Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Green, Mary Anne Everett, f. Wood - Green, Thomas Hill - Greenaway, Kate - Greenbacks - Green bay - Greene, sir Conyngham - Greene, Francis Vinton - Greene, Nathanael - Greene, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Green, Th. H.—Greene
982
dars of State papers» o. a. engelska
statsarki-vets aktpublikationsserier. V. S-g.
Green [grin], Thomas Hill, engelsk
filosof (1836—82), sedan 1878 prof, i moralfilosofi
i Oxford. Han vände sig emot den
traditionella engelska empirismen och kritiserade
skarpsinnigt Hume (i inledning till Humes
»Treatise on human nature», 1874) samt H.
Spencer och J. S. Mill (den sistnämnde bl. a.
i »Lectures on logic»). Själv var G. påverkad
av Kant och de tyska
transcendentalfiloso-ferna. I den analys av begreppet faktum,
som ligger till grund för G:s egen ståndpunkt,
påminner hans teori i hög grad om Hegels
lära om alltings motsägelsefullhet. Varje
faktum -— det största som det minsta, det rena
»något» lika väl som världen — är inom sig
motsägande och hänvisar på det absoluta
självmedvetandet, som förenar allt till enhet.
Dessa G:s undersökningar ha haft stor
betydelse för F. H. Bradleys skarpsinniga kritik
av de begrepp, som konstituera den vanliga
världsbilden. — G:s »Works» utgåvos i 3 bd
1885—88. Litt.: W. H. Fairbrother, »The
phi-losophy of Th. H. G.» (1896); H. Sidgwick, »The
metaphysics of Th. H. G.» (i »Lectures on the
philosophy of Kant», 1905), samt ett flertal
art. av olika förf, i tidskriften Mind,
däribland en av A. J. Balfour (1884). C. H-m.
Greenaway [grVnocoéi], Kate, engelsk
tecknare (1846—1901). Vann stort rykte för sina
lätt färglagda konturteckningar ur barnens
och sagornas värld. Hon illustrerade bl. a.
arbeten av Knox och R. Browning. G-g N.
Greenbacks [grVnbäks], eng. (av green, grön,
och back, rygg), av nordamerikanska
regeringen från 1862 under inbördeskriget
utfärdade sedlar, vilka ha sitt namn efter
baksidans gröna färg. Deras kurs sjönk under
kriget ända till omkr. 35 % av nominalvärdet
(juli 1864). Från 1 jan. 1879 blevo de omsider
inlösliga till fulla värdet. — Monogr. av W. C.
Mitchell (1903). Å. W:son M.*
Green bay [grin béi], stad i Wisconsin,
U. S. A., vid Fox rivers utlopp i Green bay
av Michigansjön; 31,017 inv. (1920). Kvarnar
och pappersbruk; trä varuhandel.
Greene [grin], sir C o n y n g h a m, brittisk
diplomat (f. 1854). Utnämndes 1896 till
brittisk agent i Pretoria och var som sådan
brittiskt regeringsombud hos Transvaals regering
de kritiska åren närmast före boerkrigets
utbrott, okt. 1899. G. adlades 1900, var envoyé i
Schweiz 1901—05, i Bukarest 1905—10 och i
Köpenhamn 1910—12 samt ambassadör i
Tokyo 1912—19. V. S-g.
Greene [grin], Francis Vinton,
amerikansk militär och författare (1850—1921),
av samma släkt som N. G. Blev 1870 officer,
var 1877—79 amerikansk militärattaché i
Petersburg och bevistade som sådan bl. a.
striderna i Sipkapasset och vid Plevna under
rysk-turkiska kriget 1877—78. Han deltog
1898 i spansk-amerikanska kriget som
brigad-general på Filippinerna, utmärkte sig vid
Manilas erövring och befordrades till
generalmajor. Han var 1903—04 polismästare i New
York och därefter ledare för ett bolag för
utnyttjande av Niagaras vattenkraft. G. skrev
bl. a. »The russian army and its campaigns
in Turkery» (2 bd, 1879) och »Life of N. G.»
(1893). V.S-g.
Greene [grin], Nathanael, amerikansk
general (1742—86). G., som var kväkare,
började sin bana som sin fars medhjälpare vid
jordbruket och i hans smedja. Invaldes 1770 i
lagstiftande
församlingen i Rhode island.
Då han 1774 inträdde
i hären, uteslöts han
ur kväkarnas
samfund. 1775 blev han
brigadgeneral, 1776
generalmajor, var
befälhavare för vänstra
flygeln vid Trenton (26
dec. 1776) och räddade
genom sitt raska
ingripande med
reserven vid Brandywine
(11 sept. 1777) amerikanska hären från att
upprivas. 1778 blev G. generalkvartermästare
och fick 1780 befälet över armén i södern.
Sedan han reorganiserat sina demoraliserade,
illa utrustade och fienden till antalet vida
underlägsna trupper, ledde han operationerna
på ett så mästerligt sätt, att fienden, trots
smärre framgångar i mars och april 1781,
måste retirera. Efter den oavgjorda striden
vid Eutaw springs (8 sept. s. å.) måste
engelsmännen snart nog utrymma Georgia samt
Nord- och Syd-Carolina. G. bibehöll sitt befäl
till krigets slut. Han flyttade 1785 till
plan-tageegendomen Mulberry grove, som han fått
i gåva av staten Georgia. Rik på utvägar
och icke lätt nedslagen av motgångar, vann
han genom sin manöverskicklighet stadgat
rykte som amerikanernas, näst Washington,
främste fältherre under frihetskriget. — Hans
sonson historieprofessorn vid Cornell
univer-sity George Washington G. (1811—83)
skrev bl. a. »Life of general N. G.» (3 bd, 1867
—71; ny uppl. 1890). Jfr även F. V. Greene,
»Life of N. G.» (1893). V. S-g.
Greene [grin], Robert, engelsk skald
(omkr. 1560—92). Han tyckes ha företagit
vidsträckta resor, gifte sig men övergav hustru
och barn samt levde i London dåtidens vilda
litterära bohemliv, sjönk allt djupare och dog
i fattigdom. — G. var rikt begåvad men
hållningslös. Han skrev lyrik, dramer och
noveller. Bekant är självbekännelseverket »The
repentance of R. G.» (1592). Samtiden
skattade högt G:s prosaberättelser i euphuistisk
stil (»Pandosto», 1588, och »Menaphon», 1589).
Däri inströdda dikter visa G. som en lyriker
av hög rang. Liksom Marlowe frigjorde
tragedien ur dess medeltidslänkar, utbildade G.
lustspelet. Utmärkande för G:s dramer äro
deras friska skildringar av engelskt lantliv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
