Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekiska språket - Grekiska viner - Grekisk-baktriska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Grekiska viner—Grekisk-baktriska riket
1006
efter Konstantinopels intagande (1453). Av
de italienska, franska, tyska och holländska
humanisterna (se Humanism) omfattades
nu detta studium med livligaste intresse och
har sedan alltjämt med iver och framgång
bedrivits inom alla kulturländer. Av den
stora mängd arbeten i grekisk
språkvetenskap, som under århundradenas lopp sett
dagen, kunna endast några av de för vår tid
mest betydelsefulla här omnämnas.
Grammatik: R. Kiihner, »Ausführliche Sprachlehre der
griechischen Sprache» (3:e uppl. i 4 bd, bearb.
av Blass och Gerth, 1890—1904); K. W.
Krü-ger, »Griechische Sprachlehre» (6:e uppl. 1892
—94). På sv. ha arbeten i grekisk grammatik,
huvudsaki. för skolundervisningens behov, i
senare tider utgivits av Löfstedt, af Sillén,
Petersson, Cavallin m. fl. — Det komparativt
historiska språkstudiet tillgodose K.
Brug-mann, »Griechische Grammatik» (3:e uppl., av
Thumb, 1913; i Müllers »Handbuch der
klas-sischen Alterthumswissenschaft»), och H. Hirt,
»Historische griechische Laut- und
Formen-lehre» (2:a uppl. 1912). Bästa korta översikt
utan tyngande detaljer: A. Meillet, »Apergu
d’une histoire de la langue grecque» (1913);
P. Kretschmer, »Einleitung in die Geschichte
der griechischen Sprache» (1896). —
Lexiko-grafi: Grundläggande är Stephanus,
»Thesaurus græcæ linguæ» (1572; flera nya uppl., den
senaste i ny bearb. av Dindorf m. fl. 1831—65,
9 foliobd); F. Passow, »Handwörterbuch der
griechischen Sprache» (1819—24; bearb. av
Rost, Palm m. fl. 1841—57; ny bearb. av W.
Crönert 1912 ff.; sv. övers, av G. W.
Gumæ-lius 1841); Jacobitz och Seiler,
»Handwörterbuch der griechischen Sprache» (3:e uppl. 1880;
i sv. bearb. av H. M. Melin 1845—53); Pape,
»Handwörterbuch der griechischen Sprache»
(3:e uppl. 1880); Liddell och Scott, »A
greek-english lexicon» (8:e uppl. 1901; 9:e uppl.
under utgivning); C. W. Linder och C. A.
Wal-berg, »Svenskt grekiskt lexikon» (1862); H.
Menge, »Griechisch-deutsches
Schulwörter-buch» (1903); W. Prellwitz, »Etymologisches
Wörterbuch der griechischen Sprache» (2:a
uppl. 1905); E. Boisacq, »Dictionnaire
étymo-logique de la langue grecque» (1916). —
Dialektkunskap: H. Collitz, »Sammlung der
griechischen Dialektinschriften» (1884 ff.); O.
Hoffmann, »Die griechischen Dialekte» (1891
—98); A. Thumb, »Handbuch der griechischen
Dialekte» (1909); C. I. Buck, »Introduction
to the study of the greek dialects» (1910); F.
Bachtel, »Die griechischen Dialekte» (3 dir,
1921—23).
Den grekiska bokstavsskriften, vars
två första bokstäver, alfa och beta, givit
bok-stavsraden dess namn, alfabet (se d. o.),
är av feniciskt ursprung, varom redan
bokstävernas namn och äldsta former tydligt
bära vittne. Grekerna anpassade alfabetet
för sitt språks ljudbestånd, varvid den
viktigaste förändringen var uppkomsten av
vokaltecken, vilka saknas i de semitiska
alfa
beten. Småningom utvidgades alfabetet
genom skapandet av nya tecken, medan
obehövliga bortföllo (jfr skrifttavlan till art. A 1 f
a-b e t). Det först tillkomna tecknet, som
finnes i alla alfabet, är Y. De grekiska alfabeten
visa stora olikheter, då nästan varje stad i
äldre tider hade sina egenheter, men delas i
två stora grupper, en östlig, till vilken det
vanliga grekiska, s. k. joniska, alfabetet hör,
och en västlig. I det förra övergick
å-tecknet H att beteckna é, varpå även ett tecken
för a, Q, tillädes; E (samech) upptogs för x;
av de nytillkomna tecknen beteckna ph,
X ch, T ps. I den östliga gruppen
kvarstod H = h; följaktligen uppstod intet tecken
för å. X betecknar x, V ph; tecken för ps
saknas. I vissa alfabet bevarades F (v) och 9 (q}.
Det framgår, att det latinska alfabetet är
övertaget från den v. gruppen. I början skrevo
grekerna liksom semiterna från höger till
vänster, sedermera varannan rad från vänster,
varannan från höger, men övergingo tidigt att
uteslutande skriva från vänster.
Det gammalgrekiska uttalet, som under
medeltiden utträngts av det yngre, s. k.
itacisti-ska (j?, v, ei, oi, vt — i, ai = e), återinfördes i v.
Europa av Erasmus (»Dialogus de recta græci
latinique sermonis pronuntiatione», 1528),
vilket ledde till en polemik med Reuchlin.
Litt.: J. Kirchhoff, »Studien zur Geschichte
des griechischen Alphabets» (4:e uppl. 1887),
och P. Berger, »Histoire de 1’écriture dans
1’antiquité» (1891); M. P:n Nilsson, »Die
Über-nahme und Entwicklung des Alphabets durch
die Griechen» (Danske videnskabernes
sel-skab, »Historisk-filologiske meddelelser», I, 6,
1918). M.PnN-n.
Grekiska viner, vita och röda viner från
bl. a. Lemnos, Lesbos, Naxos, Chios, Samos
och Kreta. Vinberedningskonsten stod under
antiken mycket högt i Grekland. De dåtida
vinodlarna indunstade den jästa druvsaften
till tjockflytande konsistens och försatte den
med smaktillsatser av kryddor m. m. Vinerna
druckos därför i allm. utspädda med vatten.
De nutida grekiska vinerna förekomma både
som tjocka, söta dessertviner (av på stjälken
halvtorkade russin) och som tunna viner av
fransk och spansk typ. G. H-r.
Grekisk-baktriska riket, det rike, som
grundades omkr. 250 f. Kr. av Diodotus, satrap
av Baktrien (se d. o.), vilken lösslet denna
provins från seleukidernas övervälde, ung.
samtidigt som v. därom det partiska riket
grundlädes. Diodotus’ son störtades av en
viss Euthydemus, som grundade en ny
dynasti. Dennes son Demetrios (omkr. 190—165
f. Kr.) erövrade Afganistan och Induslandet
— han kallas därför »konung av Indien» —
men berövades under tiden sitt arvland,
Baktrien, av en viss Eukratides (omkr. 175 f. Kr.),
vilken omkr. 155 f. Kr. mördades. Ej långt
därefter upplöstes riket genom infall från n.
av centralasiatiska folk, vilka av antika
författare sammanfattande kallas »skyter» (120-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
