Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grégr, Julius - Greif, Martin (Friedrich Hermann Frey) - Greifenhagen - Greiff, Johan Ludvig Bogislaus von - Greiffenhagen, Otto - Greifswald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Greif—Greifswald
994
än i dag tjeckernas förnämsta tidning, som
organ. C. T-t.
Greif [graif], Martin (eg. Friedrich
H e r m a n n F r e y), tysk skald (1839-—1911);
tillhörde Münchenskaldeskolans epigoner. G:s
många dramer äro betydelselösa; av hans
dikter (första saml. 1868, andra 1902) äro några
fin, äkta lyrik. Sami, verk i 4 bd 1899.
Monogr. av Kosch (1909). R-n B.
Greifenhagen [grai’f-], stad i preuss. prov.
Pommern, vid Reglitz, en av Oders
mynnings-armar, 20 km s. om Stettin; 8,186 inv. (1925).
— G., som då var befäst, intogs under
trettioåriga kriget 1630 av de kejserlige men
stormades juldagen s. å. av svenskarna och kom
1648 till Sverige. 1675 togs G. av kurfursten
av Brandenburg men återlämnades 1679.
Avträddes till Brandenburg-Preussen 1720.
Greiff, Johan Ludvig Bogislaus
von, militär (1757—1828). Blev ryttmästare
i Livreg:tet till häst 1789, hovjägmästare 1803
och fick avsked ur krigstjänst 1808. Då Gustav
IV Adolf vid
revolutionen 13 mars 1809
sökte undkomma ur
slottet, tillfångatogs
han på borggården av
G. Till belöning fick
denne 1810 årlig
pension. G. var 1813—20
överjägmästare i
Uppsala län, fick titel av
överste 1814 och av
förste hovjägmästare
1826. Han utgav flera
arbeten om jakt. G:s
berättelse om hans andel i 1809 års
revolution är tr. bl. a. i S. Clason och C. af
Peter-sens, »För hundra år sen», 1 (1909).
Greiffenhagen [gråi’f-], Otto, Estlandstysk
arkivman (f. 1871), från 1900 arkivarie vid
stadsarkivet i Reval. Bland G:s skrifter må
nämnas »Skandinavische Beziehungen zu
Reval und Estland im 13. und 14. Jahrhundert»
(i »Zur Feier des 700-jährigen Jubileums der
Stadt Reval 1219—1919», 1919) samt en ny,
tillökad uppl. av G. Hansens katalog över
Revals stadsarkiv (1924—25). E.N-nn.*
Greifswald [gräiTsvalt], stad i preuss. prov.
Pommern, reg.-omr. Stralsund, på en fruktbar
slätt vid den dit segelbara Ryck, 4 km ovan dess
mynning i Dänische Wiek, en inbuktning från
Greifswalder Bodden av Östersjön; 26,844 inv.
(1925). Tillverkning av jordbruksmaskiner och
slamkrita; järnvägsverkstäder. — Den inre
staden omges åt landsidan av gamla
stadsval-lar, numera promenader; längs Ryck
hamnanläggningar. Åt alla håll sträcka sig förstäder.
Vid torget i inre staden ligga rådhuset (efter
1713 ombyggt i renässans), två medeltida
gavelhus i sengotik och nya posthuset i stil
med dessa. Härifrån leder Langestrasse, den
livligaste affärsgatan, västerut till
vallpromenaden och kurbadhuset. Parallellt med
denna går Domstrasse, vid vilken Jakobi- och
Marienkirche i Greifswald.
Nikolaikirche (1300- och 1400-talet; stadens
äldsta kyrka är Marienkirche) och de äldsta
universitetsbyggnaderna ligga. E. L-r.
Universitetet (stiftat 1456) har 4
fakulteter (131 lärare och 1,116 stud, sommaren
1926), ett bibliotek på inemot 300.000 bd (rikt
bl. a. på flygskrifter från trettioåriga krigets
tid) samt botanisk trädgård. Vid univ.
inrättades 1918 Nordisches Institut och
Institut für Finnlandkund e, vid
vilka föreläsningar och övningar (i språk,
litteratur, rättsvetenskap, geografi m. m.) äga
rum, avsedda att i Tyskland öka kännedomen
om Skandinaviens och Finlands kultur samt
förmedla förbindelserna mellan tysk och
nordisk vetenskap, bl. a. genom studieresor till
norden och föredrag i G. av inbjudna
framstående nordiska personligheter. Nordisches
Institut har utvecklats kraftigt under
ledning av prof. P. Merker och äger nu ett
betydande bibliotek, som fått mottaga rika
gåvor från Sverige. En svensk lektor meddelar
undervisning i svenska. Av institutet utges
två skriftserier, Mitteilungen aus dem
Nor-dischen Institut och Nordische Studien; den
förra innehåller årsberättelser och smärre
uppsatser, den senare större monografier (t.
o. m. 1927 ha 7 utkommit). S. B.L.
G. (urspr. Grippeswalde) anlades 1241, blev
stad 1250 samt slöt sig snart därefter till
hansan. Under trettioåriga kriget togs staden
Universitetshuset i Greifswald.
VIII. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
