Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greifswald - Greigh, Samuil Karlovitj - Greiner, Otto - Greisen, Greis - Greiz - Grekiska arkipelagen - Grekiska elden - Grekiska kyrkan - Grekiska litteraturen - 1. Den arkaiska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Greigh—Grekiska litteraturen
996
15 juni 1631 av svenskarna och kom 1648 till
Sverige. 1659 avslogs brandenburgarnas
anfall mot staden. 1678—79 innehades G. av
brandenburgarna. 1711 uppgavs staden till
konung August men återlämnades i freden
1720; den innehades 1807 några månader av
fransmännen och avträddes 1815 till
Preussen. G. var under svenska tiden säte för en
hovrätt, och till G. förlädes 1803 det forna
Wismarska tribunalet (sedan 1810 kallat
över-appellationsrätten). — Litt.: Frida Reiche,
»G. Eine Stadtmonographie auf geographischer
Grundlage» (1925); K. Beykuffer, »Führer
durch G. und Umgegend» (1926). L. W:son M.*
Greigh [gräg]. Samuil Karlovitj,
rysk amiral (1736—88). Utbildades i eng.
flottan, blev 1764 kapten i den ryska, deltog
1769—70 under Orlovs befäl i ryska flottans
första Medelhavsexpedition samt hade
huvudförtjänsten om segern över turkiska flottan i
Tschesehmeviken 1770. varefter G. utnämndes
till konteramiral. 1773 var han eskaderchef
i Medelhavet; amiral och överkommendant i
Kronstadt vid krigsutbrottet med Sverige
1788. G. förde befälet över ryska flottan i
slaget vid Högland (17 juli 1788) mot sv.
flottan under hertig Karl. Av därunder
erhållna sår jämte ansträngningar avled G.
ombord på sitt flaggskepp »Rostislav». G.
efterlämnade en journal över ryska
sjöoperationerna 1788. Jfr A. Munthe, »Svenska
sjöhjältar», 1: 1 (1914). (ö-g.)
Greiner [gråFnor], Otto, tysk konstnär
(1869—1916). Började som litograf, verkade i
hemlandet och i Rom, var livligt påverkad av
Max Klinger, även i stora målningar som
»Odysseus och sirenerna» (i Leipzig). G.
utförde pennteckningar av största finhet och
skärpa, kopparstick, raderingar och utsökta
litografier. Dresdens och Leipzigs museer äga
stora samlingar av hans verk. Monogr. av
J. Vogel (1925). G-g N.
GréFsen, Gre^s, en genom pneumatolytisk
(se d. o.) omvandling av granit m. m. bildad
bergart, som ofta innehåller fluor- och
bor-haltiga mineral samt tennmalm och huvudsaki.
består av kvarts och ljus glimmer (muskovit,
litionit m. m.). N. Zn.
Greiz [gråTts], stad i ty. fristaten
Thü-ringen, vid Weisse Elster; 37,103 inv. (1925).
På högra flodstranden ligger Altstadt kring
Schlossberg, krönt av ett gammalt slott
(1500-talet), nära floden det nya slottet; på vänstra
stranden nya staden. Betydande
textilindustri. — G. var till 1918 residens för äldre
linjen av huset Reuss.
Grekiska arkipelagen, se Egeiska havet.
Grekiska elden, en blandning av brännbara
ämnen, vilken lär ha uppfunnits på 600-talet
e. Kr. och under medeltiden användes som
försvars- och angreppsmedel vid sjöstrider.
Den förmodas ha bestått av asfalt, bergolja,
salpeter och svavel. Till sin natur synes den
ha varit en brinnande kastpjäs, som icke
släcktes i vatten. G. H-r.
Grekiska kyrkan, den ortodoxa kyrkan i
Grekland (se Grekland, kyrkliga
förhållanden).
Grekiska litteraturen. De stora avsnitten i
den grekiska litteraturens historia bestämmas
av de djupt ingripande historiska händelserna,
perserkrigen, den grekiska erövringen av
ori-enten och de grekiska staternas uppgående i
det romerska väldet. Under den första av
dessa perioder (den arkaiskd) framträda de
olika grekiska stammarna i olika grenar av
litteraturen. Under den andra (den klassiska)
dominerar Aten, och under den tredje (den
hellenistiska) uppstodo medelpunkter för grekisk
litteratur även i de av greker behärskade
orientaliska staterna (perioden kallas ofta efter
den viktigaste av dessa, Alexandria i
Egypten, den alexandrinska). I början av den fjärde
(den hellenistisk-romerska, ofta inräknad
under den hellenistiska) överflyttade den
grekiska litteraturen i ganska stor utsträckning
till Rom men återvände snart till Grekland
och östern i samband med återuppvaknande av
grekernas självkänsla, utan att därvid någon
särskild stad fick förhärskande ställning.
1. Den arkaiska tiden. I spetsen för den
grekiska litteraturen stå de båda homeriska
dikterna, »Iliaden» och »Odysséen» (se H
o-m e r o s), vilka i allm. anses vara avfattade på
700-, resp. 600-talet, men vila på en långvarig,
av yrkessångare representerad episk tradition,
som går upp i den mykenska tiden (senare
hälften av andra årtusendet f. Kr.). De
föreliggande dikterna ha utbildats i de joniska
kolonierna på Mindre Asiens västkust. Det
utmärkande för dessa dikter är
förmänskli-gandet av gudar och hjältar; den senare
episka diktningen, s. k. kykliska epos,
vilka samtliga gått förlorade, lägger däremot
an på att samla och avrunda det mytiska
stoffet, ett bemödande, som i Hesiodos’
»Theo-goni» lett till en systematisering av de
mytologiska genealogierna. Dessutom
föreligga s. k. homeriska hymner, med
vilka sångarna inledde sitt föredrag av de
homeriska dikterna. De homeriska dikterna
fingo grundläggande betydelse för
utbildningen ej blott av mytologien utan även av
litteraturen; deras språk var den enda
gemensamma språkformen, som satte sin prägel
även på andra äldre litteraturarter. Så länge
skrivkonsten var föga övad, var
versformen (hexametern) naturlig för all litteratur,
därför att vers lättare bevaras i minnet än
prosa. Lärodikten hade från början praktiskt,
icke litterärt, syfte; dess äldste representant,
Hesiodos, ger råd för jordbruk och
sjöfart samt uppträder som arbetets och
rättvisans profet. Det har funnits astronomiska,
nautiska lärodikter o. s. v., och även vissa
filosofer (Xenofanes, Epicharmos) ha använt
versen. Versen användes även i det
offentligas tjänst för politisk propaganda (Solon,
Theognis) samt för maningar till
tapperhet och fosterlandskärlek (K a 11 i n o s, Tyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
