Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenoble - Grensholm - Grenskura - Grenville, ätt - Grenville, George - Grenville, Richard, 2:e hertig av Buckingham and Chandos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043 Grensholm—Grenville, R. 1044
Utsikt över en del av
Grenoble med Isère.
defullaste (400,000 bd, 3,000 handskr.), och
universitetet (mycket besökta sommarkurser för
utländska stud.). Som hemslöjd har
handsk-tillverkningen gamla anor. G. har riklig
tillgång till vattenkraft och till följd därav stor
elektrisk och metallurgisk industri; garverier,
pappersbruk, kvarnar, framställning av likör
m. m. G. är ett viktigt turistcentrum. — G.,
vars lat. namn var Gratianopolis (trol. efter
kejsar Gratianus), var redan på 300-talet
biskopssäte. Det hörde under äldre medeltiden
först till burgunderna och blev senare
huvudstad i Dauphiné (se d. o.). Litt.: A.
Prud-homme, »Histoire de G.» (1888); H. Ferrand,
»G.» (1911).
Grensholm, gods i Vånga socken,
Östergötland, på Roxens n. strand; 1,665 har, därav
565 har åker; tax.-värde 631,350 kr. (1927).
Ägdes under medeltiden av släkten Gren
(därav namnet) och 1706—1904 av släkten
Spens, därefter av frih. C. F. J. Mannerheim.
Litt.: F. Bohman, »Grensholm 1915» (1915).
Grenskura, her., se Skura.
Grenville [gre’nvil], engelsk adelsätt från
Buckinghamshire, där omtalad redan på
1100-talet men framträdande i det politiska livet
först på 1700-talet i samband med
giftermåls-förbindelser med släkterna Temple och Pitt.
Den rika arvtagerskan Hester Temple (omkr.
1690—1752), upphöjd 1749 till grevinna Temple,
hade med Richard G. (1678—1728) sönerna
Richard Temple G. och George G. (se om dem
nedan) samt dottern Hester G., 1754 g. m. W.
Pitt d. ä. Om George G:s yngste son, W. W.
G., se nedan; äldste sonen, George G., lord
Temple (1753—1813), var 1783 Georg III:s
medhjälpare i striden mot Fox och dennes
India bill, var 1782—83 och 1787—89
lordlöjtnant på Irland samt upphöjdes 1784 till
markis av Buckingham. Hans son R
i-chard G. (1776—1839) blev 1822 hertig
av Buckingham and Chandos (jfr
Buckingham, sp. 166). Om dennes son
Richard G., 2:e hertig av Buckingham and
Chandos, se nedan. V. S-g.
Grenville [gre’nvil], George, engelsk
politiker (1712—70); se släktöversikten. Var
från 1741 till sin död led. av underhuset, blev
1744 amiralitets- och 1747 skattkammarlord
samt var 1754—61
skattmästare för
ör-logsflottan. Han
kvarstod efter sin svåger
Pitts avgång (okt.
1761), blev då ledare i
underhuset samt 1762
statssekr. i lord Butes
ministär. 1763—65 var
han kabinettets chef
(som förste
skattkammarlord och
skattkam-markansler). Den
under hans ministär
på
lagda stämpelskatten på de amerikanska
kolonierna (se Amerikas förenta
stater, sp. 812—813) fick olyckliga följder
liksom förföljelsen mot J. Wilkes (se d. o.), och
G. avskedades juli 1765. G:s efterlämnade
papper, »The G. papers», utgåvos 1852—53
(4 bd). Om G. och Pitt se monogr. av E. D.
Adams (1904). (V. S-g.)
Grenville [gre’nvil], Richard, 2:e hertig
av Buckingham and Chandos (1797
—1861); se släktöversikten. Var 1818—39 led.
av underhuset, till 1822 som lord Temple,
sedan som markis av Chandos, och ärvde
1839 sin fars hertigtitel. Hans namn knöts
vid parlamentsreformen 1832 till den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
