Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenadjär (Granadör) - Grenander, Alfred Fredrik Elias - Grendike - Grenen - Grenets element - Grenetter - Grenfell, Bernard Pyne - Grenfell, Francis Wallace - Grenfell, George - Grenna - Grennaforsa - Grenoble
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Grenander—Grenoble
1042
Grenadjär i Fredrik Vilhelm
I:s »jätteregemente».
ännu under Napoleon I bestodo g.-reg:tena av
utvalt manskap. Numera förekommande
g.-reg:ten äro likställda med övrigt infanteri.
— I Sverige förekommo g. redan under Karl
Xl:s tid. Sådana
uttogos under
1700-talet till ett antal
av först 12. senare
15 och slutligen 18
ur varje kompani
och förenades
ba-taljonsvis till en
pluton el1or för
hela reg:tet till en
»division». De
skulle vara minst tre
alnar långa och av
ståtligt utseende.
De buro höga,
spetsiga grenadjär-mössor av styvt
läder, framtill
försedda med en stor
mässingsplåt. Vid
gardesreg:tena nu
vid vissa högtidliga
tillfällen använda
sådana av
björnskinn äro av fransk
modell från
Napoleon I:s tid och
anskaffades av Karl XIV Johan. I svenska
armén bevaras namnet g. för Livreg:tets
gre-nadiärer och Livgrenadjärreg:tet. (M. B-dt.)
Grenander, Alfred Fredrik Elias,
arkitekt (f. 1863). Studerade i Stockholm och
Berlin. stannade i Tyskland, blev 1897 lärare och
1901 prof, vid Kunstgewerbemuseum i Berlin.
Har lämnat ritningar till boningshus, lantslott
(Ringelsburg vid Magdeburg). luterska kyrkan
i Guben, svenska Viktoriaförsamlingens kyrka
i Berlin (1920—22), till inredningar och
möbler samt har utfört sten- och
järnkonstruktioner, bl. a. i elektriska Hoch- und
Unter-grundbahn i Berlin, i stilformer, som strängt
betingas av materialet. G-g N.
Grendike, se Täckdikning.
Grenen, yttersta spetsen av Skagen (se d. o.).
Grenets element [gronä’-], se Galvaniska
element, sp. 350.
Grene’tter, se G u 1 b ä r.
Gre’nfell, BernardPyne, engelsk
arkeolog och utgivare (1869—1926). Utbildades i
Oxford, där han 1908 blev prof, i papyrologi.
Hans ungdomsarbete »Revenue laws» (1896),
om monopolen i Egypten under Ptolemaios II,
var banbrytande och hans grävningar i Fajum
1895—96 epokgörande för det metodiska
uppsökandet av papyrer. Senare arbeten utgav
han tills, m. A. S. Hunt i serien »Oxyrhynchus
papyri». M. Pn N-n.
Gre’nfell, Francis W a 11 ace, lord G.,
brittisk fältmarskalk (1841—1925). Ingick
1859 i armén som fänrik, avancerade till
överste 1882, generalmajor 1889, general 1899
och fältmarskalk 1908 samt tog s. å. avsked
ur aktiv tjänst; han blev pär (baron G.)
1902. G. utmärkte sig som stabsofficer
under sulukriget 1879 och i Wolseleys
fälttåg i Egypten 1882,
ingick 1883 i
egyptiska armén, hade
uppsikt över
förbindelselinjerna vid
expeditionen för Gordons
undsättande 1884—85 och
var 1885—92 högste
befälhavare (sirdar)
över egyptiska armén,
som han
reorganiserade till en modern
och stridsduglig
härstyrka. Hans seger vid
Toski (1889) tryggade Egypten mot faran för
en mahdistinvasion. 1897—98 var han chef för
brittiska ockupationsarmén i Egypten,
därefter 1899—1903 guvernör och överbefälhavare
på Malta samt 1904—08 överbefälhavare över
trupperna på Irland. V. S-g.
Gre’nfell, George, engelsk Af rikaforskare
(1849—1906). Gjorde som missionär från 1878
i Kamerun och från 1882 i Kongo ingående
undersökningar, varunder han bl. a. upptäckte
Kongos bifloder Kassai och Ubangi. (O. Sjn.)
Grenna, se Gränna.
Grennaforsa, se Grännaforsa.
Universitetshuset i Grenoble.
Grenoble [grønå’bl], huvudstad i fr. dep.
Isère (Dauphiné), i floden Isères dal och vid
foten av Grande Chartreusemassivet; 85,621
inv. (1926). G. är starkt befäst; över floden,
kantad av breda kajer och promenader, leda
flera broar från högra stranden, där Fort de
la Bastille och Fort Rabot resa sig högt över
omgivningen, till huvuddelen av staden på
vänstra stranden. Här ligger justitiepalatset,
G:s märkligaste byggnad, i sengotisk stil;
huvudfasaden* från mitten av 1500-talet.
Katedralen, Notre-Dame, har ett ciborium från
mitten av 1400-talet; i kyrkan S:t-Laurent
finnes en krypta från 500—600-talet. Mitt i
gamla staden ligger Place Grenette,
stadstrafikens samlingspunkt, omgiven av hotell. I G.
finnas många skolor och läroanstalter;
flertalet grupperar sig kring eller i närheten av
Place de Verdun. Där ligga artilleriskolan,
museet med bibliotek, ett av Frankrikes vär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
