, fransmännen 13,000. Litt.:
»Der 18. August 1870» (»Studien zur
Kriegs-geschichte und Taktik», 5, 1906); E. von
Schmid, »Die Schlacht bei G.» (i hans
kritiska arbete »Das französische
Generalstabs-werk über den Krieg 1870/71», 7, II, h. 3,
1907). C. O. N.*
Gravendal, gammalt järnbruk i Sävsnäs
socken, Kopparbergs län, station på Sävsnäs
järnväg. Anlädes 1721 och följ, år jämte
Strömsdal, Annefors, Fredriksberg,
Ulriks-berg, Tyfors m. fl. bruk av S. Grave och H.
Olofsson Ström. Mellan dessa delades 1736
bruken i Gravendals- och
Fredriks-bergsverken men återförenades 1894
under G:s a.-b. (grundat 1875), vilket även drev
sågverksrörelse, trämasseindustri o. a.
bruks-hantering samt ägde stora egendomar och
gruvlotter i Kopparbergs och Örebro län;
uppgick 1917 i Hällefors bruks a.-b. G. H-r.
’s-Gravenhage [s^räfonhä’^9], se Haag.
Gravenstein [gräTønJtåin], se G r a a s t e n.
Gravera. 1. Se G r a v 3. — 2. Utföra
gra-vering. — G r a v Ö r, den, som utför gravering.
Gravèring (av fr. graver, rista), konsten att
med sticklar, mejslar o. a. skärande verktyg
ornera föremål av ben, metall, glas el. dyl.
Vid slätgravering, även kallad
ytgrave-ring eller blankstickning, graveras (eller
stickas upp) linjer och punkter i den släta,
»blanka», ytan, t. ex. figur- och
linjeorna-mentiken på antika metallspeglar, monogram
på fickur, namnplåtar; hit hör g. av plåtar
för koppar- och stålstick. Vid s t ä m p e
1-gravering mejslas, borras eller skäres
fältet bort runt figuren, bokstaven,
ornamentet etc., så att bilden kvarstår i höjden mot
en lägre botten, t. ex. bränn- och
datumstämplar; plåtar och stockar för metall- och
träsnitt åstadkommas på samma sätt. Det
tredje slaget av g., r e 1 i e f g r a v e r i n g, är
besläktat med skulpturen; hit höra g. av
smycken och gemmer samt g. av punsar och
stampar för mynt, medaljer och sigill. Vid g.
använder man även borrverktyg,
guilloche-rings-, reducerings- o. a. maskiner. E. L-k.
Graversfors, bruksort i Kvillinge socken,
Östergötlands län, vid G. station på
stats-banelinjen Norrköping—Katrineholm; omkr.
400 inv. Omfattar G. el. S t e n s bruk
(järnbruk; tax.-värde 420,900 kr. 1927), stensliperi
(granit och marmor) och kvarn, vilka lyda
under Boxholm (se d. o.), samt ett Fiskeby
fabriks a.-b. tillhörigt granitbrott, som till
1963 nyttjas av Boxholm. Bruket anlades 1733
på Näkna ägor och flyttades 1749 till Sten.
Där privilegierades 1753 ett manufakturverk
med knipp- och spikhammare. Efter Jacob
Graver (d. 1790), som utförde stora
nyanläggningar, kallas det G. Den vackra graniten
vid G. (se G r a n i t) upptäcktes vid
anläggandet av järnvägen. Se även Finspång.
Graves [grav], ett (vanl. vitt) bordeauxvin.
Graves [gréivz], Robert James,
engelsk läkare (1796—1853), sjukhusläkare i
Dublin. Gav 1835 den första beskrivningen
av Basedowska sjukdomen (se d. o.).
Gravesend [gréivze’nd], hamnstad i eng.
grevsk. Kent, på högra stranden av Thames,
nedanför London, mitt emot Tilbury; 31,137
inv. (1921). G. utgör ändpunkten för Londons
hamn. Stora dockor, skeppsbyggeri;
befästningar, som försvara inloppet till Thames.
Gravflankering, befästnk., beskjutning av
en yttergrav i dess längdriktning i syfte att
tillbakaslå en stormning.
Gravid (lat. gra’vida), havande. —
Graviditet, havandeskap.
Gravi’na, Carlos, hertig av, spansk
amiral (1756—1806), föregiven naturlig son till
Karl III. Utmärkte sig bl. a. vid Toulon 1793,
deltog 1805 i spansk-franska sjökriget mot
engelsmännen och förde i slaget vid Trafalgar
(21 okt. s. å.) befälet över spanska flottans 15
skepp; han dog av där erhållna sår. G.
införde nyttiga reformer i spanska flottan.
Gra’vis, se Grav.
Gravitation (av lat. gra’vis, tung), den
allmänna egenskapen hos materien, till följd av
vilken varje materiell partikel i universum
attraherar varje annan med en kraft, som är
direkt proportionell mot produkten av de båda
partiklarnas massor och omvänt proportionell
mot kvadraten på deras ömsesidiga avstånd.
Denna lag, gravitationslagen, blev
funnen och formulerad av Isaac New ton
och offentliggjordes f. ggn i hans »Philosophiæ
naturalis principia mathematica» (1687; i sv.
övers, av C. V. L. Charlier, I, 1927), vilket
verk kan sägas bilda grundvalen för den
celesta mekaniken. De av J. K e p 1 e r
tidigare funna och formulerade lagarna (se
Keplers lagar) för planeternas rörelser
vunno till följd av Newtons upptäckt ett
allmännare beaktande, i det att de kunde
betraktas som yttringar av eller följdsatser till
en och samma lag, gravitationslagen, enl.
vilken tyngdkraften verkar. Keplers första lag,
enl. vilken planeterna röra sig i elliptiska
banor, i vilkas ena brännpunkt solen befinner
sig, utvidgades väsentligt av Newton, som
visade, att även andra banformer voro
möjliga, näml, långsträckta ellipser, parabler och
hyperbler, m. a. o. att en kropp, som rör sig,
endast utsatt för solens dragningskraft, till
följd av solens attraktion måste beskriva en
konisk sektion. Genom gravitationslagen och
dess följdsatser ha icke blott planeternas och
kometernas rörelser i vårt solsystem kunnat
förklaras utan även andra naturföreteelser fått
sin förklaring, t. ex. precession (se d. o.) och
nutation (se d. o.) eller solens och månens
inverkan på jordaxelns riktning i rymden samt
störningarna eller de smärre förändringar i de
olika planeternas banrörelser, vilka förorsakas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
