Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greene, Robert - Green harbour - Greenly island - Green mountains - Greenock - Greenockit - Greenough, Horatio - Green river - Greenwich - Greenwood, Frederick - Greenwood, sir Hamar - Greenwood, Thomas - Greffier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Green harbour—Greffier
984
Greenwichs observatorium.
ofta med sagostämning, och deras älskliga
kvinnogestalter. Vanl. äro de skrivna på
blankvers, vars bruk Marlowe just då gjorde
allmänt i dramat. Mest bekant är »Friar
Bacon and friar Bungay» (1594; uppl. av
Ward 1878). G:s dramer äro ofta utgivna (av
Grosart i 15 bd 1881—86, av Churton Collins
i 2 bd 1905). Jfr J. C. Jordan, »R. G.» (1915).
Green harbour [grI’nhä’ba],seSpetsbergen.
Greenly island [grFnli äi’lønd],
kanadensisk ö vid Labradors kust, innanför
Belle-isle-sundet, under 51° 20’ n. br. och 57° 8’ v. Igd fr.
Gr.; omkr. 2 kvkm. Fyr. Jfr K o e h 1, H.
Green mountains [gri’n måu’ntinz], se
Ap-p al acher n a, sp. 1176, och V e r m o n t.
Greenock [grFnok], hamnstad i skotska
grevsk. Renfrew, på Clydevikens s. strand, 32
km v. n. v. om Glasgow; 81,700 inv. (1926).
Hamnen, från 1710, har flera gånger
utvidgats. Skeppsbyggeri, maskin-, segelduks- och
papperstillverkning; sockerindustri.
Greenockit [gri’nekit], gult,
diamantglän-sande mineral av svavelkadmium, CdS.
Hexa-gonal, hemimorf (se Kristallsyste m).
Greenough [gri’nåu], H o r a t i o,
amerikansk skulptör (1805—52). Var född i Boston
och studerade i Rom för Thorvaldsen och
Te-nerani. Bland hans verk må nämnas en
kolossalstaty av G. Washington och en grupp, »The
rescue» (strid mellan en nybyggarfamilj och
en indian), båda i Washington. G-g N.
Green river [gri’n ri’vo], en källflod till
Colorado (se d. o.), i U. S. A. Upprinner i
Wyoming; flyter genom en väldig kanjon
vid genombrottet av Uintah mountains. 1,200
km lång.
Greenwich [grFnid^], förvaltningsområde
(metropolitan borotigh) i London, på s.
Thames-stranden, ung. 7 km nedanför London bridge;
103,300 inv. (1926). Till n. stranden leda två
tunnlar under floden, byggda 1897 och 1902, den
nyare endast för fotgängare. Vid floden reser
sig en rad imposanta byggnader, G. hospital
och Royal naval war college. På samma plats
stod förr ett kungligt palats; de nuv.
byggnaderna voro färdiga 1705; de äro uppförda
efter ritningar av Inigo Jones och Chr. Wren.
Till 1869 var G. hospital hem för ålderstigna
sjömän och är sedan 1873 sjökrigsskola och
museum. Bakom G. hospital ligger Royal naval
school, en skola för söner till flottans
underofficerare och manskap, stiftad 1712. S. om
G. hospital ligger G. park. Mitt i parken
reser sig på en kulle G:s kungl. observatorium
(byggt 1675). Däröver dragés vanl.
nollmeri-dianen (se Längd). G:s industri omfattar
kemiska fabriker, järngjuterier m. m.
Greenwood [grVncood], Frederick,
engelsk publicist (1830—1909). Utgav 1865—80
Pall Mall Gazette, som då var
moderatkonservativ, därefter några år S:t James’s
Gazette och skrev flitigt i tidskrifter. G.
spelade 1875 en viktig politisk roll vid det
engelska förvärvet av kedivens aktier i
Suez-kanalen.
Greenwood [gri’ncood], sir H a m a r,
brittisk politiker (f. 1870). Är född i Ontario, var
först kanadensisk milisofficer, sedan anställd
i Ontarios jordbruksministerium och därpå
1906—22 (liberal) led. av engelska underhuset.
G. deltog 1914—16 som bataljonschef i
världskriget, blev 1915 baronet och tillhörde Lloyd
Georges närmaste anhängarkrets. Han
innehade 1919—20 ett par lägre ministerposter
och var 1920—22 minister för Irland. Som
sådan var han närmast ansvarig för de
irländska polistrupperna (»black-and-tans») och
ådrog sig befogat klander för sin
efterlåten-het mot deras grymma framfart. V. S-g.
Greenwood [gri’n<yod], Thomas, engelsk
folkbildningsfrämjare (1851—1908). Verkade
genom föredrag, tidningsartiklar och
broschyrer oavlåtligt för upprättandet av nya
folkbibliotek. Särskilt har hans arbete
»Public libraries, their organization, use and
management» (1886; 5:e, betydligt tillökade uppl.
1894) haft stort inflytande på
folkbiblioteks-rörelsens utveckling. F. Hj-t.
Greffier [-fie’], fordom titel för provinsen
Hollands förste statssekreterare. I Frankrike
är g. en chef chef för en domstols kansli; hans
biträden kallas commis-greffiers. G. är även
titel för generalsekreteraren vid Fasta
mellan-folkliga domstolen i Haag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
