Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekov, Dimitr Panajotov - Grell - Grelling, Richard - Gren (Green), Ivar - Gren, Jonas - Gren (Green), Magnus (riksråd, d. 1473 - Gren (Green), Magnus (riksråd, d. 1520) - Grenaa - Grenada - Grenadilleträ - Grenadin - Grenadinerna - Grenadjär (Granadör)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Grekov—Grenadjär
1040
Gre’kov, DimitrPanajotov, bulgarisk
politiker (1847—1901). Tillhörde den grupp
av konservativa politiker, som under furst
Alexanders första regeringstid utövade största
inflytandet på ärendenas ledning, samt var
1879—80 och 1882—83 justitieminister. Under
den kritiska tiden efter furst Alexanders
störtande var G. medlem av den
tremannadeputa-tion, som vid årsskiftet 1886—87 sändes på
rundresa till de europeiska makterna. Han
var utrikesminister i Stambolovs ministär
1890—94, stod sedan i opposition mot sin
forne meningsfrände Stoilov och var jan.-okt.
1899 premiärminister. H. B-n.
Grell (G r ä 11), gäll; skarp, bjärt.
GreTling, Richard, tysk politisk
skriftställare (f. 1853), jur. dr. Var på 1890-talet
syndikus i Tyska skriftställarföreningen,
sedermera bosatt i utlandet. Under världskriget
utgav han i Genève anonymt den beryktade,
rätt ytliga anklagelseskriften »J’accuse» (1915;
sv. övers, s. å.), vari han lade hela skulden för
krigets utbrott på Tysklands och
Österrike-Ungerns regeringar. Boken anlitades flitigt i
de allierades propaganda och följdes av »Das
Verbrechen» (3 bd, 1916; med samma syfte).
Efter tyska revolutionen 1918 bortlade G.
anonymiteten; hans anbud att medverka vid
den parlamentariska undersökningen i
skuldfrågan avböjdes. »J’accuse» framkallade en
mängd motskrifter, däribland »Anti-j’accuse»
(1916; sv. övers, s. å.) av G:s son K.
Grel-ling. V. S-g.
Gren (G r e e n), Ivar, riksråd (dödsår
okänt), son till d. ä. M. G. Deltog 1464 i Kettil
Karlssons resning och Karl Knutssons
åter-inkallande men uppträdde före årets slut
fientligt mot konung Karl. Då Karl för tredje
gången kom till makten, hyllade G. honom
åter men flydde 1468 från Axevalla slott, som
han innehaft sedan 1465, till Danmark. Han
blev 1470 befälhavare på Älvsborg, som dock
erövrades av Sten Stures folk 1471, medan
G. själv deltog i Kristians tåg till Stockholm
och i slaget på Brunkeberg. Efter freden 1472
vistades G. i Sverige. Han deltog från 1477
till 1495 flitigt i rådsmötena. Fr. W.*
Gren, Jonas, orgelbyggare (1715—65).
Utförde flera goda orglar, bl. a. i Klara och
Katarina kyrkor i Stockholm.
Gren (Green), Magnus, riksråd (d. 1473),
den förste, som bar namnet G. Medlem av
rådet 1434, slöt sig G., sedan han 1436 fått
befälet på Borgholm och den starka nationella
stormen bedarrat, till unionspartiet. Han var
fiende till Karl Knutsson, fick av Kristofer
Stockholms slott i län och blev 1442 led. av
interimsregeringen. Då Karl Knutsson blivit
konung, lät han G. och Birger Trolle med en
här söka rycka Gotland ur konung Eriks
händer. Bl. a. genom G:s förräderi gick dock ön
förlorad för Sverige. Vid unionsmötet i
Halmstad 1450 ivrade G. för att stäcka Karl
Knutssons av rådet obundna makt över
förläning-arna. Vägrade Karl bifall, skulle svenska
kro
nan erbjudas konung Kristian. Då anslaget
röjdes, lämnade G. riket och gick i Kristians
tjänst. Han härjade jultiden 1451 på svenska
östkusten och sökte 1452 bemäktiga sig
Stockholm. G. dömdes sept. 1453 av svenska rådet
för förräderi att mista liv, ära och egendom.
Ät Kristian erövrade han 1456 Öland, som han
sedan med Borgholms slott fick i förläning.
Han behöll slottet till 1472, då det intogs av
svenskarna. Fr. W.*
Gren (Green), Magnus, till Tidö,
riksråd (d. 1520), son till I. G. Var riksråd sedan
nyåret 1512 och en av Sturepartiets
trognaste anhängare. Han deltog redan under
Svante Nilssons tid (från 1507) verksamt i
kriget mot danskarna. G. var Sten Sture d.
y:s hövitsman i Nyköpings slottslän 1516—20
och deltog därefter som Kristina
Gyllenstier-nas närmaste man vid försvaret av Stockholm
1520 samt avrättades nov. s. å. G. C-n.*
Grenaa [-nå], stad i n. Jylland, Randers
amt, på Djurslands halvö i Kattegatt; 4,606
inv. (1925). God, isfri hamn, hemort för omkr.
200 fiskefartyg. Utmärkt badstrand.
Cementfabrik. Sedan 1907 har G. fiskeriskola.
Grenada [grenä’do], britt, ö i Västindien (se
kartan vid Antillerna); 344 kvkm (tills,
m. en del av Grenadinerna), 70,184 inv. (1926),
mest negrer, ön är vulkanisk, har ända till
1,643 m höga andesitkäglor, kratersjöar och
varma källor. Huvudprodukter kakao, muskot,
bomull och socker. Residensstad för
Wind-ward islands, vari G. ingår, är S:t George, på
s. v. kusten (omkr. 4,600 inv.). G. upptäcktes
av Columbus 1498; fransk koloni 1650—1763.
Grenadilleträ [-diT-], dets. som
Senegaleben-holts, se Dalbergi a.
Grenadin, hårt tvinnat silke till
snörma-keriarbeten; ett slags genombrutet siden- eller
halvsidentyg, i regel med mönster på tunn
gasbotten; en likör eller dryck med smak av
granatäpplesaft (fr. grenadine). G. H-r.
Grenadinerna, eng. Grenadines [grenodi’nz],
britt, ögrupp, belägen mellan Grenada och
S:t Vincent och administrativt delad mellan
dessa öar. Jfr kartan vid Antillerna.
Största ön är Carriacou (28 kvkm, 7,104
inv. 1921).
Grenadjär (förr även G r a n a d Ö r), urspr.
soldat, vars åliggande var att kasta
handgranater (fr. grenades). De första g. voro de
frivilliga ur infanteriet, vilka Lars Kagg för
denna uppgift uttog vid försvaret av
Regensburg 1634. Ludvig XIV gav 1667 varje
kompani 4 g., men dessa förenades 1670
rege-mentsvis och senare bataljonsvis till ett
kompani. Då handgranaterna på grund av
eldvapnens förbättring ej längre användes,
blevo g., som uttogos bland det starkaste och
bästa folket, en elittrupp. De infördes
småningom i de flesta andra arméer. På
slagfältet sammanfördes grenadjärkompanierna
till särskilda bataljoner. I senare delen av
1700-talet hade skillnaden mellan g. och
annat infanteri i huvudsak försvunnit, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
