Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenville, Richard, 2:e hertig av Buckingham and Chandos - Grenville, Richard Temple - Grenville, William Wyndham - Grenzboten, Die - Grenzmark Posen-Westpreussen - Grepen - Grepp, Kyrre - Gresham, sir Thomas - Greshams lag - Gresset, Jean Baptiste Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Grenville, R. T.—Gresset
1046
Chandosklausulen, som i grevskapen utsträckte
uppsägbara arrendatorers rösträtt. 1841—42
var G. sigillbevarare i Peels ministär men
avgick, då denne började lätta på
spannmålstullarna. Han förfäktade alltid energiskt
jordbruksintressena och plägade därför kallas
»the farmer’s friend». G. utgav flera
anekdotrika populärhistoriska arbeten (»Grenville
memoirs»), ss. »Memoirs of the court and
ca-binets of George III.» (4 bd, 1853—56),
»Memoirs of the court of England during the
regency 1811—1820» (2 bd, 1856), »Memoirs
of the court of George IV.» (2 bd, 1859) och
»Memoirs of the courts and cabinets of
William IV and Victoria» (2 bd, 1861).
Grenville [gre’nvil], Richard Temple,
earl Temple, engelsk politiker (1711—79);
bar sedan sin mors död, 1752, titeln earl
Temple (jfr släktöversikten). I politiken
stod han sin svåger W. Pitt d. ä. nära, blev
genom dennes inflytande kabinettsminister
(förste amiralitetslord 1756—april 1757,
sigillbevarare juni 1757—okt. 1761), påyrkade
hösten 1761 jämte Pitt förgäves omedelbar
krigsförklaring mot Spanien och avgick samtidigt
med svågern. I de närmast följ, årens
politiska intriger tog han livligt del, uppträdde
i överhuset till förmån för John Wilkes (se
d. o.) och misstänktes för att vara delaktig
i tillkomsten av de beryktade
Juniusbre-ven (se d. o.), även om en annan hand fört
pennan vid brevens formulering. V. S-g.
Grenville [gre’nvil], William W y n
d-h a m, lord G., engelsk statsman (1759—1834);
se släktöversikten. Inträdde 1782 i
underhuset, innehade från 1783 ett par underordnade
ministerposter, blev
1789 talman i
underhuset och s. å.
stats-sekr. för inrikes
ärenden samt 1790 pär
(baron G.). 1791
övertog han
utrikesären-dena som lämplig att
utföra sin kusin W.
Pitt d. y:s franska
politik. G. tog avsked
med Pitt 1801 men
nekade inträda i dennes
ministär 1804, då Fox
ej kom med. Vid Pitts död, 1806, blev G.
nominell chef för koalitionsministären (»alla
talangers ministär»), som genomförde
förbudet mot slavhandeln 1807. Då kungen ville
binda ministären att ej lätta katolikernas
ställning, avgick den s. å. G. verkade sedan
i överhuset för katolikernas emancipation.
Grenzboten, Die [di grä’ntsbåten], ty.,
Gränsbudbärarna, tysk veckotidskrift, utg. i
Leipzig sedan 1842; 1848 övertogs ledningen
av J. Schmidt och G. Freytag. 1871—78 var
Hans Blum ensam red. G. var länge den
moderata liberalismens huvudorgan; upphörde 1923.
Grenzmark Posen-Westpreussen
[grämts-mark på’zen-ve’stpråison], preuss. prov, (sedan
21 juli 1922), v. om Polska korridoren, omfattar
delar av de tidigare preuss. prov. Posen och
Westpreussen; 7,695 kvkm, 337,325 inv. (1925).
övervägande jordbruksbygd, genomfluten av
Warthe, Netze och deras bifloder. Huvudstad
är Schneidemühl.
Grepen, ett ung. midvattens i
öregrunds-grepen stationerat fyrskepp, som underlättar
genomsegling av detta grundfyllda farvatten.
Grepp, K y r r e, norsk politiker (1879—
1922). Invaldes 1912 i norska
Arbeiderpar-tiets centralstyrelse som representant för
partiets yttersta vänstra flygel och blev 1918 vid
den revolutionära riktningens seger partiets
ordf. G. var en av de mest betydande ledande
män den norska arbetarrörelsen haft. J. Schr.
Gresham [grejom], sir Thomas, engelsk
köpman (1519—79). Flyttade 1543 till
Nederländerna, där han idkade handel och var
finansiellt ombud för konung Henrik VIII. Sedan
G. återvänt till
London 1566, fortsatte han
där sin verksamhet
som bankir och
regeringens finansielle
agent. Han verkade
för förbättring av
myntet samt
statslånens upptagande inom
landet, grundade 1566
Londons börs och
bidrog att göra
engelska kronan finansiellt
oberoende av
utlan
det. G. testamenterade sitt boningshus och
en stor del av sin förmögenhet till
upprättandet av ett vetenskapligt kollegium;
dess verksamhet började 1597. Adlad 1559.
Monogr. av H. Dietze (1913). (E. F. K. S-n.)
Greshams lag [gre’Jom-], av H. D. Macleod
(se d. o.) införd, på Th. Gresham (se ovan)
syftande term för den även tidigare iakttagna
regeln, att ett sämre mynt tränger ett bättre
ur rörelsen, i det att envar gärna gör sig
av med det sämre förr än med det bättre,
liksom under världskriget allmänheten hellre
gav ut en smutsig pappersenkrona än en
silverkrona. E. F. K. S-n.
Gresset [gräsä’], Jean Baptiste Louis,
fransk dramatiker (1709—77). G., urspr.
jesuitnovis, nödgades 1735 lämna orden på grund
av sina okynniga satirer, icke minst riktade
mot bröderna
(»Vert-vert, histoire d’un
per-roquet», 1734, m. fl.),
och kastade sig
därefter in i den
parisiska nöjesvirveln. Hans
första försök i
tragedien (»Édouard III»,
1740) gjorde ingen
lycka; däremot vann
han som
komediförfattare åtm. en stor
framgång, med »Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
