Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevens tid - Grèveplatsen - Grevesmühlska samskolan (Jakobs och Johannes församlings fri- och fattigskola) - Grevesmöhlen, Carl August - Grevie (Malmöhus län) - Grevie (Kristianstads län) - Greville, Charles - Greville, Fulke - Gréville, Henry - Grevillius, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Grevens tid—Grevillius
1052
Grevens tid, I (härledningen osäker), förr =
i läglig tid; numera = i sista stund.
Grèveplatsen [grav-], fr. Place de grève,
fordom avrättningsplats i Paris (nu Place de
1’Uotel-de-ville).
Grevesmiihlska samskolan, förr kallad J
a-kobs och Johannes församlings
fri- och fattigskola, stiftades av
grosshandlaren C. A. Grevesmühl och bans maka
genom gåvobrev 1812 på 20,000 rdr bko och
var avsedd för fattiga barn av bägge könen.
Skolan började som folkskola,
reorganiserades 1894 till högre folkskola, blev
1905 en på folkskolan byggd treklassig
realskola och 1910 en fyraklassig m e 1*1 a
n-skola, fick 1908 statsunderstöd och
dimis-sionsrätt. 1912 kommunalt understöd.
Lärjungeantalet f. n. (1928) är 227. Jfr
»Grevesmiihlska samskolan 1814—1914» (1914). E. Ek.
Grevesmöhlen, Carl August, ämbetsman,
pamflettist (1754—1823). Var assessor i Svea
hovrätt, tillika anställd vid tullväsendet, blev
1790 överdir. i generallandtullkontoret och som
sådan preses i
accisrät-ten. Han uppträdde
som ekonomisk
skriftställare med en avh.,
»Om förmonligaste
sättet att använda
trädes-jorden»(1802;2:a uppl.
1803), som framkallade
livligt meningsutbyte.
Sin främsta
ryktbarhet vann G. genom
sina processer, sitt
skriftställarskap
rörande dem och sin
po
litiska verksamhet. Som överdir. råkade ban
i delo med den 1803 inrättade
generaltull-arrendesocietetens ledande män, S. af Ugglas
och H. Liljensparre. Anklagad för smärre
förseelser mot gällande instr., avstängdes G. 1
nov. 1806 från tjänstgöring. Så utspann sig
en längre rättegång, slutdömd först 1810,
varvid G. ådömdes en föreställning samt böter
för missfirmligt skrivsätt men i övrigt
frikändes. Han återfick <811 sin tjänst, som
han dock s. å. fick utbyta mot pension, enär
hela generallandtullkontoret och
acciskamma-ren indrogos. Rättegången väckte ofantligt
uppseende genom de ovettiga skrifter med
pikanta titlar, i vilka G. offentliggjorde sina
inlagor och vilka även från motsidan
framkallade svarsskrifter. Efter revolutionen 1809
blev rättegången ett led i striden mot den
föregående regimen, särskilt dess byråkrati.
Under riksdagen 1809—10 användes G. vid
åtskilliga tillfällen av Adlersparre och
dennes parti. Särskilt hos bondeståndet hade han
stort inflytande och ansågs ha verksamt
bidragit till regeringsformens antagande i detta
stånd. Han hade ock blivit chef för den under
riksdagen av Mannerheim m. fl. upprättade
hemliga polisen, vars uppgift var att uppspåra
kontrarevolutionära anläggningar. Som sådan
bidrog han i hög grad att sprida rykten om
gustavianska stämplingar mot regeringssättet
och mot kronprins Karl Augusts liv. Vid
tronföljarvalet i Örebro verkade han hos
bondeståndet till förmån för Bernadotte och
var därefter under några år ett slags
rapportör och halvofficiell journalist åt kronprins
Karl Johan. Förmodligen gick G. till en
början regeringens ärenden i sin strid med frih.
J. L. J:son Boije, som 1814 i en skrift om
finansernas ställning misshagat regeringen.
Polemiken skärptes genom att sammanknytas
med den strid i judefrågan, som uppstod vid
1815 års riksdag. G uppträdde till judarnas
försvar, och ett broschyrkrig utvecklade sig,
som snart i personliga smädelser och
skandalskriveri överskred alla gränser. Striden, som
ensamt under 1815 gav upphov till omkr. 150
broschyrer, slöt omsider 1816, då Boije dömdes
till ett års fängelse och G. till ärans förlust
och landsförvisning. G. bosatte sig i
Kongs-vinger, där han lär ha åtnjutit en pension ur
Karl Johans handkassa. — G. hade ganska
grundliga insikter i juridiska och
nationalekonomiska ämnen, mod och skarpsinne samt
stor förmåga att skriva populärt. Han var
skicklig advokat men en oförbätterlig
»lag-vrängare». Som politiker, skriftställare och
enskild man lät han månget bevis på låghet
komma sig till last. Se O. Sjögren, »Karl
August G.» (1882). G:s brev till Karl Johans
handsekr. J. K. H. Ulrich 1813—14 skänktes
1927 till Kungl. bibi. Om innehållet se
redogörelse i Stockholms-Tidningen 30 okt. 1927
av O. Wieselgren. A. G-de.
Grevie, socknar i Malmöhus län, se M e
1-lan-Grevie och östra Grevie.
Grevie, socken i Kristianstads län, Bjäre
härad; 45.58 kvkm, 1,870 inv. (1923). Sträcker
sig från Skälderviken över kustslätten upp på
Hallandsås, som i G. når 206 m ö. h., Skånes
högsta punkt. 2,940 har åker, 914 har
skogs-och hagmark. Ingår i Förslövs och G. pastorat
i Lunds stift, Bjäre kontrakt.
Greville [gre’vil], Charles, engelsk
memoarförfattare (1794—1865), från 1821 sekr. i
Privy council. Bekant genom sina
samtids-historiskt värdefulla dagboksanteckningar för
tiden 1817—60, »The Greville diary» (utg. i 8
bd 1875—87 samt senast, i urval, av Ph. W.
Wilson i 2 bd 1927).
Greville [gre’vil], F u 1 k e, lord B r o o k e,
engelsk författare (1554—1628). Skrev
tragedier, smärre dikter och en biogr. över Philip
Sidney (1652). G:s »Collected works» utgåvos
av A. B. Grosart (1870).
Greville [grevi’1], Henry, se Durand,
Alice.
Grevi’llius, Nils, dirigent (f. 1893). Elev
av Konservatoriet i Stockholm och
Sonders-hausen. 1911—14 förste violinist i
hovkapellet och 1914—20 andre dirigent i
Konsert-föreningen; sedan 1921 kapellmästare vid
Kungl. teatern i Stockholm. Har även
framträtt som gästdirigent i Wien, Paris och Ber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
